No description available.

Denna konsumtionsuppsats undersöker huruvida skolval och skolpeng påverkar skolsegregation samt om det finns en korrelation mellan skolsegregation och boendesegregation. Vi har studerat olika skolsystem och jämfört dessa, främst det svenska och det amerikanska skolsystemet. Sverige har ett generellt skolsystem vilket innebär att skolpeng är knutet till elev och fördelas så att alla elever, oavsett bakgrund får ta del av den. Sverige har skolvalsmodell i kombination med skolpeng. De amerikanska skolsystemen har skolpeng men skiljer sig från det svenska systemet då skolpeng inte är knutet till elev utan går till skolan. De amerikanska skolsystemen är riktade vilket innebär att skolpeng generellt ges till elever som har en lägre socioekonomisk status eller är utsatta, som kompensation. I USA råder närhetsprincipen istället för skolval. Baserat på våra källor visar resultatet att skolval och skolpeng har påverkat skolsegregation och andra faktorer, som resultat och kostnad, att skolsegregation korrelerar med boendesegregation samt att olika skolsystem resulterar i olika utfall. I Sverige bidrar skolval till ökad segregation vilket hänger samman med ökad andel fristående skolor. Elever som byter från kommunal till fristående skola är ofta elever med högutbildade föräldrar eller elever med invandrarbakgrund. I USA är segregationen mer utbredd på grund av närhetsprincipen och att skolpengen inte är knuten till eleven. Frågeställningarna som besvaras är: Vad har skolval och skolpeng för påverkan på segregation? och Hur korrelerar skolsegregation med boendesegregation? Förslag på vidare forskning är forskning om institutionella faktorer som finns i skolsystemen och vilka politiska motiv och vilket syfte som ligger bakom införandet av skolsystemen samt hur de fungerar i teori och praktik.

Idag sker resursfördelning inom grundskolan i Lunds kommun av kommunfullmäktige i en skolpeng. Skolpengen består av en grundresurs, som är lika för alla skolor, samt en tilläggsresurs som baseras på olika socioekonomiska aspekter och är individuell för varje enskild skola. För att räkna fram tilläggsresursen använder Lunds kommun en resursfördelningsmodell. Kommunpolitikerna menar att de inte kan fastställa ifall modellen gör någon verklig skillnad utifrån de resultat som redovisas.Vi tillämpar åtta inlärningsalgoritmer på data från Lunds kommun och Skolverket för att ta reda på om resursfördelningen kan optimeras med hjälp av maskininlärning. Vi använder feature selection och standardisering för att förbehandla datan, och k-delad korsvalidering för att utvärdera prediktionerna.I våra experiment uppnår vi en lägsta felmarginal på 4,6 procentenheter. Algoritmen Ordinary Least Squares visar sig ha bäst prestanda initialt. När övriga algoritmers parametrar optimeras och datan förbehandlas uppnår sex av åtta algoritmer samma resultat på 4,6 procentenheter. / Today, resource allocation for elementary schools in Lund municipality is done by the town council. The money each school receives is divided into a base resource, which is the same for every school, and an additional resource, that is based on socio-economic aspects and is unique for each school. Lund municipality is using a resource allocation model to calculate the additional resource. The politicians claims that it’s hard to determine if the model is making any real difference from the results that have been presented.We apply eight different learning algorithms on data from Lund municipality and Skolverket to find out if the resource allocation can be optimized with machine learning. We use feature selection and standardization to preprocess the data, and k-fold cross validation to evaluate the predictions.In our experiments, we reach a margin of error percentage of 4.6. The Ordinary Least Squares algorithm has the best performance initially. When the parameters of the other algorithms are optimized and when the data is preprocessed, six out of eight algorithms reach the same result of 4.6.

