Denna konsumtionsuppsats undersöker huruvida skolval och skolpeng påverkar skolsegregation samt om det finns en korrelation mellan skolsegregation och boendesegregation. Vi har studerat olika skolsystem och jämfört dessa, främst det svenska och det amerikanska skolsystemet. Sverige har ett generellt skolsystem vilket innebär att skolpeng är knutet till elev och fördelas så att alla elever, oavsett bakgrund får ta del av den. Sverige har skolvalsmodell i kombination med skolpeng. De amerikanska skolsystemen har skolpeng men skiljer sig från det svenska systemet då skolpeng inte är knutet till elev utan går till skolan. De amerikanska skolsystemen är riktade vilket innebär att skolpeng generellt ges till elever som har en lägre socioekonomisk status eller är utsatta, som kompensation. I USA råder närhetsprincipen istället för skolval. Baserat på våra källor visar resultatet att skolval och skolpeng har påverkat skolsegregation och andra faktorer, som resultat och kostnad, att skolsegregation korrelerar med boendesegregation samt att olika skolsystem resulterar i olika utfall. I Sverige bidrar skolval till ökad segregation vilket hänger samman med ökad andel fristående skolor. Elever som byter från kommunal till fristående skola är ofta elever med högutbildade föräldrar eller elever med invandrarbakgrund. I USA är segregationen mer utbredd på grund av närhetsprincipen och att skolpengen inte är knuten till eleven. Frågeställningarna som besvaras är: Vad har skolval och skolpeng för påverkan på segregation? och Hur korrelerar skolsegregation med boendesegregation? Förslag på vidare forskning är forskning om institutionella faktorer som finns i skolsystemen och vilka politiska motiv och vilket syfte som ligger bakom införandet av skolsystemen samt hur de fungerar i teori och praktik.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera Malmöungdomars vägar genom utbildningssystemet. Undersökningen består av två delar. Dels en kvantitativ del där vi kartlade elevsammansättningen på samtliga gymnasieskolor i Malmö med avseende på variablerna inkomst, utbildning och stadsdel. Dels en kvalitativ del där vi genomförde intervjuer med personer inom skolväsendet i Malmö. Studien visar på att genomsnittselevens inkomst- och utbildningsbakgrund skiljer sig vitt åt på gymnasieskolorna i Malmö. Dessutom kan vi se att skolorna med de högsta respektive lägsta värdena för genomsnitteleven också har en låg spridning i elevsammansättningen och den geografiska koncentrationen för dessa skolor är hög. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, kan upprätthålla den sociala reproduktionen.