Kvalitativ studie om Stockholmspolisens avhopparverksamhet. Undersöker genom 7 öppna tematiska intervjuer om avhopparverksamhetens praktiska verksamhet överensstämmer med den bild som Stockholmspolisen visar utåt gällande verksamheten.

<p>Abstract</p><p>The main objective of this essay is to come to an understanding as to why girls, together in groups, walk against the conventional image of women and take on more violent and aggressive behaviour against their surroundings. In this essay I hope to gain an understanding of how ‘girl gangs’ work as a social phenomenon as well as identify the characteristics of these gangs. Furthermore, this essay aims to understand what role the violence and aggression plays in the lives of these girl’s.</p><p>The following questions are the focus of the essay:</p><p>• Why have girls in groups become more aggressive and violent?</p><p>• What is characteristic for “the girl gangs” as a social phenomenon?</p><p>• What role does the girls’ aggressive behaviour play in their life?</p><p>The essay touches on an escalating problem within society, which has received considerable attention in the media lately. To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. This since the subject is a relatively unexplored problem. The empirical material has been collected with help of six semi-structured interviews. One of those interviews was with a girl who, in the past, was an active member of a “girl gang” herself. The other five were with professionals who worked with the girls in different ways, such as police officers and social workers. The information from these interviews gave me a more comprehensive picture of where the sources of the problems could have originated from and each and every one of them contributed with details to make my research more complete and accurate.</p><p>To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of the phenomenon “girl gang” I have used the information from the interviews as a guide to help me to choose among different sociological theories. Theories I have used are, Axel Honneths theory about recognition, Johan Asplunds theory about socially responsive people, Iris Marion Young’s theories concerning differences between boys and girls and the way they behave and Thomas Ziehés study regarding the way teenagers are able to create and form their own identity and future.</p><p>The result of the studies shows that these groups of girls have developed significantly more violent and aggressive behaviour against their surroundings. But it’s incorrect to define the problem as “girl gangs” a more accurate name would be girls in groups. The girls’ use of violence has reached new proportions. Previously crimes committed by girls were predominantly crimes such as shoplifting, but present date crimes are more commonly robbery and assault.</p><p>Generally these girls experience problems in their relationships with their immediate families. As a result the girls look for attention, acceptance and recognition from other sources. In a group, the girls receive recognition and feel solidarity when they act out various violent actions. The girls react quickly to major or minor insult; in some cases they even perform their abuse completely unprovoked. These girls are desperate for recognition and attention from others and one way for them to achieve this is through criminal violent activity.</p><p>Key words; girls, crime, violence, recognition</p>

<p>Den snabba tillväxten av organiserad brottslighet under de senaste tio åren ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan på brottsförekomst – ett relativt outforskat område i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens påverkas av förekomsten av kriminella MC-gäng. En panel med kommundata för åren 1996–2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som används för att undersöka effekterna av kriminella MC-gäng på ett antal brottskategorier. De brottskategorier som undersöks är: tillgrepp av fordon, stöld ur och från fordon och inbrottsstöld samt misshandel mot män utomhus, och därtill även total brottslighet, total tillgreppsbrottslighet, total våldsbrottslighet och total hotbrottslighet. För flera brottskategorier visar resultatet tecken på att antalet anmälda brott minskar då kriminella MC-gäng finns etablerade i kommunen, vilket kan vara följden av en avskräckande effekt som framkallas på grund av gängens närvaro, och/eller genom hot och andra metoder. En avskräckande effekt kan medföra att anmälningsbenägenheten sjunker vilket följaktligen skulle betyda att antalet anmälda brott minskar.</p>

