Global ETD Search

1	Guds representant på jorden : frikyrkliga och icke kristna ungdomars upplevelse och hantering av stress Krång, Maria, Dahlgren, Tova January 2009 (has links) Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhällehar förutsättningarna förändrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att få en plats i samhället. Det är denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemästra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron på en gud påverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bättre grund att stå på i jämförelse med icke kristna ungdomar och påverkas detta av hur man låter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Ytterligare ett syfte är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper vad gäller upplevelsen av stress. Slutligen vill vi undersöka om det finns någon skillnad grupperna emellan i hur de hanterar den stress de upplever.Frågeställningar: Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur deras identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna vad gäller upplevelsen av stress? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur de hanterar sin upplevda stress?Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju i vår undersökning. Sammantaget har vi intervjuat tio respondenter, varav fem var frikyrkliga och resterande fem var icke kristna. Samtliga undersökta var i åldern 20-24 år.Huvudresultat: Det som enligt oss varit synligt är att frikyrkliga ungdomar tenderar att känna och visa mer empati i jämförelse med den icke kristna gruppen. Som en konsekvens av deras kristna värderingar känner de en medkänsla för omvärlden och oroar sig för mänskligheten, medan de icke kristna mer har fokus på det egna livet och det som står dem närmast. De frikyrkligas fokusering på meningen med livet samt, relationer och medmänsklighet medför, enligt oss, att de känner en högre grad av stress och då framförallt långtidsrelaterad stress. De upplever att de måste vara goda kristna som gör världen bättre och känner krav på att alltid finnas där för andra, samt krav på att åstadkomma storheter i sitt liv. Bland de icke kristna kunde vi istället se mönster som pekade på att de utvecklat en blasé inställning till omvärlden, vilket gjorde att de upplevde en lägre grad av stress. Att de inte verkade bry sig om det utanför deras egna liv medförde, menar vi, att de kunde bemästra stressen på ett mer fullgott sätt eftersom ingenting berörde dem nämnvärt. Vid hanteringen av stress kunde vi se tendenser på att de frikyrkliga ungdomarna hade fler gynnsamma faktorer för att kunna bemästra stress i jämförelse med den icke kristna gruppen. Bland annat hade de ett högre socialt stöd och en större KASAM vilket skulle kunna vara en hjälp som leder till att de klarar av att ta inomvärlden och visa empati. De intervjuade frikyrkliga verkar således, enligt oss, ha enförmåga att möta fler stressorer eftersom de har faktorer som hjälper dem, medan de ickekristna ungdomarna visar tendenser till att inta ett blasé förhållningssätt till livet vilket skulle kunna vara en strategi för att klara av att möta stressen och kraven som finns i samhället. religion stress identitet KASAM thomas ziehe generation x frikyrkliga ungdomar stresshantering senmoderna samhället Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Höjden av lycka? : – Tidningens personporträtt, livsberättelsens funktion och medias makt i den moderna verkligheten Thambert, Lisa January 2012 (has links) Tidningens personporträtt är en journalistisk genre som skiljer sig från konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare än kritisk och granskande karaktär. I den här uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personporträtt i två svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ”DN söndag” och Aftonbladets ”Söndag” konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personporträtt utifrån frågeställningen: vad i de valda personporträttens livsbeskrivningar väljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet är att placera frågeställningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstånd och media som viktig social kunskapskälla och förmedlare av erfarenhet. Metoden som används är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Analysens resultat visar att det är inre processer och inre utveckling som lyfts fram och problematiseras. Beundran för huvudpersonen konstrueras