No description available.

The purpose of this study is to shed light on how masculinity is portrayed in the selected material, namely the Här kommer [...] series where Halvan is the main character. The study intends to answer the question of what type or types of masculinities that may take up most space and what thatmight mean. To get aswers to the studys questions, three theories are used - temporality and lifelines based on Ahmeds (2006) and Halberstams (2005) theories concerning time and the expected timeline, the hegemonic masculinity with Connell (2008) and the theory of the gender equal Swedish man by Gottzén and Jonsson (2012). The study is based on a qualitative content analysis as well as an image analysis where the material consisted of all books from the series, with a focus on a few selected scenes where I found that the studys questions could be answered. The study found that Halvans daydreams about the fututre are based on norms and expectations regarding the expected timeline, which is based around heteronormativity, among other things. Halvans masculinity also differs from other men in the books where the book series present the idea of the gender equal Swedish man as desirable and normative. This and Halvans desire for vehicles and technology together constitute the ultimate masculinity. The portrayal of masculinity has changed through the book series in that Halvan has been allowed to take up somewhat less space. His colleagues with their vehicles and tasks have been given more space, however, Halvans own maskulinity has become clearer and we can see more noticeable traces of the Swedish hegemonic masculinity in Halvans character.

<p>Den här studien har sitt fokus inom krimnalromangenren. Det finns två huvudlinjer. Först koncentrerar studien sig på vilka strategier två kvinnliga protagonister är tvungna att anta för att nå yrkesmässig framgång i en mansdominerad miljö. För att var mer specifik så undersöks Chief Medical Examiner Kay Scarpetta från serien om Scarpetta av Patricia Cornwell och D.S Annie Cabbot från serien om Inspector Banks av Peter Robinson och deras förhållande till auktoritet, makt, äktenskap och moderskap. Fin-de-Siècle ger den underliggande definitionen av kön genom sin skeva syn på vad som anses vara normen för kvinnlighet. Kvinnan förväntades då att centrera sin existens inom hemmets sfär som den perfekta hustrun och modern. Hon ansågs dessutom vara olämpliga för en yrkeskarriär då hennes hälsa var alltför vacklande och tänkandet dominerat av känslor snarare än förnuft.</p><p>I denna uppsats argumenteras för att spår av detta sätt att tänka om kvinnan fortfarande står att finna i de aktuella romanerna. Protagonisterna tvingas därför att öppet utmana dessa normer för att nå framgång.</p><p>I överesnstämmelse med argument presenterade av Judith Halberstam i <em>Female Masculinity</em>, ger studien dessutom exempel på hur de valda protagonisterna blir bestraffade på grund av sin ovilja att följa den etablerade normen av kvinnlighet. Bestraffningen tar sig tre uttryck: psykologiskt genom att protagonisterna kritiseras, ignoreras och undervärderas; yrkesmässigt, genom att ifrågasättas rättsligt och genom anklagelser om allvarlig inkompetens, samt fysiskt genom att bli offer för sexuella övergrepp. Eftersom protagonisterna agerar enligt de traditionella normerna finns en indikation på att dessa normer fortfarande lever.</p><p>Som slutsats anges att även om hundra år har passerat sedan fin-de-siècle och etablerandet av de könsnormer som här nämns agerar protagnisterna enligt dessa. Karakteriseringen av Scarpetta och Cabbot är dessutom beroende av den tradition som finns etablerad inom kriminalgenrenvilket begränsar uttrycket av kön. Studien föreslår att kategoriseringen av kön i två kategorier enbart: män och kvinnor, är alltför snäv och att könsdefinitionen behöver utökas. I studien framkommer att de kvinnliga protagonisterna anses vara icke-typiska kvinnor eller homosexuella genom sitt sätt att utmana den traditionella synen på kvinnlighet.</p> / <p>This study maintains a focus within the genre: crime fiction.  