Studiens syfte är att undersöka betydelsen av resursfördelningsinstrumentet skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden, detta utifrån gymnasierektorers perspektiv i X kommun. Materialet i studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra rektorer från två kommunala respektive två fristående gymnasieskolor inom X kommun. Studieobjektet i denna studie kan definieras utifrån gymnasieskolan inom X kommun och dess rektorer. Frågeställningar som studien syftar till att behandla kretsar kring hur rektorerna i X kommun ser på resursfördelningsinstrumentet skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden och hur respektive rektor utifrån detta positionerar sin skola på skolmarknaden. Med utgångspunkt i detta behandlas följaktligen hur rektorer upplever skolmarknaden och hur rekryteringen av nya elever sker med syfte att erhålla skolpengen. Rektorers strategiska arbete för att profilera och nischa skolan behandlas i studien samt hur framväxandet av skolmarknaden sker med skolpengen som bidragande faktor till ett ökat marknadstänk, samt att utbud och efterfrågan följs av konkurrens mellan olika skolor. Insamlat material har analyserats med hjälp av teorier och modeller utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Perspektivet förklaras utifrån att utbud och efterfrågan på skolmarknaden leder till en konkurrens mellan skolor och dess huvudmän. Studien berör finansieringen av skolan utifrån skolpengen, och har sin utgångspunkt i hur elevers valfrihet mellan olika skolor, utbildningar och huvudmän, leder till en konkurrens utifrån utbud och efterfrågan. Av studiens resultat framgår att rektorer inom X kommun ser sin gymnasieskola som del av en skolmarknad inom vilken utbud och efterfrågan leder till en konkurrens. Konkurrensen kan härledas till den tilldelade skolpeng som varje elev genererar verksamheten. Skolpengens betydelse för verksamheten styr mycket av rektorers ekonomistrategiska arbete i skolan. Skolpengen kan ses som ett avgörande resursfördelningsinstrument i finansieringen av verksamheten. Vidare slutsatser som kan göras är att betydelsen av erhållen skolpeng ställer krav på omorganisering och effektivisering inom verksamheten vid minskade ekonomiska anslag.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och därför vill vi utöka vår kunskap kring detta för att vara bättre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur väl situationen stämmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i både skollagen och läroplanen. Enligt de två behandlingsmetoder vi utgått från, TEACCH- och Lövås-metoden, bör målet vara att dessa barn ska få en likvärdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jämföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fått insikt i vilka resurser eleverna har tillgång till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. Vårt resultat är att det krävs väl använda resurser och en positiv inställning till dessa barn i en inkluderande skola. Dessutom bör helhetssynen förändras så att barnets behov står i centrum. De aktörer vi intervjuat är överens om att en förbättrad kommunikation och ett utökat samarbete skulle verka positivt för alla inblandade. Dessutom skulle det förenkla tillvaron för familjer med barn som har detta funktionshinder. Om vi känner en större trygghet i vår roll som pedagog, genom att vara bättre förberedda, kan vi ge ett effektivare stöd i ett tidigare skede till elever med funktionshinder inom autismspektrumet. På så vis utökas möjligheten att dessa elever stärks som individer och att de därigenom blir mer självständiga i framtiden.

<p>Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolors</p><p>Internetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ”peng” som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker – något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt. Slutsatsen är att det har skett en marknadsanpassning av skolan och att det går att tala om en svensk ”skolmarknad” där offentliga som privata skolor ”tävlar” om eleverna.</p>

Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolors Internetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ”peng” som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker – något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt. Slutsatsen är att det har skett en marknadsanpassning av skolan och att det går att tala om en svensk ”skolmarknad” där offentliga som privata skolor ”tävlar” om eleverna.

Skolväsendet genomgick stora förändringar i slutet av 1980-talet och kort tid framåt. Dels kommunaliserades Sveriges statliga skola 1989 under en socialdemokratisk regering och dels infördes privata skolor, fristående skolor 1992 under en borgerlig regering. Skolpolitiken tog en snabb vändning, genomgående debatter för och emot de nya skolorna har mer eller mindre förts sedan dess. Den här studien är ett försök till att förstå de politiska argumenten som framlades av förespråkarna och kritikerna. Källmaterialet baseras på de viktigaste riksdagsdokumenten från den tiden; den borgliga propositionen bakom friskolereformen, och den socialdemokratiska kritiska motionen mot fristående skolor. De båda dokumenten, det vill säga propositionen och motionen, analyseras med Laclau och Mouffes diskursanalys. Centrala idéer från neoliberalismen har också presenterats till stöd för analysen av dessa politiska texter.   Studieresultatet visar att propositionen argumenterar på olika vis för att nya skolor behövs, för elever, föräldrar och även samhället i stort. Men också något som eftersträvas av föräldrar, elever och andra. Den fristående skolan framställs i positiva termer och dess särat som en kraft mot en vitalisering av skolväsendet. S motionärerna framställer däremot den nya fristående skolan som oprövad, och problematisk för elever och samhället: ekonomisk intresse kan föregå barns olika behov, segregation kan verka. Skolpengen som implicit presenteras i propositionen skildras explicit i motionen med mycket negativ klang. Studieresultatet visar också på neoliberala ansatser i propositionen, men S-motionärerna uttrycker mer socialliberala tendenser. Diskursen som har identifieras i studien skildrar olika argument för/emot friskolan. Liknande begrepp som sluter diskurserna baserad på respektive politisk text används men har olika betydelser, som ger upphov till en kamp om diskursen kring friskolan.

