Denna studie har haft för avsikt att undersöka på vilket sätt frihetsberövade pappor påverkas i relationen till sina barn under sin fängelsevistelse. De frågor studien utgick ifrån var på vilket sätt föräldraskapet påverkades, samt vilka svårigheter som uppstod med papparollen under frihetsberövandet. Vidare belyses om och hur pappornas självbild och självidentitet förändrades under denna tid. Hur samhället kan bidra till förändring samt underlätta för dessa pappor diskuteras vidare i studien utifrån tidigare frihetsberövade pappors perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och ett strategiskt urval av nyckelpersoner. Vi valde ut fem informanter i form av tre tidigare frihetsberövade pappor från organisationerna KRIS och XCONS, och två anställda från Bryggan, vilket är organisation för familjer med en eller flera frihetsberövade föräldrar. Resultatet har visat att rollen som pappa många gånger stöter på svårigheter av olika karaktär under ett fängelsestraff. Våra slutsatser har visat att en stor del av svårigheterna dessa pappor möter ligger hos samhället och hos pappornas egna emotionella mående. Samhällets negativa syn på pappor som suttit eller sitter i fängelse skapar en stigmatisering som drabbar både pappan och dennes barn på olika sätt. Det behövs en förändrad syn på frihetsberövade pappor och ett särskiljande på handling och individ

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur före detta kriminella män upplevde att rollen som förälder påverkades vid avtjänande av fängelsestraff samt om deras syn på det kriminella livet förändrades när de blev pappor och vidare om det haft någon betydelse för deras livsstilsförändring till ett icke-kriminellt liv. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av Sampson och Laubs teori om vändpunkter, Giordanos Cognitive Change Theory, samt Hirschis teori om sociala band. Den tidigare forskningen består av studier om utmaningarna med att vara pappa medan man avtjänar ett fängelsestraff samt huruvida papparollen har varit avgörande för förändringen från ett kriminellt liv till ett liv utan kriminalitet och missbruk. För att undersöka studien frågeställningar genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta före detta kriminella män som var föräldrar från organisationerna KRIS och X-Cons. Tematisk analys användes för att hitta teman i materialet och resultatet visar på många svårigheter med att vara pappa i fängelse. Känslor som skuld och skam var vanliga bland intervjupersonerna men framförallt var det många som inte ens visste hur de skulle vara pappor och således skulle behöva utbildning eller stöttande samtal om detta. Huruvida papparollen kan fungera som en vändpunkt för att upphöra med kriminalitet och missbruk visade resultaten att papparollen snarare fungerade som en motivation till att inte återfalla i kriminalitet, än som en vändpunkt för att upphöra med det. Vidare framkom även bland många intervjupersoner att beroendet och missbruket var en kraft som var starkare och som tog över både viljan att upphöra med kriminalitet samt att vilja vara en bra pappa. Med denna studie vill vi belysa vikten av att i fängelset stärka intagnas roll som pappor samt relation till deras barn för att därigenom kunna öka motivationen till att bryta den kriminella livsstilen och leva ett liv utan kriminalitet.

No description available.

Utgångspunkten i studien är att den kriminalpolitiska debatten präglades av samhällsmedborgarna och att få hade pratat med de som jobbade med verkställande av straff. Syftet blev att undersöka hur kriminalvårdsanställda såg på längre fängelsestraff samt om deras inställning skiljde sig från allmänhetens. Vidare var syftet att undersöka vilka följder kriminalvårdare ansåg att längre fängelsestraff kunde få och om kriminalvårdares syn på straff hade förändrats i och med arbetet inom kriminalvården. Det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda inom kriminalvården. Materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att allmänhetens och kriminalvårdarnas syn skiljdes åt bland annat genom inhämtning av kunskap om brott och inställningen till längre fängelsestraff. Slutsatsen blev att kriminalvården ansåg att längre fängelsestraff inte var den rätta vägen att gå, längden på straffet var inte det mest väsentliga, det var innehållet i straffet som var av högsta vikt. / We considered that those who were part of the criminal policy debate were characterized by citizens and no one had talked to those who are most central to it, thus those who work with these clients every day. Therefore, the purpose was to investigate how prison officers view punishment and whether their attitude differed from the public view. Furthermore, the purpose was to investigate what consequences prison officers consider that longer prison sentences could have and whether prison officers' views on punishment had changed with the work in the prison service. The empirical material was obtained through semi-structured interviews with five employees in the prison service. The material was then analyzed by qualitative content analysis. The results showed that the views of the public and the prison services were differentiated, among other things by acquiring knowledge about crime and the attitude to longer prison sentences. The conclusion was that the prison service considered that longer prison sentences were not the right way to go, the length of the sentence was not the most important, it was the content of the sentence that was the most important.