utifrån hur huvudpersonen övervunnit psykologiska svårigheter. En diskurs där den porträtterade beskrivs i en ödmjuk jantediskurs kombineras med journalistens beundrande röst i texten, en hyllningsdiskurs. I kombinationen av dessa konstrueras en bild av den porträtterade som framgångsrik och beundransvärd. Samhället och omgivningen som eventuellt hinder eller möjlighet i livet utelämnas till förmån för porträttet som beskrivning av ett ”själsliv” snarare än ett ”liv”. Slutligen argumenterar jag för att den funna problematiseringen av inre processer tar fokus från yttre processer och individen i en samhällellig kontext. Då porträtten konstituerar inre kamp som mer central än strävan efter att förändra yttre faktorer som kan tänkas utlösa ångestkänslor eller nedstämdhet lägger detta stort ansvar på individen att själv lyckas hantera en samhällskontext vars struktur framstår som naturgiven. Personporträtt livsbeskrivning modernitet diskurs diskursanalys självporträtt Fairclough Anthony Giddens Thomas Ziehe media makt
3	Med dobbeltblikk på seg selv : Kikking, selvstudie og rollespill i Olaug Nilssens roman Vi har så korte armar Fosseide, Cathrine Aarø January 2014 (has links) Denne masteroppgaven undersøker forholdet mellom kikking, selvstudie og rollespill i Olaug Nilssens roman Vi har så korte armar (2002). Hovedpersonene Liv og Ølgjer blir spionert på av en tohodet vi-forteller gjennom hele romanen. Samtidig observerer både Liv og Ølgjer seg selv utenfra og reflekterer over hvordan de fremstår (eller ønsker å fremstå). Ved hjelp av nærlesning og tekstanalytisk arbeid ser jeg nærmere på denne blikkvekslingen og knytter den til hovedpersonenes identitetsutprøving. Jeg konsentrerer meg i hovedsak om romanens innhold, men i oppgavens andre kapittel behandles også bruddestetikken i romanen. Den kjennetegnes blant annet ved en blanding av ulike sjangre, et usammenhengende plot og en uklar fokalisering. Gjennom å analysere komposisjonen, typografien og sjangerblandingen kommer jeg frem til at romanen kan leses som bruddstykker av en fortelling om de to hovedpersonene, som små puslespillbrikker i en større fortelling om selvidentitet og sosial identitet. Kikking er gjennomgående motiv og tema i Vi har så korte armar. I kapittel 3 ser jeg nærmere på de voyeuristiske sidene ved romanen og på forholdet mellom sosialt blikk og selvblikk. Sistnevnte kan leses som en form for selvoppdagelse; som et forsøk på å forstå og realisere seg selv og finne mening i tilværelsen. Det sosiale blikket som følger hovedpersonene, sier noe om hvilke normer, forventninger og verdier Liv og Ølgjer må forholde seg til. Det kan også knyttes til moderne digital kikking og en medialisert selvforståelse. Nilssen evner slik å problematisere den ekshibisjonistiske kikkerkulturen vi lever i. Liv og Ølgjer prøver å finne seg til rette som studenter i byen, og de vurderer konstant identiteten sin knyttet til det å komme fra bygda. I det fjerde kapitlet knytter jeg denne identitetsutprøvingen til teorier om sosialt rollespill og performative selviscenesettelser. Vi har så korte armar kommenterer, går i dialog med og til tider kritiserer den også sosiologiteorien og –forskningen. Slik fungerer romanen som en annerledes utforsking av identitetsproblematikken enn den sosiologien tilbyr. Nilssens formspråk underliggjør og problematiserer ulike fremstillinger av identitetsbegrepet, narsissisme og medias innvirkning på hvordan vi samhandler og forstår oss selv. Olaug Nilssen identitet medialisering Thomas Ziehe Erving Goffman sosiologi kikking voyeurisme voyeur rollespill ekshibisjonisme narsissisme individualisering sosialisering performativitet
4	"Jag vill springa mot något, inte bort" : en religionsantropologisk och religionssociologisk undersökning av Stephen Kings filmserie DET som senmodern övergångsrit. Liebl, Tina January 2022 (has links) Den snabba samhällsutvecklingen har lett till nya möjligheter, men också nya utmaningar för ungdomar som står på tröskeln till vuxenvärlden. Livet för unga människor idag är i stor utsträckning präglat av val där idéer hämtas från den globala populärkulturen och digitala sociala forum, där detta tjänar som inspiration till att individualisera den egna livsåskådningen och identiteten. De myter och berättelser som varit förbehållna religiösa eller kulturella sammanhang och som gett upphov till tro och reflektion över livets stora frågor, behandlas