I ett avsnitt av talkshowen Real Time with Bill Maher utbröt en spontan, hetsig diskussion mellan skådespelaren Ben Affleck och filosofen/författaren Sam Harris. Harris var inbjuden till programmet för att diskutera sin nya bok om spiritualitet, men kort efter att Harris anslutit sig till panelen med gäster så kom istället samtalet att kretsa kring islam och islamofobi. Affleck gick till verbal attack och anklagade Harris för att vara islamofob och rasist. Efter programmet sänts så blev debatten väldigt uppmärksammad i olika medier. Andra TV-program diskuterade dispyten och det skrevs artiklar om den i stora tidningar som The New York Times och The Atlantic. Klippet från programmet har i skrivandets stund (2017-08-18) nästan fem miljoner visningar på Youtube. Drygt tre år före debatten i Real Time with Bill Maher skulle den svenska tidskiften Sans publicera sitt premiärnummer. Temat för den första upplagan var kvinnoförtryck inom olika religioner, varav en av religionerna var islam. Detta i kombination med att premiärnumrets omslag pryddes av en kvinna iklädd burka väckte en del uppmärksamhet, om än inte i samma utsträckning som debatten mellan Affleck och Harris. En av dem som uppmärksammade och kritiserade tidskriften var prästen och journalisten Helle Klein. I ett avsnitt av SVT Morgon mötte hon Humanisternas ordförande Christer Sturmark för att debattera huruvida Sans artiklar och omslag var islamofobiska eller om det bara rörde sig om religionskritik. Vad som följde var även här en hetsig debatt. Denna uppsats ämnar analysera vad som gick fel i debatten samt vilka argument debattörerna använder som stöd för sin ståndpunkt.

This essay intends to examine the atheists Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Harris, Christopher Hitchens and Michel Onfray's arguments against religion, based on the themes of religion, atheism and the perception.of their present worldview. In addition, the research aims to find out whether it is suitable to talk about a new atheism. And, if so, whether such newatheism correspond with the definition represented by the Christian critics. The essay intends to contribute to a very limited research on the so-called new atheism without applying pro-religious arguments. Previous research and theory highlight the problem of defining the terms atheism, religion and secularism a concern that is reflected by the five critics troughout their arguments. What really united the critics were the idea about religion taking too much place in society, and the opinion that atheistic morality is at least as good as religious morality. In addition, the authors agree that religion is not needed to maintain good morale, on the contrary, religion affect the morale negatively. They also assumed that religion restricts people and and that moderate religion more or less leads to, or is responsible for, fundamentalism. Also, the value of truth and contempt against relativism brought the authors together, although they were sometimes justified by very different arguments. Crucially, however, are the differences in their definitions of religion, both concerning their focus on substantive and functional definitions, the relationship between absolute, relative-, and private religion and their political focus. To regard these authors' arguments as a new atheism is thus hard to justify. The results conclude that both the Christian critics and the five critics of religion generalize their opponents view of atheism or religion, and also fail to define themselves in order to be able to unite as a group against the other.

<p>Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift <em>Humanisten</em>. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen. Eftersom den mediebild som redan existerar av islam och muslimer är negativt laddad, så hjälper Humanisterna till att öka den bild av islam som finns som den ”onda, mörka” religionen i vår tid, det vill säga, man bidrar till redan existerande schablonisering av muslimer.</p>

Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift Humanisten. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen. Eftersom den mediebild som redan existerar av islam och muslimer är negativt laddad, så hjälper Humanisterna till att öka den bild av islam som finns som den ”onda, mörka” religionen i vår tid, det vill säga, man bidrar till redan existerande schablonisering av muslimer.

The purpose of this essay is to analyze the ideology of the cultural phenomenon, that is as political as it is controversial, the new atheism. By studying the ideas and values of four prominent new atheists, commonly referred to as the ‘four horsemen of the new atheism’, Richard Dawkins, Sam Harris, Christopher Hitchens, and Daniel Dennett, this study aims to, in some ways challenge, and in others, nuance, the categorization of the movement. Its adherents have often been labeled as, for example: ‘secular fundamentalists’, ‘evangelical’ and ‘radical secularists’. None of these designations are inherently wrong. But I think there is a more fitting term available: ‘societal secular maximalist’. This term is a modified version of ‘religious maximalism’, coined by the historian of religion at the University of Chicago, Bruce Lincoln. I argue that the new atheist ideology is not fundamentalistic because it admits fallibility if another theory where to disprove it within its own scientific discourse. Considering this fact, it does not hold is central ideological feature, most commonly a Darwinist theory of evolution, as absolute. Due to this, and some other factors, I argue that the societal secular maximalist categorization is more fitting because the scientific and humanistic views of the ‘four horsemen’ lay claim to all aspects of human existence, private and public, emotional, and factual along with the morals, ethics and aesthetics of our societies.