Fängelsestraffet framställs många gånger som en händelse i individens liv som försvårar för honom eller henne att lyckas i framtiden, exempelvis med att finna och behålla en bostad eller ett arbete. Tidigare forskning har dock påvisat att fängelsestraffet och dess innehåll kan vara faktorer som bidrar till att en individ upphör med brottslighet. Syftet med aktuell studie har därmed varit att i en svensk kontext undersöka fängelsestraffets betydelse för en minskad återfallsrisk i kriminalitet efter frigivning samt fängelsestraffets eventuella position som vändpunkt. Detta med främsta utgångspunkt i Robert J. Sampson och John H. Laubs teoretiska diskussion kring vändpunkter. Metoden som har använts i studien är av kvalitativ karaktär och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar från föreningen KRIS. Studiens slutsatser visar att fyra av sju respondenter upplever något av sina fängelsestraff som en vändpunkt. Resterande tre respondenter upplever dock att fängelsestraffet hade kunnat bli en vändpunkt för dem, om fängelsevistelsen hade varit utformad på ett annat sätt. Av de fyra respondenter som menar att fängelsestraffet har varit en vändpunkt, uttrycker tre av dem att fängelsevistelsen kom in vid rätt tidpunkt i deras liv och därmed fick positionen som en vändpunkt. Externa faktorers inverkan på fängelsestraffets betydelse som vändpunkt verkar därmed vara betydande. De externa faktorer som verkar har störst inverkan på denna process är plötsliga och negativa sjukdoms- och/eller familjerelaterade händelser. Även om inte alla respondenter upplever fängelsestraffet som en vändpunkt, menar sex av dem att fängelsevistelsen trots allt har haft någon form av betydelse för dem. Framförallt beskrivs fängelset som en ”viloplats”, där respondenterna har fått komma bort från missbruket och kriminaliteten utanför murarna. / Imprisonment is often identified as an event that reduces future life chances. For example, having been incarcerated automatically reduces the probability of finding and keeping employment. However, prior research shows that imprisonment has a potential importance in the process of achieving desistance. Consequently, the aim of this study has been to examine the importance of imprisonment in preventing recidivism but also to examine the potential position of imprisonment as a turning point. The main focus of the current study has been on the theoretical discussion of turning points by Robert J. Sampson and John H. Laub. By using a qualitative approach, semi-structured interviews have been conducted with seven members of the non-profit association KRIS. The conclusion of the current study is that four out of seven interview respondents experience the imprisonment as a turning point. Remaining three interview respondents refer to incarceration as a potential turning point in their lives; however, only if the imprisonment would have worked out differently. Of those interview respondents referring to imprisonment as a turning point, three argue that incarceration entered their life course in “right time”. The influence of external factors on the potential importance of imprisonment as a turning point thereby seems to be significant. Unexpected and negative events such as disease or family related issues seem to be those external factors having the largest impact on this process. Even though not all of the interview respondents experienced imprisonment as a turning point, six out of seven refer to incarceration as having some kind of significance in their life course. Primarily, the imprisonment is being seen as a “resting place”, in which the interview respondents have been given the opportunity to place themselves at distance from criminality and addiction outside the prison walls.

