Compulsory custody of children under the Care of Young Persons (Special Provisions) Act (1990:52, LVU) is one of the most intrusive measures that the state, through social authorities, can take. Section 21 LVU underwent a reform that came into effect on July 1, 2022, to strengthen the child's perspective. The amendment stipulates that the social services committee cannot decide to terminate care until the circumstances that led to the placement have changed in a lasting and comprehensive manner. The proposal applies to children in care according to Section 2 LVU.  The purpose of the thesis has been to analyze how the principle of the best interest of the child is applied in balancing the interests between the child's right to protection and the right to family life in matters of terminating compulsory care according to the LVU. The legal dogmatic method has been used to analyze and critically examine existing legislation. The method is applied to interpret, systematize, and describe the content of existing law based on the various elements of legal source doctrine.  In assessing whether care under LVU should be terminated, a complex balancing of interests often arises between the child's right to protection and the right to family life. The principle of the child's best interests is not defined but it is evident from Section 1, paragraph 5, LVU that in decisions under LVU, what is best for the child should be decisive. In a balancing of interests between the principle of the child's best interests and the right to family life, precedence should be given to what is best for the child. In cases of terminating compulsory care, the assessment of the child's best interests leads to a decision on whether the child should either continue to be placed in the family home or be reunited with their biological family.  The conclusion regarding the amendment to Section 21 LVU cannot be answered due to the novelty of the legislation. It is positive to codify previous practices to emphasize the importance of not terminating care until it is safe for the child. However, the amendment can be criticized for not having changed sufficiently, as it provides significant interpretative leeway that may contribute to difficulties in its application.

No description available.

Bakgrund: Enligt WHO:s rekommendation bör mödrar helamma sitt barn upp till sex månaders ålder. De senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige trots de positiva hälsoeffekterna. Litteraturöversiktens syfte är att identifiera faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma sitt barn före sex månaders ålder. Metod: En systematisk litteraturöversikt med deskriptiv ansats har genomförts där åtta kvantitativa studier och en kvalitativ studie har inkluderats. Resultat: Resultatet tydde på ett samband mellan ett flertal faktorer som gjorde att mödrar slutade att helamma sitt barn före sex månader ålder. Fynden presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. ”Faktorer hos modern” med underkategorierna: Moderns ålder och socioekonomiska situation, Hälsoaspekter hos modern, Moderns attityder till och tidigare erfarenheter av amning och Moderns upplevelse av otillräcklig mjölkproduktion. ”Barnets anknytning till modern och användandet av napp” med underkategorierna: Betydelsen av närhet och Användning av napp. ”Betydelsen av amningshandledning och ett gott stöd” med underkategorierna: Amningshandledning för en lyckad amning, Tidigt stöd och uppföljning från sjukvården samt Stöd från familjemedlemmar. Slutsatser och kliniska implikationer: En vårdande relation är grunden till att kunna ge en god amningsvägledning. Det är viktigt att stärka moderns tilltro till sig själv och sin förmåga att amma. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra till närhet mellan mor och barn för att främja anknytningen mellan dem. Partnern är betydelsefull och det är viktigt att hen känner delaktighet då hen är ett viktigt stöd för modern i hennes amning.

No description available.

Denna uppsats har syftet att analysera om svenska regler om jämkning av momsavdragär förenliga med EU-rätten. Situationer som står i fokus av analysen är jämkning vidöverlåtelse av fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet (8a:12 ML) samt jämkning vid upphörande av frivillig skattskyldighet (9:11 ML). I analysen ingår både gällande regler enligt mervärdesskattelagen (1994:200) samt föreslagna ändringar till förlag av ny mervärdesskattelagen (2023:200) enligt promemorian av Finansdepartementet Fi2023/00434 “Ändrade regler ommervärdesskatt vid överlåtelse av fastighet” från januari 2023. Föreslagna regler i promemorian är ett försök att harmonisera svenska jämkningsreglerna med EU-rätten.Reglerna ska börja gälla fr.o.m. 1 januari 2024. I arbetet undersöks relevant rättspraxis från EU-domstolen samt Högsta förvaltningsdomstolen och redogörs hur de påverkar svenska skatteregler. Det ärframför allt mål C-787/18 Sögård Fastigheter AB och mål C-622/11 Pactor Vastgoedsamt HFD 2021 not 26 som står i fokus av rättspraxisanalys angående jämkning vidöverlåtelse av fastighet. Vad gäller jämkning vid upphörande av frivilligskattskyldighet analyseras först och främst särskilt noggrant mål C-248/20 Skellefteå Industrihus AB och HFD 2022 ref 15. Dessutom redogörs i uppsatsen förhållandet mellan svensk rätt och EU-rätt. Detkonstateras även vad som gäller i fall av konflikt mellan dem, samt vilka konsekvensersom följer om medlemsstat inte följer EU-domstolens beslut. / The aim of this essay is to analyze whether Swedish rules for adjustment of VAT deductions are compatible with EU law. Situations that are in the focus of analysisare adjustment of VAT deduction in case of transfer of property covered byvoluntary tax liability (8a:12 VAT Act) and adjustment of VAT deduction in caseof cessation of voluntary tax liability (9:11 VAT Act). The analysis includes both current rules according to the VAT Act (1994:200) aswell as proposed amendments to the new VAT Act (2023:200) according to thememorandum of the Ministry of Finance Fi2023/00434 “Other rules on value addedtax on the transfer of property” dated January 2023. Proposed rules in thememorandum is an attempt to harmonize Swedish rules for adjustment of VATdeduction with EU law. The rules shall apply from January 1, 2024. The work examines relevant case law from the European Court of Justice and theSwedish Supreme Administrative Court and analyzes how they affect Swedish taxrules. It is above all case C-787/18 Sögård Fastigheter AB and case C-622/11 Pactor Vastgoed as well as HFD 2021 note 26 that are in the focus of the jurisprudenceanalysis regarding adjustment of VAT deduction connecting to the transfer of realestate. Regarding adjustment of VAT deduction upon cessation of voluntary taxliability, first and foremost case C-248/20 Skellefteå Industrihus AB and HFD 2022ref 15 are analyzed particularly carefully. In addition, the essay describes the relationship between Swedish law and EU law. It is also established what applies in case of conflict between them, as well as whatconsequences follow if a member state does not comply with the EU Court's decision.

