I ett avsnitt av talkshowen Real Time with Bill Maher utbröt en spontan, hetsig diskussion mellan skådespelaren Ben Affleck och filosofen/författaren Sam Harris. Harris var inbjuden till programmet för att diskutera sin nya bok om spiritualitet, men kort efter att Harris anslutit sig till panelen med gäster så kom istället samtalet att kretsa kring islam och islamofobi. Affleck gick till verbal attack och anklagade Harris för att vara islamofob och rasist. Efter programmet sänts så blev debatten väldigt uppmärksammad i olika medier. Andra TV-program diskuterade dispyten och det skrevs artiklar om den i stora tidningar som The New York Times och The Atlantic. Klippet från programmet har i skrivandets stund (2017-08-18) nästan fem miljoner visningar på Youtube. Drygt tre år före debatten i Real Time with Bill Maher skulle den svenska tidskiften Sans publicera sitt premiärnummer. Temat för den första upplagan var kvinnoförtryck inom olika religioner, varav en av religionerna var islam. Detta i kombination med att premiärnumrets omslag pryddes av en kvinna iklädd burka väckte en del uppmärksamhet, om än inte i samma utsträckning som debatten mellan Affleck och Harris. En av dem som uppmärksammade och kritiserade tidskriften var prästen och journalisten Helle Klein. I ett avsnitt av SVT Morgon mötte hon Humanisternas ordförande Christer Sturmark för att debattera huruvida Sans artiklar och omslag var islamofobiska eller om det bara rörde sig om religionskritik. Vad som följde var även här en hetsig debatt. Denna uppsats ämnar analysera vad som gick fel i debatten samt vilka argument debattörerna använder som stöd för sin ståndpunkt.

The purpose of this essay is to investigate two leading voices in the religion and secularizationdebate in Sweden during the 21st century, with a special focus on how the term secularisation isused. The investigation will be conducted using hermeneutics, and the method that will be usedis the hermeneutics of suspicion. The primary focus of this investigation is the source materialwritten by David Thurfjell and Christer Sturmark. The investigation has revealed thatThurfjell’s and Sturmark’s description of secularisation and religion in Sweden differs and thiscan be linked to their different backgrounds and starting points. The difference in theirdescriptions shows that the use of the concept of secularisation is not self-evident, it can varydepending on when during history it is used, but also who uses the term. The investigationrevealed the complexity of the concept of secularisation, a result that gives support to previousresearchers results within the field.

<p>Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift <em>Humanisten</em>. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen. Eftersom den mediebild som redan existerar av islam och muslimer är negativt laddad, så hjälper Humanisterna till att öka den bild av islam som finns som den ”onda, mörka” religionen i vår tid, det vill säga, man bidrar till redan existerande schablonisering av muslimer.</p>

Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift Humanisten. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen. Eftersom den mediebild som redan existerar av islam och muslimer är negativt laddad, så hjälper Humanisterna till att öka den bild av islam som finns som den ”onda, mörka” religionen i vår tid, det vill säga, man bidrar till redan existerande schablonisering av muslimer.