under uppväxten till stor del genom populärkulturens filmer, tv-spel, datorspel, serietidningar och böcker i vår avtraditionaliserade samtid. (Partridge 2004, ss. 137–138) Historiskt och i traditionsorienterade samhällskulturer, har ceremonier och riter använts för att markera när en ungdom anses redo att ta del av vuxenvärlden. Det är ett sätt för samhället att uppmärksamma och vägleda ungdomen in i nästa livsfas och ett sätt för ungdomen att få bearbeta de utmaningar och det ansvar som kommer med den vuxna identiteten. Denna uppsats syftade till att undersöka hur en populärkulturell film skulle kunna tolkas som en modern övergångsrit utifrån Arnold van Genneps teori om övergångsritens gemensamma meningsskapande funktion och förstås genom Thomas Ziehes analyser om modern ungdomskultur. Detta gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att handlingen i filmserien DET av Stephen King kunde tolkas som en reflektion av de utmaningar som framställs i forskningen om ungdomskultur och att bli vuxen. Genom att använda de meningsskapande aspekterna av övergångsritens tre faser utvanns en fördjupad förståelse för den sociala gemenskapens roll för processen att hitta sin identitet och sitt sammanhang. Filmserien DET symboliserar en fantastisk bild av vänskap och mod, men samtidigt en bild av en vuxenvärld som står utanför den känslomässiga livsvärlden som tillhör ungdomstiden. övergångsrit ungdomskultur religion att bli vuxen film tematisk analys Arnold van Gennep Thomas Ziehe Social Sciences Samhällsvetenskap
5	Varför ska vi gå till skolan? : En kvalitativ studie om skolk på gymnasiet utifrån ett sociologiskt perspektiv / Why should we go to school? : A qualitative study about absenteeism among high-school students Ugolini, Lorenza January 2009 (has links) <p>The aim of this paper is exploring questions regarding the problem of absenteeism among high-school students in Sweden. Fifteen students attending an urban high-school have been interviewed about their views and experiences of absenteeism. The author analyzes the students’ answers by taking into account two different sociological approaches which give two different explanations about the way young people experience and estimate education. The French sociologist Bourdieu theorized that differences in cultural capital influence the permanent internalization of patterns of thought and behavior. Bourdieu defined as <em>habitus</em> the result of the process of internalization of cultural and social structures which affects the way individuals think and act.</p><p>The German pedagogue Thomas Ziehe explored the changes in norms and tradition connected with the modernization of society. Ziehe argued that we are witnessing a period of cultural release and erosion crisis that have deeply affected and changed the lives of young people today. What does influence students’ attitude towards absenteeism? Does absenteeism reflect different possession of cultural resources or may be explained by the changes in norms that have occurred over recent decades? The findings of this study show that the students’ socio-economical background still matters in affecting their opinions and attitude towards absenteeism, but that is not an exhaustive argument in explaining all the reasons why students do not go till school. The students’ answer suggested that the relation to the teacher may be a determining factor in explaining absenteeism.</p> absenteeism high-school sociology Pierre Bourdieu cultural capital Thomas Ziehe cultural release skolk gymnasium Bourdieu kulturellt kapital Ziehe kulturell friställning Pedgogical work Pedagogiskt arbete
6	Varför ska vi gå till skolan? : En kvalitativ studie om skolk på gymnasiet utifrån ett sociologiskt perspektiv / Why should we go to school? : A qualitative study about absenteeism among high-school students Ugolini, Lorenza January 2009 (has links) The aim of this paper is exploring questions regarding the problem of absenteeism among high-school students in Sweden. Fifteen students attending an urban high-school have been interviewed about their views and experiences of absenteeism. The author analyzes the students’ answers by taking into account two different sociological approaches which give two different explanations about the way young people experience and estimate education. The French sociologist Bourdieu theorized that differences in cultural capital influence