Återhämtning är en individuell process som handlar om att skapa hopp, mening och identitet. Betydelsefullt är tillgång till stödjande relationer och nätverk. Detta synsätt genomsyrar och är utgångspunkt för denna studie. Studiens syfte är att studera den individuella återhämtningsprocessen från missbruk och kriminalitet. Återhämtningsprocessen studerades utifrån sju aktuella självbiografiska verk som analyserades med hjälp av tematisk analys och kopplades till tidigare forskning samt teorin Den individuella återhämtningsprocessens fyra grundpelare. Teorins grundpelare innefattar omdefiniering av sig själv, betydelsen av stöd, hantera symptom samt involvering i meningsfull aktivitet. Studiens resultat visar att det utöver faktorerna i teorin är viktigt för huvudpersonernas återhämtning att utföra symboliska handlingar som visar att en förändringsprocess påbörjats, samt att bryta med icke-stödjande relationer. Studien visar att huvudpersonernas återhämtning från missbruk och kriminalitet kan betraktas som en enda process. / Recovery is an individual process about creating hope, meaning and identity. Significant is access to supportive relationships and networks. This approach permeates and is the starting point for this study. The aim is to study the individual's recovery from abuse and crime. The recovery process was studied on the basis of seven current autobiographies, analyzed through thematic analysis, and linked to previous research and the theory The four columns of the individual recovery process. The columns includes redefinition of itself, the importance of support, dealing with symptoms and involvement in meaningful activity. The results show, in addition to the theory, that it is important for the autobiographer’s recovery to perform symbolic actions to show that a change has begun, and to end non-supporting relationships. The study shows that the autobiographer’s recovery from abuse and crime can be considered as a single process.

<p>Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och händelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom området. Frågeställningarna avsåg att undersöka vilka händelser och faktorer som kan vara avgörande för vägar in i samt vägar ut ur ett substansmissbruk. Det avsågs även att undersöka uppfattningar om återfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som användes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes på en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition. Resultatet visar på händelser och faktorers betydelse, beroende på vart i missbruksprocessen individen befinner sig. Faktorer som har visats vara betydelsefulla är: sysselsättning, nätverk samt uppväxt. Slutsatser som kan dras är att ett flertal händelser och faktorer kan vara avgörande genom hela processen. Dessa faktorer går inte att generalisera eftersom händelser och faktorer påverkar individen olika. Det är därför svårt att peka på <em>en</em> avgörande faktor för upphörande av substansmissbruk.</p>

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och händelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom området. Frågeställningarna avsåg att undersöka vilka händelser och faktorer som kan vara avgörande för vägar in i samt vägar ut ur ett substansmissbruk. Det avsågs även att undersöka uppfattningar om återfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som användes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes på en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition. Resultatet visar på händelser och faktorers betydelse, beroende på vart i missbruksprocessen individen befinner sig. Faktorer som har visats vara betydelsefulla är: sysselsättning, nätverk samt uppväxt. Slutsatser som kan dras är att ett flertal händelser och faktorer kan vara avgörande genom hela processen. Dessa faktorer går inte att generalisera eftersom händelser och faktorer påverkar individen olika. Det är därför svårt att peka på en avgörande faktor för upphörande av substansmissbruk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman: familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H. Decker och David C. Pyroozs (2013) beskrivning. Det analyserade datamaterialet visar på att de tre sociala faktorerna påverkade de unga männen att upphöra med brott. En fundamental förutsättning för upphörandet var att ha starka och stabila familjerelationer. Vidare var valet av umgängeskrets en viktig faktor när de unga männen tog avstånd från den kriminella sfären. Även investeringar i arbete och studier stärkte deras sociala band till andra delar av livet vilket tyder på att sysselsättning har varit av betydelse för upphörandet med brottsliga handlingar. Positiva sociala relationer tillförsåg ungdomarna med resurser som skapade förutsättningar för de att utveckla ett positivt socialt kapital, vilket i sin tur ökade deras involvering i majoritetssamhället. Av studien framgår att familjen var en grundläggande och avgörande faktor som påverkade de unga männen att lämna en kriminell livsstil. Familjen och resurser som fanns tillgängliga genom dessa relationer utgjorde basen för hur andra delar av informanternas tillvaro utvecklade sig och var utgångspunkten för deras reflekterande kring de andra två undersökta sociala faktorerna.

No description available.