Ett ämne som är återkommande i medier är användningen av stafettläkare. Ämnet är aktuellt och enligt oss outforskat. Denna studie har genomförts för att ge en inblick av vårdcentralens ledning och sätt att arbeta för att vara en attraktiv arbetsplats. Vi har genom en intervjustudie skapat en bild av stafettläkarnas syn av att arbeta på en vårdcentral och om varför de väljer denna form av anställning. För att få fram data har vi utgått från en teoretisk referensram som har omfattat hur ett samspel kan uppstå mellan fördelningen av arbetsuppgifterna, sätt att leda och sätt att skapa motivation. Detta har legat till grund för vårt val av semistrukturerade intervjuer. Den tydligaste faktorn som varit avgörande för att välja en anställning som stafettläkare istället för en fast anställning visa sig vara friheten. Denna frihet har lett till att läkaren själv kan styra över sin arbetande tid och val av semester såväl när som varaktighet. Något som tydligt framkommer i denna studie är tidsbristen som ofta nämns i flertalet sammanhang. Verksamhetschefer anser sig ha för lite tid för utveckling och läkare anser sig ha för lite tid för patienterna och det administrativa arbetet. Tidigare forskning berör ledning och organisering inom sjukvård främst inom storsjukhus, medan forskningen på mindre enheter saknas i stor utsträckning. Vidare öppnar denna undersökning upp för vidare forskning inom primärvården då denna studie påvisar att det finns tydliga brister gällande resurser och arbetsbelastning. / A subject that is recurrent in media is the use of relay doctors. The topic is current and according to us unexplored. This study was conducted to provide insight of health center's management and ways of working to be an attractive workplace. We have through interviews created a picture of the relay doctors' views of working in a health center and about why they choose this form of employment. To obtain data, we have assumed a theoretical framework that has covered how an interaction can occur between the allocation of functions, ways to lead and ways to create motivation. This has been the basis for our choice of semi-structured interviews. The most obvious factor has been crucial to select a position as a relay doctor instead of a permanent employment proves to be freedom. This freedom has given the doctors has more control over their working time and choice of holiday in terms of both duration and when. Something that clearly emerges from this study is the lack of time that is often mentioned in most contexts. Health care managers feel that they do not have enough time for development and doctors consider themselves have too little time for patients and administrative work. Previous research involves management and organization in healthcare mainly in large hospitals, while research on smaller units is largely lacking. Furthermore, this study opens up for further research in primary care as this study demonstrates that there are clear gaps existing resources and workload. The language of this paper is Swedish.

During a long period of time, rental doctors have created a vast debate in Sweden. Currently, there is a shortage of doctors working in Sweden and to guarantee the lawful right to healthcare of high quality the counties must hire doctors through employment agencies. There are different opinions about rental doctors, some thinks the temporary employment results in a negative work environment and furthermore puts the patients at risk. Other people consider the Swedish healthcare to not function without rental doctors.  The purpose of this essay is to investigate rental doctors through a legal perspective and how temporary employment actually affects the patients’ security and the work environment in Sweden’s healthcare. Additionally, I want to examine options for counties to reduce the dependence of rental doctors and employment agencies. Through this essay I have foremost found a shortage of specialized doctors in Sweden, although there has been an incline of students in medicine. Counties in the northern parts of Sweden and sparsely populated areas have the vastest dependence of rental doctors, which results in future complications. Rental doctors are a necessity to guarantee a positive healthcare in counties that are having difficulties recruiting personal, but in long-term dependence of rental doctors complications appear. The long-termed temporary employment jeopardies the patient’s security and consistency of the treatment and affects the work environment in the healthcare. A majority of workers values social relations at work and a constant shortage of staff results in stress and illness. Therefore it is a necessity to reduce the dependency of rental doctors, although they are a necessity when no other caregiver is of disposal. When Sweden became a part of the European Union, the possibilities expanded for doctors to educate and work all around the union. All states in the union accepted the directive 2005/36/EG which means that all education for doctors to be equal and a simplification of the international labor market. In the beginning of the 21st century there was a growth in Swedish medical students that study and work abroad. There is also an incline of foreign doctors who decides to work in Sweden; furthermore it creates complications including longer introductions and language difficulties. However the inclines of foreign doctors are a useful alternative to reduce the dependence of rental doctors. / Hyrläkare, även kallat stafettläkare har länge skapat en hård debatt i Sverige. En läkarbrist råder i Sverige och för att garantera en god vård till befolkningen enligt HSL måste landstingen hyra in läkare genom bemanningsföretag. Det finns olika åsikter kring stafettläkare, vissa menar att inhyrningen orsakar en negativ arbetsmiljö som dessutom riskerar patientsäkerheten. Samtidigt som andra menar att den svenska vården inte skulle fungera utan stafettläkare. Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att belysa fenomenet stafettläkare ur ett rättsligt perspektiv och hur inhyrd personal påverkar patientsäkerheten samt arbetsmiljön i Sveriges hälso- och sjukvård. Uppsatsen ska även utreda tillgången på läkare, landstingens alternativ gällande bemanning och undersöka huruvida det är möjligt för landstingen att minska sitt beroende av stafettläkare. Genom denna uppsats har det framförallt visat sig en rådande brist på specialistläkare i Sverige, trots en ökning av studenter på läkarutbildningen. Beroendet av hyrpersonal är speciellt märkvärt i glesbygden och de norra delarna av Sverige.  Stafettläkare är en nödvändighet för att kunna garantera en god vård för befolkningen där det finns svårigheter att rekrytera läkare, men genom ett långvarigt behov uppstår det komplikationer. Stafettläkare riskerar att skada kontinuiteten i behandlingen samt patientsäkerheten. Ytterligare kan ett långvarigt användande av stafettläkare innebära negativa upplevelser av arbetsmiljön. Många arbetstagare värdesätter en social relation med sina arbetskamrater och ständig underbemanning skapar stress och ohälsa. Därför är det viktigt att finna alternativ för ett minskat behov av stafettläkare, trots att de är räddare i nöden när ingen annan vårdgivare finns.  När Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen utvidgades möjligheterna markant för läkare att både utbildas och arbeta i unionens medlemsstater. Medlemstaterna harmoniserade direktivet 2005/36/EG som innebar att alla läkarutbildningar ska anses likvärdiga och underlätta läkares fria rörlighet inom unionen. I början av 2000-talet ökade antalet studenter som utbildar sig samt arbetar i ett annat land. Dessutom ökar antalet utländska läkare som kommer och arbetar i Sverige, vilket skapar ett tillskott av tillgången på läkare. Dock råder problematik gällande utländsk arbetskraft, det krävs en längre introduktion och komplikationer kring språkbarriärer. Trots detta är utländsk arbetskraft ett bra alternativ för att minska beroendet av stafettläkare.