the permanent internalization of patterns of thought and behavior. Bourdieu defined as habitus the result of the process of internalization of cultural and social structures which affects the way individuals think and act. The German pedagogue Thomas Ziehe explored the changes in norms and tradition connected with the modernization of society. Ziehe argued that we are witnessing a period of cultural release and erosion crisis that have deeply affected and changed the lives of young people today. What does influence students’ attitude towards absenteeism? Does absenteeism reflect different possession of cultural resources or may be explained by the changes in norms that have occurred over recent decades? The findings of this study show that the students’ socio-economical background still matters in affecting their opinions and attitude towards absenteeism, but that is not an exhaustive argument in explaining all the reasons why students do not go till school. The students’ answer suggested that the relation to the teacher may be a determining factor in explaining absenteeism. absenteeism high-school sociology Pierre Bourdieu cultural capital Thomas Ziehe cultural release skolk gymnasium Bourdieu kulturellt kapital Ziehe kulturell friställning Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
7	Förtrollande ateism? : En undersökning av hur ateism gestaltas i populärkultur - exemplet True Detective 1 Larsson, Erik January 2018 (has links) Syftet med föreliggande religionsvetenskapliga studie är att synliggöra hur betydande aspekter av livsåskådningskaraktär återspeglas i den populära tv-serien True Detective 1 – och med särskilt fokus på ateism undersöka och kartlägga en av tv-seriens karismatiska huvudkaraktärers perspektiv och positioneringar. I centrum står Rustin ”Rust” Cohle och dennes hållning, handlingar och tal. Undersökningen utgår från tre frågeställningar: Vilka olika livssynspositioneringar och tematiker av existentiell livsåskådningskaraktär är utmärkande för karaktären Rust? Hur kan dessa närmare beskrivas och förstås på ett övergripande plan? Och i vilken utsträckning har Rust lösgjort sig från en äldre form av ateism, till förmån för en senmodern och mindre polariserande variant? Runt karaktärskomplexet Rust – som en prototyp för en sorts förtrollande ateism – exponeras följande fyra kategorier: 1) Scientisten: En position präglad av en scientistisk och naturvetenskaplig, ateistisk hållning. 2) Zenbuddisten: En position präglad av asketism, kontemplation och en fascination av jaget som en illusion. 3) Terapeuten: En position karaktäriserad av den terapeutiska diskursen, vars psykologiserande förklaringar går ut på att legitimera individens lycka eller lidande – och därigenom tar över den äldre religiösa berättelsens funktion.4) Messiasgestalten: En position med markant messianska förtecken av både hög- och lågkristologisk natur och som i någon mening här inkorporerar övriga kategorier. Serien avspeglar således genom den messiasliknande karaktären Rust både starka ateistiska och scientistiska strömningar i vår tid, präglade av både naturvetenskap men också ett – till vissa delar – österländskt synsätt bortom den judisk-kristna traditionens epistem, hand i hand med ett semi-sekulärt och terapeutiskt trevande efter reflexivitet, mening och en större sakral och kanske rentav metafysisk öppning. Det är möjligen något av ett paradigmskifte – för att tala med Thomas Kuhn – som karaktären Rust föregriper och förkroppsligar. En både-och-människa som både vill ha det sakrala och profana som en möjlighet – inte som ett akademiskt motsatspar! / Enchanting atheism?: A study of atheism pictured in popular culture. True Detective as an example. The purpose of this study of religious science is to visualize how significant aspects of a characteristic philosophy and views of life are reflected in the popular TV series True Detective 1 – and with particular focus on atheism, explore and map the perspective and positioning of one of the charismatic main characters of the TV series. In the center stands Rustin “Rust” Cohle and his attitude, actions and speech. The study is based on three questions: What different views of life and themes of existential views are characteristic of the character Rust? How can these be more fully described and understood on an overall level? And to what extent has Rust broken himself away from an older form of atheism in favor of a late modern andless polarizing kind? Around the complex of character that is Rust - as a prototype for a kind of enchanting atheism - the following four categories are exposed: 1) The Scientist: A position characterized by a scientific and atheistic stance. 