Abstract The main objective of this essay is to come to an understanding as to why girls, together in groups, walk against the conventional image of women and take on more violent and aggressive behaviour against their surroundings. In this essay I hope to gain an understanding of how ‘girl gangs’ work as a social phenomenon as well as identify the characteristics of these gangs. Furthermore, this essay aims to understand what role the violence and aggression plays in the lives of these girl’s. The following questions are the focus of the essay: • Why have girls in groups become more aggressive and violent? • What is characteristic for “the girl gangs” as a social phenomenon? • What role does the girls’ aggressive behaviour play in their life? The essay touches on an escalating problem within society, which has received considerable attention in the media lately. To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. This since the subject is a relatively unexplored problem. The empirical material has been collected with help of six semi-structured interviews. One of those interviews was with a girl who, in the past, was an active member of a “girl gang” herself. The other five were with professionals who worked with the girls in different ways, such as police officers and social workers. The information from these interviews gave me a more comprehensive picture of where the sources of the problems could have originated from and each and every one of them contributed with details to make my research more complete and accurate. To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of the phenomenon “girl gang” I have used the information from the interviews as a guide to help me to choose among different sociological theories. Theories I have used are, Axel Honneths theory about recognition, Johan Asplunds theory about socially responsive people, Iris Marion Young’s theories concerning differences between boys and girls and the way they behave and Thomas Ziehés study regarding the way teenagers are able to create and form their own identity and future. The result of the studies shows that these groups of girls have developed significantly more violent and aggressive behaviour against their surroundings. But it’s incorrect to define the problem as “girl gangs” a more accurate name would be girls in groups. The girls’ use of violence has reached new proportions. Previously crimes committed by girls were predominantly crimes such as shoplifting, but present date crimes are more commonly robbery and assault. Generally these girls experience problems in their relationships with their immediate families. As a result the girls look for attention, acceptance and recognition from other sources. In a group, the girls receive recognition and feel solidarity when they act out various violent actions. The girls react quickly to major or minor insult; in some cases they even perform their abuse completely unprovoked. These girls are desperate for recognition and attention from others and one way for them to achieve this is through criminal violent activity. Key words; girls, crime, violence, recognition

Den snabba tillväxten av organiserad brottslighet under de senaste tio åren ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan på brottsförekomst – ett relativt outforskat område i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens påverkas av förekomsten av kriminella MC-gäng. En panel med kommundata för åren 1996–2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som används för att undersöka effekterna av kriminella MC-gäng på ett antal brottskategorier. De brottskategorier som undersöks är: tillgrepp av fordon, stöld ur och från fordon och inbrottsstöld samt misshandel mot män utomhus, och därtill även total brottslighet, total tillgreppsbrottslighet, total våldsbrottslighet och total hotbrottslighet. För flera brottskategorier visar resultatet tecken på att antalet anmälda brott minskar då kriminella MC-gäng finns etablerade i kommunen, vilket kan vara följden av en avskräckande effekt som framkallas på grund av gängens närvaro, och/eller genom hot och andra metoder. En avskräckande effekt kan medföra att anmälningsbenägenheten sjunker vilket följaktligen skulle betyda att antalet anmälda brott minskar.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser på, vad ett kriminellt ungdomsgäng betyder för den enskilde gängmedlemmen, även att få större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. Frågeställningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgäng har för påverkan på den enskilde gängmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgäng? Metoden vi använde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, två socialsekreterare, två behandlingspersonaler på ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lärare på en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgäng eftersom de sökte en tillhörighet, bekräftelse, att bli någon. De professionella menade att insatserna borde läggas på individnivå snarare än gruppnivå för att kunna splittra ungdomsgäng. Undersökningen kan vara nyttig för dem som kommer att möta ungdomar i sitt yrke och för de som söker en större förståelse för ungdomsgäng och grupptillhörighet.

<p>Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser på, vad ett kriminellt ungdomsgäng betyder för den enskilde gängmedlemmen, även att få större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. Frågeställningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgäng har för påverkan på den enskilde gängmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgäng? Metoden vi använde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, två socialsekreterare, två behandlingspersonaler på ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lärare på en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgäng eftersom de sökte en tillhörighet, bekräftelse, att bli någon. De professionella menade att insatserna borde läggas på individnivå snarare än gruppnivå för att kunna splittra ungdomsgäng. Undersökningen kan vara nyttig för dem som kommer att möta ungdomar i sitt yrke och för de som söker en större förståelse för ungdomsgäng och grupptillhörighet.</p>

Det finns flertalet definitioner av organiserad brottslighet och detta leder till en begreppsförvirring. Därmed kommer i denna uppsats begreppet organiserad brottslighet problematiseras. Syftet med uppsatsen är att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet på fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rådande begreppsförvirringen. Detta gör vi med följande frågeställning: Vilka (typer av)organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition? Eftersombegreppet organiserad brottslighet antyder organisering valde vi att fördjupa oss i Göran Ahrnes organisationssociologiska synsätt. Dessutom användes hans teori för att kunna identifiera organisationer i vårt empiriska material som utgjordes av tre filmer där olika typer av kriminella grupperingar presenterades. Studien utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att enligt Göran Ahrnes organisationssociologiska teori existerar organisationer i samtliga filmer. Vidare, trots att organisationerna i filmerna var väldigt åtskilda uppfyllde de EU:s definitions kriterier för organiserad brottslighet. Slutligen kom vi fram till att den stora problematiken ligger i begreppet organisation då den är alldeles för bred och kan feltolkas. Det andra problemet är att de befintliga definitioner som används idag misslyckas att lyfta upp det unika med organiserad brottslighet.

Det här är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med personer som lämnat kriminella gäng. Syftet var att undersöka vad det är som gör att individer lämnar kriminella gäng, samt vad som har varit av betydelse för att upprätthålla en icke-kriminell livsstil. Frågeställningar är (1) vad behövdes för att informanten skulle kunna lämna gänglivet samt upprätthålla en icke-kriminelllivsstil? (2) Hur kan avhopparverksamheter utvecklas och anpassa sig i relation till individens behov?​​Studiens teoretiska grund bygger på Sampson & Laubs åldersgraderade teori och Glenn D. Walters livsstilsteori. Studiens resultatindikerar på att innan de lämnade det kriminella gänget skedde en vändpunkt i deras liv. Informanterna var i behov av ett mångfacetterat stöd.Icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter har en större förmåga att vinna förtroende och tillit med mer limiterade resurser än myndighetsdrivna avhopparverksamheter / This is a qualitative study consisting of semistructured interviews with peoplewho has left criminal gangs. The purpose was to investigate what is causingindividuals to leave criminal gangs, as well as what has been important formaintaining a non-criminal lifestyle. The key issues are (1) what was needed forthe informant to leave the gang life and maintain a non-criminal lifestyle? (2)How can support organisations for former gangmembers develop and adapt inrelation to the individual's needs? The theoretical foundation of the study is basedon Sampson & Laub's age-graded theory and Glenn D. Walters lifestyle theory.The results of the study indicate that before they left the criminal gang there was aturning point in their lives. The informants were in need of a multifaceted support.Non-government-driven support organisations for former gangmembers have agreater ability to gain trust with more limited resources than government-drivensupport organisations for former gangmembers

Studiens syfte var att undersöka olika projekt som specifikt arbetar med individer vilka önskar lämna en destruktiv subkultur och miljö. Frågeställningarna berörde vilka faktorer som yrkesutövarna upplever viktiga för individens in- och utträde i/ur en destruktv subkultur, hur det kliniska arbetet kan se ut i dessa projekt samt hur yrkesutövare förhåller sig till de olika faser individen genomgår i processen. Vi har gjort en intervjustudie och analyserat resultatet utefter två teorietiska utgångspunkter, vilka var exit-processen och push- och pullfaktorer. Studiens slutsatser är att individanpassade insatser ihop med relationens betydelse och individens motivation är avgörande för utfallet. Vi kan även dra slutsatsen att individens egenskaper och resurser när det gäller motivation, socialt nätverk och social situation underlättar processen till att lämna en destruktiv subkultur och miljö.