Jan Wallentin. Vägar till samadhi : en granskning av Robert K. C. Formans begrepp ”Pure Consciousness Event” (Roads to Samadhi : An Examination of Robert K. C. Forman’s Concept of ”Pure Consciousness Event”). Umeå University: Department of Historical, Philosophical and Religious studies. Bachelor thesis. June 2021.Is Robert K. C. Forman’s concept of ”pure consciousness event” an example of a universal,mystical core experience? Is it possible to establish the neural correlates of this proposedexperience, and to induce it experimentally? These are the main questions of this study,which is a literature review drawing on recent scientific research from three fields: religious studies, philosophy of consciousness and neuroscience.The major findings are:The concept of ”pure consciousness event” (PCE) does seem like a tenable way ofgetting around the constructivist critique regarding universal, mystical core experiences.However, Forman’s original definition of PCE seems too strict. Forman defines PCE as ”a wakeful though contentless (non-intentional) consciousness”, but in the conventional wisdom of contemporary philosophy it is deemed impossible to be conscious without beingconscious about something. A conceivable solution would be to replace the term ”PCE” withThomas Metzinger’s less strict term ”Minimal Phenomenal Experience” (MPE), whichallows for some, though minimal, mental content during these kind of experiences.Regarding neural correlates, several recent studies suggest that a high level of activityin the brain’s default mode network (DMN) is correlated with a heightened sense of self-awareness. A low level of activity in the DMN is, vice versa, correlated with a sense of self-forgetting, as in the flow-experience. However, the activity-level of the DMN does not seem to fully explain the proposed existence of pure consciousness events, even in a less strict definition of this term.Methods used to induce experiences reminiscent of PCE include the white dreams ofTibetan dream yoga (yoga nidrā), states of deep meditation, and the intake of psychoactive substances, like psilocybin, DMT and LSD.Keyterms: Robert K. C. Forman, pure consciousness event, mysticism, samadhi, philosophy of consciousness,Thomas Metzinger, minimal phenomenal experience, drug induced ego dissolution.

Syftet med föreliggande religionsvetenskapliga studie är att synliggöra hur betydande aspekter av livsåskådningskaraktär återspeglas i den populära tv-serien True Detective 1 – och med särskilt fokus på ateism undersöka och kartlägga en av tv-seriens karismatiska huvudkaraktärers perspektiv och positioneringar. I centrum står Rustin ”Rust” Cohle och dennes hållning, handlingar och tal. Undersökningen utgår från tre frågeställningar: Vilka olika livssynspositioneringar och tematiker av existentiell livsåskådningskaraktär är utmärkande för karaktären Rust? Hur kan dessa närmare beskrivas och förstås på ett övergripande plan? Och i vilken utsträckning har Rust lösgjort sig från en äldre form av ateism, till förmån för en senmodern och mindre polariserande variant? Runt karaktärskomplexet Rust – som en prototyp för en sorts förtrollande ateism – exponeras följande fyra kategorier: 1) Scientisten: En position präglad av en scientistisk och naturvetenskaplig, ateistisk hållning. 2) Zenbuddisten: En position präglad av asketism, kontemplation och en fascination av jaget som en illusion. 3) Terapeuten: En position karaktäriserad av den terapeutiska diskursen, vars psykologiserande förklaringar går ut på att legitimera individens lycka eller lidande – och därigenom tar över den äldre religiösa berättelsens funktion.4) Messiasgestalten: En position med markant messianska förtecken av både hög- och lågkristologisk natur och som i någon mening här inkorporerar övriga kategorier. Serien avspeglar således genom den messiasliknande karaktären Rust både starka ateistiska och scientistiska strömningar i vår tid, präglade av både naturvetenskap men också ett – till vissa delar – österländskt synsätt bortom den judisk-kristna traditionens epistem, hand i hand med ett semi-sekulärt och terapeutiskt trevande efter reflexivitet, mening och en större sakral och kanske rentav metafysisk öppning. Det är möjligen något av ett paradigmskifte – för att tala med Thomas Kuhn – som karaktären Rust föregriper och förkroppsligar. En både-och-människa som både vill ha det sakrala och profana som en möjlighet – inte som ett akademiskt motsatspar! / Enchanting atheism?: A study of atheism pictured in popular culture. True Detective as an example. The purpose of this study of religious science is to visualize how significant aspects of a characteristic philosophy and views of life are reflected in the popular TV series True Detective 1 – and with particular focus on atheism, explore and map the perspective and positioning of one of the charismatic main characters of the TV series. In the center stands Rustin “Rust” Cohle and his attitude, actions and speech. The study is based on three questions: What different views of life and themes of existential views are characteristic of the character Rust? How can these be more fully described and understood on an overall level? And to what extent has Rust broken himself away from an older form of atheism in favor of a late modern andless polarizing kind? Around the complex of character that is Rust - as a prototype for a kind of enchanting atheism - the following four categories are exposed: 1) The Scientist: A position characterized by a scientific and atheistic stance. 2) The Zen Buddhist: A position characterized by asceticism, contemplation and a fascination of the self as an illusion.3) The Therapist: A position characterized by the therapeutic discourse whose therapeutic narrative is based on legitimizing the happiness or suffering of the individual - thus adopting the function of the old religious narrative. 4) The Messiah character: A position with striking Messianic overtones of Christology of both high and low nature and which in some sense incorporates the other categories. Through the Messiah-like character Rust the series thus reflects both strong atheistic and scientific currents of our time, characterized by not only science but also – to some extent – by an Eastern view of life that goes beyond the episteme of the Jewish-Christian tradition, hand in hand with a semi-secular and therapeutic grasping for reflexivity, meaning and a greater sacred and perhaps even metaphysical opening. It is possibly somewhat of a paradigm shift – to some extent plead Thomas Kuhn – that the character Rust anticipates and embodies. A both-kind-person who wants to have the sacred as well as the profane as an opportunity - not as an academicopposing pair!