Syftet med studien var att belysa ungdomars ohälsa och vilka faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohälsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansåg kunde påverka ungdomarnas hälsa. Jag har även valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan påverka ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrån halvstrukturerade frågor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor. Resultatet uppvisade främst likheter kring vad de fyra skolsköterskorna hade för uppfattningar om ungdomars hälsa och vilka faktorer som påverkar. I resultatet framkom det att skolsköterskorna uppfattade att det var faktorer av samhällsförändringar och avsaknaden av vuxna i ungdomarnas liv som hade en avgörande betydelse för ungdomars hälsa. Ungdomars ohälsa tog sig ofta uttryck som somatiska symtom, men som ofta handlade om psykiska påfrestningar såsom krav, stress och förväntningar. Avsaknaden av vuxna påverkade ungdomarnas möjligheter att hantera påfrestande situationer. Undersökningens resultat är användbart för alla vuxna och framförallt de som arbetar med barn och ungdomar.

<p>Syftet med studien var att belysa ungdomars ohälsa och vilka faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohälsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansåg kunde påverka ungdomarnas hälsa. Jag har även valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan påverka ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrån halvstrukturerade frågor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor. Resultatet uppvisade främst likheter kring vad de fyra skolsköterskorna hade för uppfattningar om ungdomars hälsa och vilka faktorer som påverkar. I resultatet framkom det att skolsköterskorna uppfattade att det var faktorer av samhällsförändringar och avsaknaden av vuxna i ungdomarnas liv som hade en avgörande betydelse för ungdomars hälsa. Ungdomars ohälsa tog sig ofta uttryck som somatiska symtom, men som ofta handlade om psykiska påfrestningar såsom krav, stress och förväntningar. Avsaknaden av vuxna påverkade ungdomarnas möjligheter att hantera påfrestande situationer. Undersökningens resultat är användbart för alla vuxna och framförallt de som arbetar med barn och ungdomar.</p>

This master deals with the theme youth and public libraries. The essay is based on observationsand qualitative interviews with young people at the ages of 13 to 16 years old, whovisited the public library of Skara, employees at the library, and politicians in the community.The main issue in the study is; what is and what can be done to increase youth utilization ofpublic libraries. I have emphasized on the media stock, the organization of books, theenvironment and the staff of the library, marketing, specific target group, activities, andcooperation with both internal and external forces.Theories about youth culture and some projects concerning young peoples behaviour in librariesare also presented.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser på, vad ett kriminellt ungdomsgäng betyder för den enskilde gängmedlemmen, även att få större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. Frågeställningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgäng har för påverkan på den enskilde gängmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgäng? Metoden vi använde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, två socialsekreterare, två behandlingspersonaler på ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lärare på en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgäng eftersom de sökte en tillhörighet, bekräftelse, att bli någon. De professionella menade att insatserna borde läggas på individnivå snarare än gruppnivå för att kunna splittra ungdomsgäng. Undersökningen kan vara nyttig för dem som kommer att möta ungdomar i sitt yrke och för de som söker en större förståelse för ungdomsgäng och grupptillhörighet.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

<p>Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser på, vad ett kriminellt ungdomsgäng betyder för den enskilde gängmedlemmen, även att få större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. Frågeställningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgäng har för påverkan på den enskilde gängmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgäng? Metoden vi använde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, två socialsekreterare, två behandlingspersonaler på ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lärare på en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgäng eftersom de sökte en tillhörighet, bekräftelse, att bli någon. De professionella menade att insatserna borde läggas på individnivå snarare än gruppnivå för att kunna splittra ungdomsgäng. Undersökningen kan vara nyttig för dem som kommer att möta ungdomar i sitt yrke och för de som söker en större förståelse för ungdomsgäng och grupptillhörighet.</p>

Undersökningens syfte är att studera hur historielärare på gymnasiet berättar om berättande. Studien grundar sig därför på intervjuer med gymnasielärare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter Gärdenfors bild av människan som mönsterskapare och meningssökare.Resultatet av undersökningen visar på att lärarna i sin undervisning använder retoriska grepp av olika slag. När de berättar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer.