Denna uppsats handlar torrt och gott om föräldrars möjlighet att välja grundskola åt sitt barn och vilka effekter det ger på skolorna. Uppsatsen är skriven som ett avslutande arbete på Lärarutbildningen i Malmö av två studenter. Syftet är att få kunskap om hur föräldrars möjligheter att välja grundskola åt sitt barn påverkar verksamheten för skolorna. Studien undersöker grundskolor i Lund och Malmö, både genom kvantitativ statistik för urval, och med kvalitativa intervjufrågor till rektorer som arbetar på de undersökta skolorna i de olika städerna. För att tolka resultatet används Bourdieus teorier om kapital, sociala grupper och habitus, samt tidigare forskning och undersökningar gjorda av olika statliga institutioner. På grund av ett stort bortfall blev resultatet bara utifrån skolor med en för staden jämförelsevis hög utbildningsbakgrund hos elevernas föräldrar,och inte blivit så heterogent som författarna hoppats på. Författarna använder tre olikaurvalsgrupper i olika försök att skaffa en större heterogenitet, baserat på etnisk blandning och föräldrars utbildningsnivå. En slutsats som kan dras från resultatet är att ryktet i många fall är den viktigaste faktorn för om föräldrarna väljer eller inte väljer att låta sitt barn börja på en skola. En annan slutsats blev att om en skola hade ett bevakningsområde eller inte gjorde det stor skillnad på vilken roll de fria skolvalet spelade i planeringen av verksamheten, och hur medvetna skolorna var om vilka konsekvenser det fria skolvalet kunde föra med sig.

Vi har i detta examensarbete undersökt vad det finns för teoretiska respektive reella för- och nackdelar med friskolor samt hur de förhåller sig till propositionen Valfrihet i skolan som ligger till grund för reformen. Utifrån sex olika källor har vi kommit fram till att det finns både reella och teoretiska för- och nackdelar. Tydliga fördelar är att lärarlönerna har ökat sedan friskolereformen trädde i kraft, att vinst kan vara en positiv drivkraft samt att det har blivit lättare att matcha elev och skola då utbudet av mer specifika inriktningar har ökat. Tydliga nackdelar är att lärarnas arbetsbörda tycks ha ökat, att betygsinflationen har ökat i och med konkurrensen samt att det tycks vara svårt att utkräva ansvar om utbildningen håller låg kvalitet då det föreligger sociala och monetära hinder vid ett skolbyte. Det visar sig även att propositionens syfte till viss del har infriats i form av ett bredare skolutbud med olika inriktningar och en mer produktiv skola i och med den effektivisering som konkurrensen har inneburit. Det fastslås även att det finns en problematik gällande informationsflödet mellan producent (friskolan) och konsument (behörig elev) som gör att det blir svårt för elever och dess familjer att ta det ansvar över elevens utbildningssituation som propositionen föreslår.
 Frågeställningarna som besvaras är: Vad finns det för teoretiska respektive reella fördelar med friskolor?, Vad finns det för teoretiska respektive reella nackdelar med friskolor? samt Hur förhåller sig för- respektive nackdelar till propositionen som ligger till grund för friskolereformen?
 Viss vidare forskning krävs inom området. Framförallt behövs nya studier som statistiskt belyser skillnader mellan kommunala skolor och friskolor. / In this paper we aim to investigate the advantages and disadvantages with the Swedish free-school system and how reality aligns with the political prequel that paved way for the Swedish free-school reform. Based on six sources we have found that there are both practical and theoretical advantages together with practical and theoretical disadvantages. Some clear advantages are that the pay rate of Swedish teachers has increased since the free-school reform, that the possibility of profit could be a positive driving force for an organization and that the free-school system has led to a increased selection of educational possibilities and has thereby simplified the match between student and school. Clear disadvantages is that the teachers workload has increased, the grade inflation has increased in connection with the competition on the Swedish school market and that it is difficult to assume responsibility if education is of low quality as there are social and monetary barriers if a student wants to switch school. It also turns out that the purpose of the bill has in part been infused in the form of a broader school offering with different orientations and a more productive school with the efficiency enhancement that competition has meant. It is also established that there is a problem regarding the flow of information between the producer (independent school) and the consumer (competent student) which makes it difficult for students and their families to take responsibility for the student's educational situation as proposed by the bill.
 The questions that are answered are: What are the theoretical and practical advantages of the Swedish free-school system?, What are the theoretical and practical disadvantages of the Swedish free- school system? as well as How are the advantages and disadvantages aligning with the political ideas that paved way for the Swedish free-school reform? 
 Some further research is required in the field. Above all, new studies are required that statistically highlight differences between municipal schools and independent schools.