No description available.

The purpose of this study is to shed light on how masculinity is portrayed in the selected material, namely the Här kommer [...] series where Halvan is the main character. The study intends to answer the question of what type or types of masculinities that may take up most space and what thatmight mean. To get aswers to the studys questions, three theories are used - temporality and lifelines based on Ahmeds (2006) and Halberstams (2005) theories concerning time and the expected timeline, the hegemonic masculinity with Connell (2008) and the theory of the gender equal Swedish man by Gottzén and Jonsson (2012). The study is based on a qualitative content analysis as well as an image analysis where the material consisted of all books from the series, with a focus on a few selected scenes where I found that the studys questions could be answered. The study found that Halvans daydreams about the fututre are based on norms and expectations regarding the expected timeline, which is based around heteronormativity, among other things. Halvans masculinity also differs from other men in the books where the book series present the idea of the gender equal Swedish man as desirable and normative. This and Halvans desire for vehicles and technology together constitute the ultimate masculinity. The portrayal of masculinity has changed through the book series in that Halvan has been allowed to take up somewhat less space. His colleagues with their vehicles and tasks have been given more space, however, Halvans own maskulinity has become clearer and we can see more noticeable traces of the Swedish hegemonic masculinity in Halvans character.

Norberg är en liten stad i norra Västmanland, som mest är känd för sina historiska gruvområden. De senaste decennierna har det skett en betydande minskning av stadens befolkning och under 2023 har fler människor dött än fötts i staden. Denna minskning av befolkningen har bland annat lett till att många butiker har stängts igen och att färre arbetstillfällen finns. I denna uppsats undersöker jag vad som händer med de som blir kvar. Jag analyserar bland annat varför de valt att stanna trots den förändring som skett och hur de ser på sin egen framtid där. Jag använder mig även av autoetnografi för att ge en bredare bild genom mina egna erfarenheter och upplevelser. Detta görs tillsammans med fokus på bland annat livslinjer. Jag diskuterar även detta utifrån ett perspektiv av hemmet som en affektiv struktur, inom de fyra aspekterna: säkerhet, förtrogenhet, gemenskap samt känslan av möjlighet och hopp. Resultatet visar att anledningarna till att de stannar är att det finns en stark gemenskap och förtrogenhet. Det blir som en trygghet i sig att stanna. Dessutom finns det hopp för att framtiden kan se bättre ut där, även om det saknas möjligheter idag. Att flytta bryter mot normer och dessutom finns det trots allt en stark hemmakänsla.

Hälsodiskursen i dagens Sverige kretsar till stor del kring kroppsligt utseende, där en smal kropp är det normativa. Ansvaret för kroppen läggs på individen och de personer som inte följer normen kommer märka av detta på olika sätt i sitt liv. Allt från att de blir särbehandlade i klädaffärer till att bli nekad jobb på grund av att du är tjock. Denna uppsats syftar till att genom antropologiska metoder och queer fenomenologi utforska självidentifierade tjocka kvinnors upplevda verklighet av att vara tjock i ett samhälle som framhåller den smala kroppen, och på så sätt ställa sig kritisk till den befintliga hälsodiskursen i Sverige. Vidare lyfts porträtteringen av den tjocka kvinnokroppen i det offentliga rummet, exempelvis genom tidningar inom välmående och hälsa, och hur tjocka personer kan bli bemötta i offentliga rummet. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med fyra självidentifierade tjocka kvinnor och det är dessa intervjuer som ligger till grund för analysen. Det huvudsakliga resultatet pekar på att den upplevda verkligheten som tjock är lika varierad som antal tjocka personer, men gemensamt är att alla har behövt förhålla sig till det offentliga rummets porträttering och behandling av den tjocka kroppen. Det sker genom en rad olika praktiker och mentala tankemönster vilka har fått jobbas fram av individen själv. Vidare visar resultatet att den tjocka kvinnokroppen fortfarande endast får ta en liten plats i magasin inom kategorin hälsa och välmående. När en tjock kropp finns med i tidningarna porträtteras den i bästa fall som neutral och i annat fall som ett mellanstadie där det klargörs att alla kan och borde ha en smal kropp för att vara hälsosam, ett påstående som kan kontrasteras med intervjupersonernas upplevelser av att må fysiskt och psykiskt bra oavsett kroppsstorlek.

This essay aims to explain the attraction toward the main character Stavrogin that the other characters experience in Dostoevsky's The Possessed, his great novel from 1871. I will mainly employ the terms “orientation” and “disorientation” in my analysis of Stavrogin's power of attraction. The theory used for this reading is principally inspired by Sara Ahmed's Queer Phenomenology – Orientation, Objects, Others (2006), and the meaning I attach to the terms “orientation” and “disorientation” is derived from Ahmed's use of them. Ahmed's queer phenomenology helps us to reflect upon how Stavrogin functions as a point of orientation in the novel. This makes him a demonic influence on the other characters, in the sense that he disorientates them. The Possessed asks us what happens when we “lose our way”, and confusion as well as disorientation is a general theme of the novel. This topic has been raised before, but few have connected the demonic disorientation with the underlying unconventional desires, such as Peter Verchovensky's desire for Stavrogin. In this essay I attempt to show how Stavrogin can be thought of as a “new” orientation for the other characters, and how their following him causes them to follow lines that lead to destruction.