Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera Malmöungdomars vägar genom utbildningssystemet. Undersökningen består av två delar. Dels en kvantitativ del där vi kartlade elevsammansättningen på samtliga gymnasieskolor i Malmö med avseende på variablerna inkomst, utbildning och stadsdel. Dels en kvalitativ del där vi genomförde intervjuer med personer inom skolväsendet i Malmö. Studien visar på att genomsnittselevens inkomst- och utbildningsbakgrund skiljer sig vitt åt på gymnasieskolorna i Malmö. Dessutom kan vi se att skolorna med de högsta respektive lägsta värdena för genomsnitteleven också har en låg spridning i elevsammansättningen och den geografiska koncentrationen för dessa skolor är hög. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, kan upprätthålla den sociala reproduktionen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund ochskolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor harberoende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor.Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sinamöjligheter, sin framtid mm.Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund ochskolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo årefter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämnaklasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principenom alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen. På 80- och 90-talet påverkade Public Choice-teorin organisationen av välfärden. Inflytande skulle utövasgenom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. I skolan blev detmöjligt med fritt skolval. Elever och vårdnadshavare med en högre social bakgrund utnyttjaroftare sin valmöjlighet. Vid en internationell jämförelse märks att det svenska skolsystemet ärrelativt likvärdigt, social bakgrund har totalt sett inte så stor påverkan på prestationerna.Utbildningssystem har alltid en reproducerande funktion, men i dagens skola ökar klyftornamellan elever med lägre respektive högre social bakgrund.