Bakgrund: Efter ett avtjänat fängelsestraff ska individen återintegreras till samhället, det kan vara svårt för en nyss frigiven att gå från anstalt och ut i frihet, detta innebär att individen ofta behöver stöd i olika former för att arbeta mot en återintegrering. Tidigare studier har funnit att stödet ofta finns hos familj och vänner, även att hitta en sysselsättning och en bostad samt att ha vilja och motivation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av återintegreringen i samhället hos tidigare dömda och vad som har varit betydande för återintegreringen. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta tidigare dömda deltagare från den ideella föreningen KRIS. En Interpretativ Fenomenologisk Analys genomfördes därefter för att skapa teman som varit framträdande under intervjuerna. Resultat: Resultatet av analysen visade att förändringsarbete inom individen och anpassningsresurser kring individen upplevdes viktigt för deltagarna i sin återintegrering till samhället. Deltagarna upplevde att inre förändring så som vilja och motivation var bidragande till återintegrering. Socialt stöd, praktiskt stöd samt tid upplevdes även det vara bidragande för återintegreringen. Diskussion: Resultatet gick i linje med tidigare forskning. Teorin om sociala band kunde förklara varför inre förändring hos deltagarna var viktigt för återintegreringen samt att socialt och praktiskt stöd var viktigt för återintegreringen i samhället. Förslag på vidare forskning och praktiskt arbete gavs. / <p>2015-06-03</p>

The studie aims to increase the understanding of ex-offenders need of support while establishing themselves in the labour market and to examine what knowledge of counselling can provide in order to develop Krami. Krami is a co-operation between Kriminalvården, Arbetsförmedlingen and in many cases even local authorities in Sweden. The aim of Krami is to help ex-offenders enter the labour market. Interviews with the staff and studies of policy documents give an idea of the contents of the initial counselling- course and show what the staff consider the challenges and needs for the participants. The study shows that the counselling course focuses on strengthening both self knowledge as well as knowledge about the labour market. The course also provides opportunities to develop the ability of making choices and to handle the consequences of the choices made. All those activities are central elements of counselling theories. Knowledge of counselling can contribute wtih methods and models of mapping and widening perspectives which many counsellor use in their daily work. / Syftet med studien är att öka förståelsen för tidigare dömdas behov av stöd vid etablering på arbetsmarknaden och belysa vad studie- och yrkesvägledning kan tillföra för att utveckla Krami. Krami är ett samarbete mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och i många fall även kommuner och har som uppdrag att hjälpa tidigare dömda in på arbetsmarknaden. Genom intervjuer med personal och studier av styrdokument ges en bild av vad vägledningskursen innehåller och hur personalen tänker kring målgruppens utmaningar och behov. Resultatet visar att man inom vägledningskursen arbetar med att stärka såväl deltagarnas självkännedom som kunskaper om arbetslivet. Det läggs även stor vikt vid att öva på att göra övertänkta val och att hantera konsekvenserna av dessa val. Detta är centrala inslag i många vägledningsteorier. Kunskaper om studie- och yrkesvägledning kan bidra till att utveckla vägledningskursen ytterligare genom de metoder och modeller för kartläggning och vidgning av perspektiv som många studie- och yrkesvägledare använder i sitt arbete.

Transition to the labor market after serving a prison sentence can be a complex experience for former offenders. In this qualitative study, we interviewed eight individuals who have served time in prison and either initiated or completed their way back to the labor market. A criminal record resulting from a prison sentence not only impacts the job-seeking process but also subjects individuals to stigmatizing gaze from the society. The societal perspective can lead former offenders to internalize these views. However, seeking support from social contacts and engaging with helping organizations can act as coping strategies, facilitating the reentry process both emotionally and practically. These strategies play a crucial role in empowering individuals to embark on the journey back to the labor market.