<p>The aim of this paper is exploring questions regarding the problem of absenteeism among high-school students in Sweden. Fifteen students attending an urban high-school have been interviewed about their views and experiences of absenteeism. The author analyzes the students’ answers by taking into account two different sociological approaches which give two different explanations about the way young people experience and estimate education. The French sociologist Bourdieu theorized that differences in cultural capital influence the permanent internalization of patterns of thought and behavior. Bourdieu defined as <em>habitus</em> the result of the process of internalization of cultural and social structures which affects the way individuals think and act.</p><p>The German pedagogue Thomas Ziehe explored the changes in norms and tradition connected with the modernization of society. Ziehe argued that we are witnessing a period of cultural release and erosion crisis that have deeply affected and changed the lives of young people today.  What does influence students’ attitude towards absenteeism? Does absenteeism reflect different possession of cultural resources or may be explained by the changes in norms that have occurred over recent decades? The findings of this study show that the students’ socio-economical background still matters in affecting their opinions and attitude towards absenteeism, but that is not an exhaustive argument in explaining all the reasons why students do not go till school. The students’ answer suggested that the relation to the teacher may be a determining factor in explaining absenteeism.</p>

The aim of this paper is exploring questions regarding the problem of absenteeism among high-school students in Sweden. Fifteen students attending an urban high-school have been interviewed about their views and experiences of absenteeism. The author analyzes the students’ answers by taking into account two different sociological approaches which give two different explanations about the way young people experience and estimate education. The French sociologist Bourdieu theorized that differences in cultural capital influence the permanent internalization of patterns of thought and behavior. Bourdieu defined as habitus the result of the process of internalization of cultural and social structures which affects the way individuals think and act. The German pedagogue Thomas Ziehe explored the changes in norms and tradition connected with the modernization of society. Ziehe argued that we are witnessing a period of cultural release and erosion crisis that have deeply affected and changed the lives of young people today.  What does influence students’ attitude towards absenteeism? Does absenteeism reflect different possession of cultural resources or may be explained by the changes in norms that have occurred over recent decades? The findings of this study show that the students’ socio-economical background still matters in affecting their opinions and attitude towards absenteeism, but that is not an exhaustive argument in explaining all the reasons why students do not go till school. The students’ answer suggested that the relation to the teacher may be a determining factor in explaining absenteeism.

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhällehar förutsättningarna förändrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att få en plats i samhället. Det är denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemästra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron på en gud påverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bättre grund att stå på i jämförelse med icke kristna ungdomar och påverkas detta av hur man låter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Ytterligare ett syfte är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper vad gäller upplevelsen av stress. Slutligen vill vi undersöka om det finns någon skillnad grupperna emellan i hur de hanterar den stress de upplever.Frågeställningar: Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur deras identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna vad gäller upplevelsen av stress? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur de hanterar sin upplevda stress?Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju i vår undersökning. Sammantaget har vi intervjuat tio respondenter, varav fem var frikyrkliga och resterande fem var icke kristna. Samtliga undersökta var i åldern 20-24 år.Huvudresultat: Det som enligt oss varit synligt är att frikyrkliga ungdomar tenderar att känna och visa mer empati i jämförelse med den icke kristna gruppen. Som en konsekvens av deras kristna värderingar känner de en medkänsla för omvärlden och oroar sig för mänskligheten, medan de icke kristna mer har fokus på det egna livet och det som står dem närmast. De frikyrkligas fokusering på meningen med livet samt, relationer och medmänsklighet medför, enligt oss, att de känner en högre grad av stress och då framförallt långtidsrelaterad stress. De upplever att de måste vara goda kristna som gör världen bättre och känner krav på att alltid finnas där för andra, samt krav på att åstadkomma storheter i sitt liv. Bland de icke kristna kunde vi istället se mönster som pekade på att de utvecklat en blasé inställning till omvärlden, vilket gjorde att de upplevde en lägre grad av stress. Att de inte verkade bry sig om det utanför deras egna liv medförde, menar vi, att de kunde bemästra stressen på ett mer fullgott sätt eftersom ingenting berörde dem nämnvärt. Vid hanteringen av stress kunde vi se tendenser på att de frikyrkliga ungdomarna hade fler gynnsamma faktorer för att kunna bemästra stress i jämförelse med den icke kristna gruppen. Bland annat hade de ett högre socialt stöd och en större KASAM vilket skulle kunna vara en hjälp som leder till att de klarar av att ta inomvärlden och visa empati. De intervjuade frikyrkliga verkar således, enligt oss, ha enförmåga att möta fler stressorer eftersom de har faktorer som hjälper dem, medan de ickekristna ungdomarna visar tendenser till att inta ett blasé förhållningssätt till livet vilket skulle kunna vara en strategi för att klara av att möta stressen och kraven som finns i samhället.