This diploma work analyzes the contemporary rise of the number of atheists in the United States of America, basing this presupposition on numerous nation-wide surveys, primarily conducted by Gallup Poll and Pew Research Center. It goes into depth on the definition of atheism and strictly delineates the meaning of this word and the use of its alternatives in the work. Given the fact that the thesis is written by a Czech author, it also provides necessary background covering the differences between Czech atheism and American atheism. Since the work is purposely not one of literary analysis but rather of socio-political and cultural nature, reasons for this decision are given in a separate subchapter analyzing Flannery O'Connor's novel Wise Blood. History of atheism in America is touched upon in the beginning of Chapter 3, but since the fundamental focus of this work is on the contemporary state of affairs, the roots of modern atheism in America are sought after mainly in the twentieth century. In particular, the greatest causes of the weakening of church's power and the rise of secularism (or atheism, for that matter) are given as following: Madalyn Murray O'Hair's fights against church's influence in public schools and against its public funding; the argument about the non-scientific nature of belief...

Syftet med föreliggande religionsvetenskapliga studie är att synliggöra hur betydande aspekter av livsåskådningskaraktär återspeglas i den populära tv-serien True Detective 1 – och med särskilt fokus på ateism undersöka och kartlägga en av tv-seriens karismatiska huvudkaraktärers perspektiv och positioneringar. I centrum står Rustin ”Rust” Cohle och dennes hållning, handlingar och tal. Undersökningen utgår från tre frågeställningar: Vilka olika livssynspositioneringar och tematiker av existentiell livsåskådningskaraktär är utmärkande för karaktären Rust? Hur kan dessa närmare beskrivas och förstås på ett övergripande plan? Och i vilken utsträckning har Rust lösgjort sig från en äldre form av ateism, till förmån för en senmodern och mindre polariserande variant? Runt karaktärskomplexet Rust – som en prototyp för en sorts förtrollande ateism – exponeras följande fyra kategorier: 1) Scientisten: En position präglad av en scientistisk och naturvetenskaplig, ateistisk hållning. 2) Zenbuddisten: En position präglad av asketism, kontemplation och en fascination av jaget som en illusion. 3) Terapeuten: En position karaktäriserad av den terapeutiska diskursen, vars psykologiserande förklaringar går ut på att legitimera individens lycka eller lidande – och därigenom tar över den äldre religiösa berättelsens funktion.4) Messiasgestalten: En position med markant messianska förtecken av både hög- och lågkristologisk natur och som i någon mening här inkorporerar övriga kategorier. Serien avspeglar således genom den messiasliknande karaktären Rust både starka ateistiska och scientistiska strömningar i vår tid, präglade av både naturvetenskap men också ett – till vissa delar – österländskt synsätt bortom den judisk-kristna traditionens epistem, hand i hand med ett semi-sekulärt och terapeutiskt trevande efter reflexivitet, mening och en större sakral och kanske rentav metafysisk öppning. Det är möjligen något av ett paradigmskifte – för att tala med Thomas Kuhn – som karaktären Rust föregriper och förkroppsligar. En både-och-människa som både vill ha det sakrala och profana som en möjlighet – inte som ett akademiskt motsatspar! / Enchanting atheism?: A study of atheism pictured in popular culture. True Detective as an example. The purpose of this study of religious science is to visualize how significant aspects of a characteristic philosophy and views of life are reflected in the popular TV series True Detective 1 – and with particular focus on atheism, explore and map the perspective and positioning of one of the charismatic main characters of the TV series. In the center stands Rustin “Rust” Cohle and his attitude, actions and speech. The study is based on three questions: What different views of life and themes of existential views are characteristic of the character Rust? How can these be more fully described and understood on an overall level? And to what extent has Rust broken himself away from an older form of atheism in favor of a late modern andless polarizing kind? Around the complex of character that is Rust - as a prototype for a kind of enchanting atheism - the following four categories are exposed: 1) The Scientist: A position characterized by a scientific and atheistic stance. 2) The Zen Buddhist: A position characterized by asceticism, contemplation and a fascination of the self as an illusion.3) The Therapist: A position characterized by the therapeutic discourse whose therapeutic narrative is based on legitimizing the happiness or suffering of the individual - thus adopting the function of the old religious narrative. 4) The Messiah character: A position with striking Messianic overtones of Christology of both high and low nature and which in some sense incorporates the other categories. Through the Messiah-like character Rust the series thus reflects both strong atheistic and scientific currents of our time, characterized by not only science but also – to some extent – by an Eastern view of life that goes beyond the episteme of the Jewish-Christian tradition, hand in hand with a semi-secular and therapeutic grasping for reflexivity, meaning and a greater sacred and perhaps even metaphysical opening. It is possibly somewhat of a paradigm shift – to some extent plead Thomas Kuhn – that the character Rust anticipates and embodies. A both-kind-person who wants to have the sacred as well as the profane as an opportunity - not as an academicopposing pair!