2) The Zen Buddhist: A position characterized by asceticism, contemplation and a fascination of the self as an illusion.3) The Therapist: A position characterized by the therapeutic discourse whose therapeutic narrative is based on legitimizing the happiness or suffering of the individual - thus adopting the function of the old religious narrative. 4) The Messiah character: A position with striking Messianic overtones of Christology of both high and low nature and which in some sense incorporates the other categories. Through the Messiah-like character Rust the series thus reflects both strong atheistic and scientific currents of our time, characterized by not only science but also – to some extent – by an Eastern view of life that goes beyond the episteme of the Jewish-Christian tradition, hand in hand with a semi-secular and therapeutic grasping for reflexivity, meaning and a greater sacred and perhaps even metaphysical opening. It is possibly somewhat of a paradigm shift – to some extent plead Thomas Kuhn – that the character Rust anticipates and embodies. A both-kind-person who wants to have the sacred as well as the profane as an opportunity - not as an academicopposing pair! Advaita ateism Eva Illouz messisasgestalter mindfulness nyateism ny nyateism postsekularitet postsekulär reflexivitet Rust Rustin Cohle Sam Harris scientism sekularisering subjektivering Susan Blackmore terapi terapeutisk diskurs Thomas Metzinger Thomas Ziehe True Detective zenbuddhism. Humanities and the Arts Humaniora och konst
8	”Maten är kass, men lärarna är snälla” : Recensioner av gymnasieskolor - ett beslutsunderlag för gymnasievalet på skolmarknaden / ”The food is crappy, but the teachers are kind” : Reviews of schools – basis for decision-making for upper secondary school election on a school market Barakat, Mohammed, Östergren, Rolf January 2019 (has links) Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för vad det är elever som söker till gymnasieskolan kan tänkas möta då de läser recensionstexter. Syftet är således att kartlägga recensionssystemets omfattning och innehåll kvantitativt; vad som tas upp i recensionstexterna, samt att undersöka hur recensionstexterna är konstruerade. Avslutningsvis syftar uppsatsen till att diskutera recensionssystemet i en större samhällskontext - som ett resultat av och en del i vår samtid. Vilka ämnen och teman förekommer i recensionstexter av gymnasieskolor samt hur frekvent är förekomsten? Hur värderas (positivt, negativt eller neutralt) de olika temana i recensionerna? På vilket sätt är recensionstexterna konstruerade och hur kan det tolkas? På vilket sätt framträder en skolmarknadsdiskurs i recensionstexterna? Metod De kvantitativa frågorna undersöks genom en innehållsanalys av slumpmässigt utvalda recensioner på gymnasieskolor i Stockholms län. De förekomna orden kvantifieras och delas in i teman, kategorieroch subkategorier. En bedömning görs även utifrån om de förekomna orden lyfts i en positiv, negativ eller neutral kontext. Den kvalitativa delen utgörs av en textanalys inspirerad av diskursanalysen. Av ett antal utvalda recensioner, baserat på dess innehållsliga relevans, analyseras dessa semantiskt med diskursanalytiska verktyg. I diskussions- och analysdelen behandlas resultatet utifrån det teoretiska ramverket och tidigare forskning. Resultat Av innehållsanalysen framgår att de vanligast förekommande temana var allmänna värdeomdömen om skolan, att kommentera lärare samt skolans upplägg och utbildningens kvalité. Det är även vanligt att sociala aspekter så som atmosfär och gemenskap lyfts fram i recensionerna. Av den kvalitativa delen framgår det att recensenterna uttrycker sig på ett sätt som speglar skolmarknadsdiskursen. I somliga fall framgår tydligt hur recensenten anammat skolmarknadsdiskursen. Slutsats Resultatet indikerar att recensionssystemet riskerar att generera segregerande effekter. Framförallt utifrån den asymmetriska tillgången av information och att skola och identitet knyts allt närmare varandra. Detta förtydligas och ställs på sin spets i hur recensionerna är konstruerade och kan, i vissa fall, tänkas vara svårare