Det finns flertalet definitioner av organiserad brottslighet och detta leder till en begreppsförvirring. Därmed kommer i denna uppsats begreppet organiserad brottslighet problematiseras. Syftet med uppsatsen är att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet på fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rådande begreppsförvirringen. Detta gör vi med följande frågeställning: Vilka (typer av)organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition? Eftersombegreppet organiserad brottslighet antyder organisering valde vi att fördjupa oss i Göran Ahrnes organisationssociologiska synsätt. Dessutom användes hans teori för att kunna identifiera organisationer i vårt empiriska material som utgjordes av tre filmer där olika typer av kriminella grupperingar presenterades. Studien utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att enligt Göran Ahrnes organisationssociologiska teori existerar organisationer i samtliga filmer. Vidare, trots att organisationerna i filmerna var väldigt åtskilda uppfyllde de EU:s definitions kriterier för organiserad brottslighet. Slutligen kom vi fram till att den stora problematiken ligger i begreppet organisation då den är alldeles för bred och kan feltolkas. Det andra problemet är att de befintliga definitioner som används idag misslyckas att lyfta upp det unika med organiserad brottslighet.

Denna kvalitativa studie inleder med en kort förklaring och beskrivning till uppsatsens titel samt ämne Den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket. Bakgrund till det syrianska/assyriska folket i Sverige samt dess fortlevnad, har föranlett studiens frågeställning: Vilken roll har den syrisk ortodoxa kyrkan i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm, utifrån Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen? Denna forskning avser att studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket utifrån ett kvinnoperspektiv med stöd av Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen. För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med syrianska/assyriska kvinnor av första generationens invandrare i Stockholm vars ålder varierar mellan 50–60 år. Rubriken “2.2 Tidigare forskning” syftar på att ge studien ett underlag samt att komplettera ramarna som huvudteorin strukturerat, för att skapa en bredare förståelse kring frågeställningens användning av begreppen ortodoxa, kyrkan samt folket. Studiens resultat har visat att det finns ett visst samband mellan kyrkans roll i sammanhållningen av syrianer/assyrier som folkgrupp i Stockholm; att vara en materiell kollektiv resurs i form av en social arena där individer inom gemenskapen kan mötas samt dela normer, värderingar samt traditioner. Kyrkans huvudsakliga roll är att stå som en arena där Ahrne samt Brunssons (2011) organisationselement kan utövas samt bevaras; medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner. Resultatet kan ha betydelse för vidare studier inom minoritetsgrupper samt dess fortlevnad.