The purpose of this thesis is to explicate and explain deficiencies in the health care system in Sweden, leading to inefficiency amongst the medical doctors. The health care system is mostly financed by the public (i.e., taxes). In order to reach conclusions we conducted a three-step empirical approach in the publicly financed health care system. The study uses a theoretical analytical lens strongly supported by previous research, which is supposed to help explain the results of the empirical studies. Study 1 consisted of semi-structured interviews. Study 2 was based on register data and examined if we could confirm that there is a correlation between administration and number of patients. Study 3 is a post-hoc analysis based on survey data from a total of 124 respondents. By using three different research methods, the study offer a more complete and holistic view of the medical doctors’ situation and the aspects of control within Swedish health care. The results confirm earlier findings in previous studies is somewhat consistent across the three separate studies (Study 1-3) that Swedish medical doctors meet very few patients. The study further identify variation among medical doctors meeting patients is very high. While some meet only one patient per day other meet up to 25 patients in a day. We could not find significant differences between doctors meeting few from those meeting many patients. Furthermore, no difference come in terms of administration between routine patient meetings or returning patients. The post-hoc analysis in part explains that management control system is poorly developed. Our result implies administrative work is not correlated to patient visits. Medical doctors themselves means that the reason to why many doctors not have a large number of patient visits is due to more administrative work. Data from patient record systems does not verify their statements. The correlation is thus opposite. The more patient visits the more administrative work. Additionally, the study implies that predetermined times modules for patient visits complicates measurements of doctors’ performances. We hope the thesis will attract attention amongst the citizens in Sweden but also amongst Swedish agencies that leads to further examinations and improvements of the publicly financed health care system. / Sverige har femte flest läkare inom EU. Ändå växer vårdköerna och det talas om läkarbrist. Är det verkligen problemet eller bottnar det i en ineffektivitet? Syftet med examensarbetet är att förklara situationen inom den offentliga svenska hälso- och sjukvården med avseende på läkarnas effektivitet och vilken roll styrningen har för prestationen. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågan kommer studien att utgå från Sveriges landsting och regioner med fokus på situationen för läkarna och med tonvikt på styrningen inom landstingen. Examensarbetet använder en teoretisk analys som bygger på tidigare forskning som stöd till förståelse och förklaringar av resultaten. Examensarbetet har tre olika delstudier. I studie ett (1) genomfördes semistrukturerade djupintervjuer inom samma landsting med ett antal personer med olika befattningar för att spegla olika värdeperspektiv. I studie två (2) tog vi del av intern registerdata på en klinik för att påvisa ett eventuellt samband mellan antal fysiska patientmöten och administrativt patientarbete. Studie tre (3) var en post-hoc analys där vi diskuterar kring samband och förklaringar i utfall från studie 1 och 2. I post-hoc analysen undersöktes Sveriges samtliga landsting och regioner genom enkätundersökningen där totalt 124 läkare runtom i Sverige deltog. Resultatet visar att det är många olika faktorer som spelar in avseende läkarnas effektivitet och den situation som råder inom svensk offentlig hälso- och sjukvård idag. Bilden att svenska läkare generellt tar emot färre patienter jämfört andra europeiska länder bekräftas samtidigt som vi kan påvisa stora variationer. Ett argument som ofta framförs är att svenska doktorer arbetar med patienten administrativt och att detta arbete inte återspeglas när man mäter antal fysiska möten. Genom journalstudier kan vi inte bekräfta detta samband. Våra resultat visar att rent administrativt patientarbete korrelerar till antal fysiska möten mellan läkare och patient. Vi ser också att styrning genom exempelvis förutbestämda tidsmoduler gör att prestationer verkar bli svårare att följa upp. Vår förhoppning med examensarbetet är att väcka ett större intresse hos allmänheten och myndigheter för dessa frågor vilka kan leda till granskning och förbättring av den offentliga svenska sjukvården.