att bearbeta då gemene elev tenderar att se recensenter som objektiva (till skillnad från övrig tillgänglig information). / Aim The aim with this study is to explore what kind of information pupils, searching for upper secondary school, might get from reading reviews of schools. The purpose is thus to quantify the scope and content of the review system quantitatively; what is mentioned in the review texts, and to examine how the review are textually constructed. Finally, the paper aims to discuss the review system in a larger social context - as a result of and a part of our time. What topics occur in reviews of upper secondary schools and how frequent is the occurrence? How are the different themes in the reviews valued (positive, negative or neutral)? In what way are the review texts constructed and how can it be interpreted? In what way does a school market discourse appear in the reviews? Method The quantitative questions are examined through a content analysis on randomly selected reviews of upper secondary schools in Stockholm County. The words in question are quantified and divided into themes, categories and subcategories. An assessment is also made based on whether the existing words are lifted in a positive, negative or neutral context. The qualitative part consists of a text analysis inspired by the discourse analysis. From a number of selected reviews, based on its substantive relevance, these are semantically analyzed with discourse analytics tools. In a merged discussion and analysis section, the result is treated on the basis of the theoretical framework and previous research. Results The content analysis shows that the most common themes were general value reviews of the school, commenting on teachers and the school's structure and the quality of the education. It is also common to mention social aspects such as atmosphere and cohesion. From the qualitative part it appears that the reviewers express themselves in a way that reflects the school market discourse. In some cases, it is clear that the reviewer has adopted the school market discourse. Conclusion The result indicates that the review system risks generating segregating effects. Especially based on the asymmetric availability of information and the fact that school and identity are getting more connected. This is clarified and put on its tip in how the reviews are constructed and, in some cases, may be more difficult to process when the common student tends to see reviewers as objective (in contrast to other available sources of information). School high school secondary school upper secondary school review reviews rating system review texts rating ratings devolution decentralization municipalization independent education reform school reform school choice customer choice systems customer choice models voucher system check system school vouchers freedom of choice discourse market discourse marketization market-oriented education system market school market school marketing school market schools marketing school information school reviews student reviews open house exit voice information society information problems information asymmetry identity identity creation segregation school segregation content analysis discourse analysis Thomas Ziehe Ulrich Beck Zygmunt Bauman liquid modernity the risk society Skola skolan gymnasiet gymnasium gymnasieskola gymnasieskolan gymnasieskolor recension recensioner recensionssystem recensionstext recensionstexter betyg recensionsbetyg omdöme omdömen decentralisering decentraliseringen kommunalisering kommunaliseringen friskolereform friskolereformen skolreformer skolval kundval kundvalssystem kundvalsmodell kundvalsmodellen vouchersystemet vouchersystem voucher checksystem skolpeng valfrihet valfriheten skolval skolvalet gymnasieval gymnasievalet frisökning diskurs marknadsdiskurs marknadisering marknadsanpassad marknadsanpassning marknadsskola marknadsskolan skolmarknad skolmarknaden skolors marknadsföring skolinformation skolrecensioner elevrecensioner öppet hus gymnasiemässa sorti sorti-strategi protest exit voice informationssamhälle informationssamhället informationsproblem informationsproblemet informationsasymmetri identitet identitetsskapande segregation skolsegregation innehållsanalys diskursanalys Thomas Ziehe Ulrich Beck Zygmunt Bauman den flytande moderniteten risksamhället Pedagogical Work Pedagogiskt arbete

Search results