There are two main strands. First, there is an exploration of what strategies are adopted by two female protagonists to achieve professional success in a male dominated setting. More specifically, it investigates Chief Medical Examiner Kay Scarpetta from the Scarpetta-series by Patricia Cornwell and D.S Annie Cabbot from the Inspector Banks series by Peter Robinson and their relationship to authority, power, marriage and children. The Fin-de-Siècle provides the basis for the under-lying definition of gender through its skewed formulation of female norms. Women were to centre their existence within the domestic domain of life as perfect wives and mothers. Furthermore, they were considered unsuitable for professional commitments due to fragile health and domination of emotions over reason. In this essay it is argued that, in these novels, traces of these expectations regarding the nature of womanhood are still current and that the protagonists have to challenge these openly to reach success.</p><p>Secondly, in agreement with claims by Judith Halberstam in her work <em>Female Masculinity, </em>the study exemplifies how the selected protagonists are portrayed as punished because of their disobedience to the pre-established norm of womanhood. This punishment takes three forms: psychologically, by being devalued, criticised and ignored; professionally, by being legally questioned and accused of severe incompetence and physically by being victims of sexual assault.</p><p>The conclusion states that, in spite of a century having past since the establish-ment of the norms of womanhood referred to here, the female protagonists act accordingly which indicates that these norms are still current. Furthermore, the portrayal of Scarpetta and Cabbot is dependent on the genre in which they belong which limits the possible expression of gender. It is suggested that the gender categories: men and women are too narrow and that the definition of woman needs to be extended.Within the characterisation of the two prota-gonists in the study there is evidence that they are considered atypical women or homosexuals because of their opposing the traditional views of womanhood.</p>

Den här studien har sitt fokus inom krimnalromangenren. Det finns två huvudlinjer. Först koncentrerar studien sig på vilka strategier två kvinnliga protagonister är tvungna att anta för att nå yrkesmässig framgång i en mansdominerad miljö. För att var mer specifik så undersöks Chief Medical Examiner Kay Scarpetta från serien om Scarpetta av Patricia Cornwell och D.S Annie Cabbot från serien om Inspector Banks av Peter Robinson och deras förhållande till auktoritet, makt, äktenskap och moderskap. Fin-de-Siècle ger den underliggande definitionen av kön genom sin skeva syn på vad som anses vara normen för kvinnlighet. Kvinnan förväntades då att centrera sin existens inom hemmets sfär som den perfekta hustrun och modern. Hon ansågs dessutom vara olämpliga för en yrkeskarriär då hennes hälsa var alltför vacklande och tänkandet dominerat av känslor snarare än förnuft. I denna uppsats argumenteras för att spår av detta sätt att tänka om kvinnan fortfarande står att finna i de aktuella romanerna. Protagonisterna tvingas därför att öppet utmana dessa normer för att nå framgång. I överesnstämmelse med argument presenterade av Judith Halberstam i Female Masculinity, ger studien dessutom exempel på hur de valda protagonisterna blir bestraffade på grund av sin ovilja att följa den etablerade normen av kvinnlighet. Bestraffningen tar sig tre uttryck: psykologiskt genom att protagonisterna kritiseras, ignoreras och undervärderas; yrkesmässigt, genom att ifrågasättas rättsligt och genom anklagelser om allvarlig inkompetens, samt fysiskt genom att bli offer för sexuella övergrepp. Eftersom protagonisterna agerar enligt de traditionella normerna finns en indikation på att dessa normer fortfarande lever. Som slutsats anges att även om hundra år har passerat sedan fin-de-siècle och etablerandet av de könsnormer som här nämns agerar protagnisterna enligt dessa. Karakteriseringen av Scarpetta och Cabbot är dessutom beroende av den tradition som finns etablerad inom kriminalgenrenvilket begränsar uttrycket av kön. Studien föreslår att kategoriseringen av kön i två kategorier enbart: män och kvinnor, är alltför snäv och att könsdefinitionen behöver utökas. I studien framkommer att de kvinnliga protagonisterna anses vara icke-typiska kvinnor eller homosexuella genom sitt sätt att utmana den traditionella synen på kvinnlighet. / This study maintains a focus within the genre: crime fiction.  There are two main strands. First, there is an exploration of what strategies are adopted by two female protagonists to achieve professional success in a male dominated setting. More specifically, it investigates Chief Medical Examiner Kay Scarpetta from the Scarpetta-series by Patricia Cornwell and D.S Annie Cabbot from the Inspector Banks series by Peter Robinson and their relationship to authority, power, marriage and children. The Fin-de-Siècle provides the basis for the under-lying definition of gender through its skewed formulation of female norms. Women were to centre their existence within the domestic domain of life as perfect wives and mothers. Furthermore, they were considered unsuitable for professional commitments due to fragile health and domination of emotions over reason. In this essay it is argued that, in these novels, traces of these expectations regarding the nature of womanhood are still current and that the protagonists have to challenge these openly to reach success. Secondly, in agreement with claims by Judith Halberstam in her work Female Masculinity, the study exemplifies how the selected protagonists are portrayed as punished because of their disobedience to the pre-established norm of womanhood. This punishment takes three forms: psychologically, by being devalued, criticised and ignored; professionally, by being legally questioned and accused of severe incompetence and physically by being victims of sexual assault. The conclusion states that, in spite of a century having past since the establish-ment of the norms of womanhood referred to here, the female protagonists act accordingly which indicates that these norms are still current. Furthermore, the portrayal of Scarpetta and Cabbot is dependent on the genre in which they belong which limits the possible expression of gender. It is suggested that the gender categories: men and women are too narrow and that the definition of woman needs to be extended.Within the characterisation of the two prota-gonists in the study there is evidence that they are considered atypical women or homosexuals because of their opposing the traditional views of womanhood.

The purpose of this study is to locate spatial manifestations of power, and acts of agency, by conducting a subversive reading of the female immortal threats in Homer’s Odyssey. With an aim to question preconceived notions on sexuality, gender and power, I draw on the theoretical perspectives of gender theorists J. Butler and J. Halberstam in my reading of non-normative female displays of power. The material in question is the adventures in the Odyssey that present female immortals, functioning as antagonists in the epos’ narrative structure. Space and power make the foundation in the deconstruction of these adventures. I approach the subject using analytical tools from the spatial methodology of K. Knott. Starting with ‘location’ I apply analytical categories such as ‘physical space’, ‘social space’, ‘properties of space’ and ‘spatial aspects’ in order to critically analyze spatial manifestations of power in each adventure. By placing the female immortal in the subject position, this work shows how she utilizes her space in order to dominate the mortal man she encounters. This is conducted through non-normative acts such as isolation and restriction. The study highlights the problem of putting ‘sex’ as the only, or dominant, focus in the reading of these adventures. The female immortals that Odysseus encounters, can by spatial analysis be shown to act autonomously towards mortal intruders that enter their territory.  They present themselves as having the right to take a mortal man for a husband, as well as kill him or keep him as a prisoner. This suggests that their status as immortal exceeds Odysseus’ male gender, whilst still being restricted by the gender hierarchy of her immortal society. The spatial analysis show that the female immortal possesses the agency of the mortal female as well as of the mortal male within in their oikos. The female immortal displays power by sustaining her space, as well as by regulating the movements of the mortal man, in and out of, and sometimes beyond, her space.

Theories are tools with which we critically analyze society‟s structure and understand experiences that are not our own. When theories no longer describe the narratives that they claim, we must update them. This thesis proposes to do just that. The trans theories of J. Halberstam and Jay Prosser will be analyzed using ten autobiographies written by self-identified FTM transsexuals and transmen. Prosser and Halberstam are two well-known theorists in the field of trans theory. J. Halberstam approaches FTM transsexuality from the perspective of a lesbian feminist, who has an understanding of transgender butch individuals. Jay Prosser writes from the perspective of being a FTM transsexual himself. I chose publications by these theorists because they had sections that focused specifically on FTM narratives, and they both used at least two of the autobiographies I use and they were published the same year. Therefore, I found them to be two theoretical frameworks that could be compared on several different levels. The publication dates of the ten narratives range from the 1970s to the early 2000s. Applicability of the theories will be measured by comparing them to what the autobiographers say about their lives. The tool of analysis will be five focus areas that are represented, to some degree, in each narrative. They are: Trying to fit into female roll/body/world; Discovering one is Trans/Coming Out; Acquiring Hormones and Sexual Reassignment Surgery; Trying to Establish/Re-establish a Confident Identity; and Romantic/Sexual Relationships.. I will discuss how helpful each theory is in accordance with these narratives. The aim of this thesis is to assess how well each theorist addresses the issue of transsexual identity. The field of transsexual research is still new and developing, there are many interesting parts of these narratives that can be delved into further. I will conclude by proposing a new trans theoretical view point that would better help one to understand the process of female-to-male transition. What one should take away from this thesis is that despite differences in sex and gender formation, these people are, like the rest of the world, trying to create an identity that they not only feel comfortable with as a representation of themselves, but also one that they can be proud of.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det? Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall. Antingen var pojkflickan för flickig eller för pojkig. Och flickpojken tycktes problematisk på grund av han skildrades med både kvinnliga och manliga egenskaper. Ingenting kunde bli helt rätt, inte ens när en av författarna bestämde sig för att använda ett könsneutralt ord – hen. Då blev det lite för mycket, enligt vissa. Men ingen tydlig skillnad visade sig vara mellan åsikterna hos recensenterna och bloggarna. Man kan också se, speciellt i diskussionen om hen-begreppet, att till viss del behandlas barnlitteraturen inte som enbart barnlitteratur utan som ett inlägg i en mycket större genusdebatt som har tagits långt ut från boken Kivi och Monsterhund. Konstruktion av kön och även könsneutralitet var något som ständigt pågick i de allra flesta recensionerna och på de allra flesta bloggarna. Skribenterna var mycket medvetna om vilka egenskaper som tillskrivs flickor och vilka som tillskrivs pojkar. Många skribenter var också mycket medvetna om teorier om kön som konstruktion, men det hindrar inte det faktum att när de pratar om könsöverskridande i berättelserna blir det också en konstruktion i sig eftersom man samtidigt uppmärksammar skillnader mellan det typiskt manliga och det typiskt kvinnliga. När det kommer till könsneutralitet verkar dock varken de professionella läsarna eller amatörkritikerna vara särskilt medvetna om konstruktionen om könsneutralitet. Det är många som ifrågasätter och pratar om konstruktionen om manligt och kvinnligt men vad gäller könsneutralitet verkar skribenterna inte lika medvetna. Men könsneutralitet måste ju vara en konstruktion om man menar att manligt och kvinnligt är det. Eva Heggestad påpekar att i barnböcker som behandlar kön och sexualitet finns det ofta en normalitetsdiskurs som präglar dessa ”queera” barnböckerna. Det vill säga att annorlundaskapet framställs som oproblematiskt på alla sätt. Detta är också fallet vad gäller många av böckerna jag har behandlad i denna uppsats, men också recensionerna av böckerna, båda professionell- och amatörkritik, där de i vissa fall inte heller tar upp den problematiken om annorlundaskapet eller könsöverskridandet. Det råder alltså tystnad även i recensionerna, inte bara själva böckerna.

