No description available.

In a fragmented media landscape, the Melody Festival (Melodifestivalen) is one of the few Swedish media productions that still gathers audiences for ritual media consumption. Despite its position as one of the largest media institutions in Swedish society, research regarding the event is limited and this bachelor study aims to counteract this. The aim of the study is to investigate what values and ideological assumptions about interpersonal relationships that are discursively constructed in the song lyrics performed at the Melody Festival. The study is based on critical discourse analysis, and Eva Illouz's sociological theories concerning relationships, as a theoretical framework. Every winning entry from every even year between 2002-2023 (a sample of 11 song lyrics) has been analyzed using critical discourse analysis. In line with previous research on pop music, the results of the study show how the most common type of relationship in the material is of a romantic nature. Love is frequently depicted metaphorically as an all-consuming force in accordance with Illouz. However, love as work (à la Illouz) is not represented in the material. The results also show how the private is prioritized over the societal where the relationship between “I” and “you” is the most prominent.

Gamla normer som kretsat kring kärlek och relationer har idag försvunnit och kärleken har, likt samhället, moderniserats. Relationer har blivit friare och partners har blivit utbytbara. Den känslomässiga investeringen har därmed kommit att bli svårare i moderna relationer. Men trots detta söker människor efter sin perfekta match och ett långvarigt förhållande. Gift vid första ögonkastet är ett samtida realityprogram där deltagare som längtar efter kärlek ska gifta sig med en främling. Programmet ger insyn i hur par, från att aldrig ha träffat varandra, ska gifta sig och under ett par veckor bo ihop som hustru och man. Under programmets gång ska de bygga en relation för att vid programmets slut bestämma om de vill vara fortsatt gifta eller om de ska skilja sig. För att se hur moderna relationer och känslomässig investering förmedlas i reality-TV utgår den här studien i observationer av det svenska och amerikanska Gift vid första ögonkastet. Studien visade att kärleken i Gift vid första ögonkastet utgjordes av ett stort frihetsbehov och att kommunikation både möjliggjorde och skapade problem för den känslomässiga investeringen. Det var när deltagarna visade att de var redo att släppa på delar av sin frihet och värderade tilltro till sin partner som det känslomässiga engagemanget kom att kommuniceras som allra tydligast. / Old norms that revolve around love and relationships have today disappeared and love has, like society, been modernized. Relationships have become freer and partners have become replaceable. The emotional investment has thus become more difficult in modern relationships. But despite this, people are looking for their perfect match and a long-lasting relationship. Married at First Sight is a contemporary reality show where participants who long for love are about to marry a stranger. The program provides insight into how couples, from never having met each other, gets married and live together as a wife and husband for a couple of weeks. During the program they will build a relationship so that they in the end of the program can decide whether they want to remain married or whether they want to divorce. To see how modern relationships and emotional investment are conveyed in reality TV, this study is based on observations of the Swedish and American Married at first sight. The study showed that love in Married at first sight consisted of a great need for freedom and that communication both enabled and created problems for the emotional investment. It was when the participants showed that they were ready to let go of parts of their freedom and valued trust in their partner that the emotional commitment came to be communicated most apparent.

Syftet med föreliggande religionsvetenskapliga studie är att synliggöra hur betydande aspekter av livsåskådningskaraktär återspeglas i den populära tv-serien True Detective 1 – och med särskilt fokus på ateism undersöka och kartlägga en av tv-seriens karismatiska huvudkaraktärers perspektiv och positioneringar. I centrum står Rustin ”Rust” Cohle och dennes hållning, handlingar och tal. Undersökningen utgår från tre frågeställningar: Vilka olika livssynspositioneringar och tematiker av existentiell livsåskådningskaraktär är utmärkande för karaktären Rust? Hur kan dessa närmare beskrivas och förstås på ett övergripande plan? Och i vilken utsträckning har Rust lösgjort sig från en äldre form av ateism, till förmån för en senmodern och mindre polariserande variant? Runt karaktärskomplexet Rust – som en prototyp för en sorts förtrollande ateism – exponeras följande fyra kategorier: 1) Scientisten: En position präglad av en scientistisk och naturvetenskaplig, ateistisk hållning. 2) Zenbuddisten: En position präglad av asketism, kontemplation och en fascination av jaget som en illusion. 3) Terapeuten: En position karaktäriserad av den terapeutiska diskursen, vars psykologiserande förklaringar går ut på att legitimera individens lycka eller lidande – och därigenom tar över den äldre religiösa berättelsens funktion.4) Messiasgestalten: En position med markant messianska förtecken av både hög- och lågkristologisk natur och som i någon mening här inkorporerar övriga kategorier. Serien avspeglar således genom den messiasliknande karaktären Rust både starka ateistiska och scientistiska strömningar i vår tid, präglade av både naturvetenskap men också ett – till vissa delar – österländskt synsätt bortom den judisk-kristna traditionens epistem, hand i hand med ett semi-sekulärt och terapeutiskt trevande efter reflexivitet, mening och en större sakral och kanske rentav metafysisk öppning. Det är möjligen något av ett paradigmskifte – för att tala med Thomas Kuhn – som karaktären Rust föregriper och förkroppsligar. En både-och-människa som både vill ha det sakrala och profana som en möjlighet – inte som ett akademiskt motsatspar! / Enchanting atheism?: A study of atheism pictured in popular culture. True Detective as an example. The purpose of this study of religious science is to visualize how significant aspects of a characteristic philosophy and views of life are reflected in the popular TV series True Detective 1 – and with particular focus on atheism, explore and map the perspective and positioning of one of the charismatic main characters of the TV series. In the center stands Rustin “Rust” Cohle and his attitude, actions and speech. The study is based on three questions: What different views of life and themes of existential views are characteristic of the character Rust? How can these be more fully described and understood on an overall level? And to what extent has Rust broken himself away from an older form of atheism in favor of a late modern andless polarizing kind? Around the complex of character that is Rust - as a prototype for a kind of enchanting atheism - the following four categories are exposed: 1) The Scientist: A position characterized by a scientific and atheistic stance. 2) The Zen Buddhist: A position characterized by asceticism, contemplation and a fascination of the self as an illusion.3) The Therapist: A position characterized by the therapeutic discourse whose therapeutic narrative is based on legitimizing the happiness or suffering of the individual - thus adopting the function of the old religious narrative. 4) The Messiah character: A position with striking Messianic overtones of Christology of both high and low nature and which in some sense incorporates the other categories. Through the Messiah-like character Rust the series thus reflects both strong atheistic and scientific currents of our time, characterized by not only science but also – to some extent – by an Eastern view of life that goes beyond the episteme of the Jewish-Christian tradition, hand in hand with a semi-secular and therapeutic grasping for reflexivity, meaning and a greater sacred and perhaps even metaphysical opening. It is possibly somewhat of a paradigm shift – to some extent plead Thomas Kuhn – that the character Rust anticipates and embodies. A both-kind-person who wants to have the sacred as well as the profane as an opportunity - not as an academicopposing pair!