Gymnasieelevers val till det Estetiska programmet och dess inriktningar.

Studien syftar undersöka vad individer, från län där statistik visar färre som väljer studier på högre nivå än övriga län, anser vara meningsfullt för deras val att studera läkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nämnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio läkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har använts för att förstå det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran från omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till läkare. Omgivningen har hjälpt med studier, fört intellektuella diskussioner och uppmuntrat till läkaryrket. Vilka personer detta har varit, har varierat. Skolgången var viktig och val gjordes för att öka det kulturella kapitalet. Många hade god tro på sig själv angående studier men detta var inte homogent. Respondenterna omgav sig med likasinnade individer, detta var betydande för utveckling och studieval. En segregation har funnits på orten mellan de som studerar och inte gör det, vilket har skapat ett motstånd för fortsatta studier. Lön och status har varit meningsfullt för valet av studier till läkare för att det ger vinster även inom andra fält. Alla såg inte läkaryrket som självklart men förmånerna blev avgörande. Få respondenterna ansåg att vilket universitet de studerade vid var betydelsefullt, utan endast att de fick studera till läkare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betygsskillnader mellan flickor och pojkar och vilka faktorer som kan påverka utgången för betyg. Resultatet i denna litteraturstudie är baserat på nationella och internationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Det återfinns olika förklaringar och synsätt gällande vilka faktorer som påverkar betygsutgången; social bakgrund, kön, hjärnans funktion, elevens beteende och lärarens roll. Dessa faktorer har delats in i tre olika teman. Tre olika angreppssätt presenteras i teorikapitlet, dessa används sedan som analytiska verktyg. Denna uppsats är skriven för befintliga och blivande lärare, dels för att få en insikt i de olika synsätten som finns men också för att skapa en diskussion kring det faktum att det finns betygsskillnader och hur vi som lärare kan arbeta för att motverka dem.

Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som påverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrån frågeställningarna: (1) Hur påverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel på juristprogrammet? (2) På vilket sätt påverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt på juristprogrammet? Vi ville även undersöka om juriststudenternas känsla av att passa in och trivas påverkas av en eventuell föreställning om vad som karaktäriserar en typisk juriststudent, vilket omvänt kan innebära att de som inte identifierar sig med denna föreställning kan känna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats är att juristprogrammet särskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott på juristprogrammet framhävs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omständigheterna vid studieavbrott. Utifrån den tidigare forskningen uppfattade vi att problemet både är på en strukturell och individuell nivå, vidare att detta påverkar hur individen orienterar sig inom utbildningsstrukturen. Vi valde därför Pierre Bourdieus teoretiska ramverk då han förenar en syn på människan som individuellt agerande, men inom en normaliserande struktur. Utifrån teorin och djupintervjuer bearbetades empirin genom en kvalitativ innehållsanalys, med fokus på social bakgrund och hur studenterna upplevde sig passa in. Vår första slutsats är att deltagarna har en föreställning om juriststudenter, vilket fungerar som en mall för om de känner att de passar in. Vår andra slutsats är att grupptillhörighet är av stor betydelse för människors trivsel på juristprogrammet, oavsett om det handlar om grupper på utbildningen eller externa sociala grupper. Detta kan översättas till att individers kapitalresurser spelar roll för att erhålla status inom gruppen i ett visst fält. Vikten av att ha rätt kapitalresurser bekräftades av att ingen av deltagarna med högre klassbakgrund hade problem med studieprestation eller trivsel på juristprogrammet.

Syftet med denna studie har varit att studera den valprocess elever går igenom inför gymnasievalet samt att se vilka mönster som går att urskilja utifrån faktorerna kön, klass och geografisk ort. För detta studerades vilka verktyg och strategier elever i årskurs 9 använt sig av och hur de använt sig av skolans insatser och andra aktörer för att få stöd. För datainsamlingen har metodkombination använts där en enkät med 92 elever två olika skolor och orter kompletterats med intervjuer av de två studie- och yrkesvägledarna på skolorna. Resultatet visade på mönster både utifrån kön, klass och geografisk ort. Tjejernas valprocesser sträckte sig över längre tid och antalet verktyg som användes var fler än för killarna. Många av eleverna tog aldrig yrkesförberedande gymnasieprogram i åtanke under valprocessen och ju lägre utbildningsnivå föräldrarna hade desto mer könsstereotypiska var de alternativ eleverna övervägde. Eleverna tyckte inte att de påverkades så mycket av andra men på båda orterna framkom det att skolors och programs rykten och image var centrala i den sortering eleverna gjorde. Skolans insatser fyllde en viktig funktion för många men även föräldrar och vänner användes när eleverna sökte information eller stöd.

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.</p>

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde. I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik. För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn.

Då båda författarna har gått på folkhögskola var det vår förförståelse av folkhögskolan som ledde in oss på ämnet. Vi ville undersöka hur vanligt det var att folkhögskoleelever sökte vidare till högskolan och i hur stor omfattning folkhögskolan informerade och knöt an till högskola. Vidare sökte vi svar på frågan om social bakgrund kunde vara avgörande för om eleven sökte sig till vidare utbildning. Enligt den litteratur vi tagit del av under resans gång så nämner vissa författare att social bakgrund är avgörande för vidare studier likväl visar det resultat vi fick fram att så inte var fallet. Vi har använt oss av metodtriangulering, det vill säga, både kvantitativ och kvalitativ metod. I den kvantitativa metoden använde vi oss av enkäter som vi delade ut till elever på två folkhögskolors allmänna linje. Den kvalitativa metoden bestod i semistrukturerad intervju med lärare på de två skolorna.

Bakgrund: Gymnasieskolan är en stor del av de flesta ungdomars liv. Forskning visar att elevers beslut påverkas av föräldrars sociala bakgrund och de rådande normer och värderingarna som verkar i samhället men också att det finns differenser i hur elever vid olika programinriktningar planerar sin framtid. Det är viktigt för individen att göra rätt val för att få en bra start på sin utbildningsresa, detta ökar behovet av information inför gymnasievalet. Informationskällor som underlättar elevens beslut är av stor vikt för att eleven skall göra ett bra gymnasieval.Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader i hur elever vid teoretiska och praktiska program planerar sin framtid gällande studier och arbete. Vi är även intresserade av att undersöka hur föräldrars utbildningsnivå påverkar elevens val av gymnasium och syn på vidare studier och arbete. Slutligen vill vi undersöka hur gymnasieelever får tillgång till information om gymnasievalet samt om de upplever denna information tillräcklig.Metod: Undersökningen utgår från en kvantitativ ansats där vi använt oss av en elektronisk enkät för att komma i kontakt med våra respondenter.Resultat: De resultat vi kommit fram till tyder på att det finns skillnader i hur elever vid olikagymnasieinriktningar motiverar sina val, ser på sin utbildning och hur de planerar sinframtid vad gäller skola och arbete. Ytterligare faktorer som spelar in är föräldrars utbildningsbakgrund vilket kan relateras till den sociala bakgrundens påverkan av elevens utbildningsval. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället