Denna studie har haft för avsikt att undersöka på vilket sätt frihetsberövade pappor påverkas i relationen till sina barn under sin fängelsevistelse. De frågor studien utgick ifrån var på vilket sätt föräldraskapet påverkades, samt vilka svårigheter som uppstod med papparollen under frihetsberövandet. Vidare belyses om och hur pappornas självbild och självidentitet förändrades under denna tid. Hur samhället kan bidra till förändring samt underlätta för dessa pappor diskuteras vidare i studien utifrån tidigare frihetsberövade pappors perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och ett strategiskt urval av nyckelpersoner. Vi valde ut fem informanter i form av tre tidigare frihetsberövade pappor från organisationerna KRIS och XCONS, och två anställda från Bryggan, vilket är organisation för familjer med en eller flera frihetsberövade föräldrar. Resultatet har visat att rollen som pappa många gånger stöter på svårigheter av olika karaktär under ett fängelsestraff. Våra slutsatser har visat att en stor del av svårigheterna dessa pappor möter ligger hos samhället och hos pappornas egna emotionella mående. Samhällets negativa syn på pappor som suttit eller sitter i fängelse skapar en stigmatisering som drabbar både pappan och dennes barn på olika sätt. Det behövs en förändrad syn på frihetsberövade pappor och ett särskiljande på handling och individ

Studien lyfter fram nyblivna pappors upplevelser om jämställt föräldraskap. Papparollen har förändrats under den senaste tiden och det för med sig att pappor och barn samspelar mer med varandra och det innebär att papporna tar en mer aktiv roll i barnets omsorg (Plantin, 2001; Fägerskiöld, 2008). Som pappa är man den första tiden oerhört mottaglig, känslig och formbar för andra människors värderingar.  Pappor behöver ha uppmärksamhet och kunskap för att bli en bra förälder. Barnmorskor saknar ibland kunskap om pappors upplevelser. Syftet med studien var att utforska pappors upplevelser om ett jämställt föräldraskap i tidig föräldraroll. Metoden var en litteraturöversikt för att fördjupa sig i befintlig kunskap med utgångspunkt ifrån Axelsson (2008, 2012). Totalt 18 vetenskapliga artiklar analyserades som var jämställdhetscentrerade med målet att beskriva och ge förståelse för pappans upplevelser. Resultatet visar på den tydliga önskan om jämställt föräldraskap som pappornas upplevelser beskriver. Det växte fram två övergripande teman, papparollen och vad som skapar upplevelsen av ett jämställt föräldraskap. Papporna påtalar betydelsen av att tillåtas att bli delaktiga i barnets omsorg. Papporna behöver känslan av att de har en viktig roll. Papporna behöver bemötas som en viktig del av processen och detta för med sig en positiv upplevelse i papparollen. Några pappor upplevde att de inte inkluderades i barnets omsorg, detta skapade en känsla av maktlöshet och hjälplöshet vilket ledde till en försämrad upplevelse. Studien visar att pappor inte är lika delaktiga som mammor i barnets omsorg. Det finns ett tydligt behov av en förbättring för att pappans upplevelser blir mer positiva i papparollen, för att papparollen är kontextberoende och därför krävs det mera forskning om detta. Framtida studier bör inte bara belysa problemet, de ska också aktivt ge förslag till förändring i jämställt föräldraskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur före detta kriminella män upplevde att rollen som förälder påverkades vid avtjänande av fängelsestraff samt om deras syn på det kriminella livet förändrades när de blev pappor och vidare om det haft någon betydelse för deras livsstilsförändring till ett icke-kriminellt liv. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av Sampson och Laubs teori om vändpunkter, Giordanos Cognitive Change Theory, samt Hirschis teori om sociala band. Den tidigare forskningen består av studier om utmaningarna med att vara pappa medan man avtjänar ett fängelsestraff samt huruvida papparollen har varit avgörande för förändringen från ett kriminellt liv till ett liv utan kriminalitet och missbruk. För att undersöka studien frågeställningar genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta före detta kriminella män som var föräldrar från organisationerna KRIS och X-Cons. Tematisk analys användes för att hitta teman i materialet och resultatet visar på många svårigheter med att vara pappa i fängelse. Känslor som skuld och skam var vanliga bland intervjupersonerna men framförallt var det många som inte ens visste hur de skulle vara pappor och således skulle behöva utbildning eller stöttande samtal om detta. Huruvida papparollen kan fungera som en vändpunkt för att upphöra med kriminalitet och missbruk visade resultaten att papparollen snarare fungerade som en motivation till att inte återfalla i kriminalitet, än som en vändpunkt för att upphöra med det. Vidare framkom även bland många intervjupersoner att beroendet och missbruket var en kraft som var starkare och som tog över både viljan att upphöra med kriminalitet samt att vilja vara en bra pappa. Med denna studie vill vi belysa vikten av att i fängelset stärka intagnas roll som pappor samt relation till deras barn för att därigenom kunna öka motivationen till att bryta den kriminella livsstilen och leva ett liv utan kriminalitet.