De anhörigas perspektiv av ett frihetsberövande är i stor utsträckning av forskning förbisedd trots den ökande kriminaliteten i samhället. Syftet med studien är således att undersöka hur en individ påverkas av att vara anhörig till en frihetsberövad genom att granska den anhörigas livssituation. Livssituationen inbegriper sysselsättning, ekonomi, bemötande från andra samt relationer. Studien grundar sig i en kvalitativ metodansats med ett målstyrt urval bestående av nio mödrar, systrar och kvinnliga partners till de frihetsberövade. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Studiens resultat belyser den påverkan som ett frihetsberövade har på anhörigas livssituation. Flertalet anhöriga vittnade om förändrade relationer inom familjen, till den frihetsberövade eller till sina vänner. Gällande ekonomi förklarade ett antal frihetsberövade att deras ekonomi hade förbättrats medan andra såg sin ekonomi som försämrad. Några personer förklarade att frihetsberövandet hade fört med sig nya utgifter. Studiens slutsats är således att ett frihetsberövade påverkar relationer, dock varierar omfattningen. Påverkan på vänskapsrelationer är liten eller obefintlig medan familjerelationer kan drabbas av konflikter och splittringar. Samtidigt kan både familjerelationerna och relationen till den frihetsberövade förbättras. Besök samt brev- och telefonkontakt är väsentligt för att upprätthålla kontakten med den frihetsberövade. Anhörigas ekonomiska beror ofta på ändrade livsförhållanden, påverkan på sysselsättning eller nya utgifter. Eventuella fördomar mot anhöriga till frihetsberövade kommer från media och sociala medier, inte från vänner eller familj. / Relatives to incarcerated individuals are an overlooked group in the research despite today's increasing number of crimes in society. This study aims to investigate how a person is affected by being a relative to an incarcerated individual by reviewing the relative's life situation. The life situation embraces employment, finance, treatment from others, and relationships. This study establishes a qualitative approach with a goal-directed selection consisting of nine mothers, sisters, and female partners to the prisoners. The empirical material has been analyzed through a hermeneutic perspective. The results of the study highlight the impact that deprivation of liberty has on the life situation of relatives. Several relatives reported changes in relationships within the family, with the individual deprived of their liberty, or with their friends. Regarding the economy, some individuals deprived of their liberty explained that their economic situation had improved while others saw theirs as deteriorating. Some individuals explained that deprivation of liberty had brought new expenses.   The conclusion of the study is therefore that deprivation of liberty affects relationships, though the extent varies. The impact on friendships is minimal or non-existent, while family relationships may suffer from conflicts and divisions. At the same time, both family relationships and the relationship with the individual deprived of their liberty can improve. Visits, as well as letters and phone contact, are essential to maintain contact with the individual deprived of their liberty. The financial situation of relatives often depends on changed life circumstances, impact on employment, or new expenses. Any prejudices against relatives of those deprived of their liberty come from the media and social media, not from friends or family.

Fängelsestraffet och dess konsekvenser är ett ämne som diskuteras inom både politik och forskning. Inom politiken hörs ofta argument om hårdare och längre straff som ska minska brottsligheten, men inom forskningsfältet råder större oenighet. Kriminologisk forskning har undersökt fängelsestraffets effekter på flera olika utfall med heterogena resultat som följd. Trots att fängelsets effekter har diskuterats länge finns därmed ännu ingen konsensus om hur strafflängd påverkar utfall såsom återfall och hälsa hos de som döms till påföljden. I denna studie undersöks hur strafflängd påverkar återfall och mortalitet hos de som döms för narkotikabrott av minst normalgraden i Sverige. För att undersöka detta används ett naturligt experiment och den kvasiexperimentella designen difference-in-difference. Resultaten visar inga signifikanta effekter av strafflängd på mortalitet. För strafflängdens effekter på återfall visar resultaten att längre straff signifikant kan minska risken för återfall, men minskningen är marginell. Analysen riskerar dock att påverkas av några felkällor som skapar viss osäkerhet i resultatens validitet och tillförlitlighet. Framförallt påverkas analysen av förändringar i de undersökta gruppernas demografiska sammansättning. Mer forskning krävs både för att öka tillförlitligheten till resultaten och för att få djupare förståelse för vilka mekanismer som har gett upphov till studiens resultat.

Transition to the labor market after serving a prison sentence can be a complex experience for former offenders. In this qualitative study, we interviewed eight individuals who have served time in prison and either initiated or completed their way back to the labor market. A criminal record resulting from a prison sentence not only impacts the job-seeking process but also subjects individuals to stigmatizing gaze from the society. The societal perspective can lead former offenders to internalize these views. However, seeking support from social contacts and engaging with helping organizations can act as coping strategies, facilitating the reentry process both emotionally and practically. These strategies play a crucial role in empowering individuals to embark on the journey back to the labor market.