Dans cette thèse, on s'intéresse aux plus grands facteur premiers d'entiers consécutifs. Désignons par $P^+(n)$ (resp. $P^-(n)$) le plus grand (resp. plus petit) facteur premier d'un entier générique $n\geq 1$ avec la convention que $P^+(1)=1$ (resp. $P^-(1)=\infty$). Dans le premier chapitre, nous étudions les plus grands facteurs premiers d'entiers consécutifs dans les petits intervalles. Nous démontrons qu'il existe une proportion positive d'entiers $n$ tels que $P^+(n)<P^+(n+1)$ pour $n\in\, ]x,\, x+y]$ avec $y=x^{\theta}, \tfrac{7}{12}<\theta\leq 1$. Nous obtenons un résultat similaire pour la condition $P^+(n)>P^+(n+1)$. Dans le deuxième chapitre, nous nous intéressons à la fonction $P_y^+(n)$, où $P_y^+(n)=\max\{p|n:\, p\leq y\}$ et $2\leq y\leq x.$ Nous montrons qu'il existe une proportion positive d'entiers $n$ tels que $P_y^+(n)<P_y^+(n+1)$. En particulier, la proportion d'entiers $n$ avec $P^+(n)<P^+(n+1)$ est plus grande que $0,1356$ en prenant $y=x.$ Les outils principaux sont le crible et un système de poids bien adapté. Dans le troisième chapitre, nous démontrons que les deux configurations $P^+(n-1)>P^+(n)<P^+(n+1)$ et $P^+(n-1)<P^+(n)>P^+(n+1)$ ont lieu pour une proportion positive d'entiers $n$, en utilisant le système de poids bien adapté que l'on a introduit dans le Chapitre 2. De façon similaire, on peut obtenir un résultat plus général pour $k$ entiers consécutifs, $k\in \mathbb{Z}, k\geq3$. Dans le quatrième chapitre, on étudie les plus grands facteurs premiers d'entiers consécutifs voisins d'un entier criblé. Sous la conjecture d'Elliott-Halberstam, nous montrons d'abord que la proportion de la configuration $P^+(p-1)<P^+(p+1)$ est plus grande que $0,1779$. Puis, nous démontrons qu'il existe une proportion positive d'entiers $n$ tels que $P^+(n)<P^+(n+2), P^-(n)>x^{\beta}$ avec $0<\beta<\frac{1}{3}$ / In this thesis, we study the largest prime factors of consecutive integers. Denote by $P^+(n)$ (resp. $P^-(n)$) the largest (resp. the smallest) prime factors of the integer $n\geq 1$ with the convention $P^+(1)=1$ (resp. $P^-(1)=\infty$). In the first chapter, we consider the largest prime factors of consecutive integers in short intervals. We prove that there exists a positive proportion of integers $n$ for $n\in\, (x,\, x+y]$ with $y=x^{\theta}, \tfrac{7}{12}<\theta\leq 1$ such that $P^+(n)<P^+(n+1)$. A similar result holds for the condition $P^+(n)>P^+(n+1)$. In the second chapter, we consider the function $P_y^+(n)$, where $P_y^+(n)=\max\{p|n:\, p\leq y\}$ and $2\leq y\leq x$. We prove that there exists a positive proportion of integers $n$ such that $P_y^+(n)<P_y^+(n+1)$. In particular, the proportion of the pattern $P^+(n)<P^+(n+1)$ is larger than $0.1356$ by taking $y=x.$ The main tools are sieve methods and a well adapted system of weights. In the third chapter, we prove that the two patterns $P^+(n-1)>P^+(n)<P^+(n+1)$ and $P^+(n-1)<P^+(n)>P^+(n+1)$ occur for a positive proportion of integers $n$ respectively, by the well adapted system of weights that we have developed in the second chapter. With the same method, we derive a more general result for $k$ consecutive integers, $k\in \mathbb{Z}, k\geq 3$. In the fourth chapter, we study the largest prime factors of consecutive integers with one of which without small prime factor. Firstly we show that under the Elliott-Halberstam conjecture, the proportion of the pattern $P^+(p-1)<P^+(p+1)$ is larger than $0.1779$. Then, we prove that there exists a positive proportion of integers $n$ such that $P^+(n)<P^+(n+2), P^-(n)>x^{\beta}$ with $0<\beta<\frac{1}{3}$

While the strategy of lending a voice to the monstrous is a well known aspect of Howard Phillips Lovecraft's works, the female monster is a notable exception to this case. In this thesis, I excavate a theory of female monstrosity through a reading of some of Lovecraft's most read stories and the agency of female characters that appears within. Comparing these female registers of monstrosity to their masculine counterpart, I develop a concept of female monstrosity manifested through categories of class, race and gender with the help of Judith Halberstams theories of monstrosity. Rather than treating these women as active characters, I argue that Lovecraft's inability to handle these monsters forces him to literally put them away – in attics, cellars, or boxes. These are the marginalized positions from which these women elaborate a monstrous form that transcends the boundaries of sex, gender, class and race. Here lurks a female monster, powerful, independent and evil, Lovecraft's treatment of which reveals his fear of its unfettered emergence. Thus Lovecraft’s narrative technique is broken by his own creation. Indeed, these women, in their reproductive capabilities and the monstrous motherhood they represent, are the true monsters of the Lovecraftian universe.

No description available.