<p>Den här studien har sitt fokus inom krimnalromangenren. Det finns två huvudlinjer. Först koncentrerar studien sig på vilka strategier två kvinnliga protagonister är tvungna att anta för att nå yrkesmässig framgång i en mansdominerad miljö. För att var mer specifik så undersöks Chief Medical Examiner Kay Scarpetta från serien om Scarpetta av Patricia Cornwell och D.S Annie Cabbot från serien om Inspector Banks av Peter Robinson och deras förhållande till auktoritet, makt, äktenskap och moderskap. Fin-de-Siècle ger den underliggande definitionen av kön genom sin skeva syn på vad som anses vara normen för kvinnlighet. Kvinnan förväntades då att centrera sin existens inom hemmets sfär som den perfekta hustrun och modern. Hon ansågs dessutom vara olämpliga för en yrkeskarriär då hennes hälsa var alltför vacklande och tänkandet dominerat av känslor snarare än förnuft.</p><p>I denna uppsats argumenteras för att spår av detta sätt att tänka om kvinnan fortfarande står att finna i de aktuella romanerna. Protagonisterna tvingas därför att öppet utmana dessa normer för att nå framgång.</p><p>I överesnstämmelse med argument presenterade av Judith Halberstam i <em>Female Masculinity</em>, ger studien dessutom exempel på hur de valda protagonisterna blir bestraffade på grund av sin ovilja att följa den etablerade normen av kvinnlighet. Bestraffningen tar sig tre uttryck: psykologiskt genom att protagonisterna kritiseras, ignoreras och undervärderas; yrkesmässigt, genom att ifrågasättas rättsligt och genom anklagelser om allvarlig inkompetens, samt fysiskt genom att bli offer för sexuella övergrepp. Eftersom protagonisterna agerar enligt de traditionella normerna finns en indikation på att dessa normer fortfarande lever.</p><p>Som slutsats anges att även om hundra år har passerat sedan fin-de-siècle och etablerandet av de könsnormer som här nämns agerar protagnisterna enligt dessa. Karakteriseringen av Scarpetta och Cabbot är dessutom beroende av den tradition som finns etablerad inom kriminalgenrenvilket begränsar uttrycket av kön. Studien föreslår att kategoriseringen av kön i två kategorier enbart: män och kvinnor, är alltför snäv och att könsdefinitionen behöver utökas. I studien framkommer att de kvinnliga protagonisterna anses vara icke-typiska kvinnor eller homosexuella genom sitt sätt att utmana den traditionella synen på kvinnlighet.</p> / <p>This study maintains a focus within the genre: crime fiction.  There are two main strands. First, there is an exploration of what strategies are adopted by two female protagonists to achieve professional success in a male dominated setting. More specifically, it investigates Chief Medical Examiner Kay Scarpetta from the Scarpetta-series by Patricia Cornwell and D.S Annie Cabbot from the Inspector Banks series by Peter Robinson and their relationship to authority, power, marriage and children. The Fin-de-Siècle provides the basis for the under-lying definition of gender through its skewed formulation of female norms. Women were to centre their existence within the domestic domain of life as perfect wives and mothers. Furthermore, they were considered unsuitable for professional commitments due to fragile health and domination of emotions over reason. In this essay it is argued that, in these novels, traces of these expectations regarding the nature of womanhood are still current and that the protagonists have to challenge these openly to reach success.</p><p>Secondly, in agreement with claims by Judith Halberstam in her work <em>Female Masculinity, </em>the study exemplifies how the selected protagonists are portrayed as punished because of their disobedience to the pre-established norm of womanhood. This punishment takes three forms: psychologically, by being devalued, criticised and ignored; professionally, by being legally questioned and accused of severe incompetence and physically by being victims of sexual assault.</p><p>The conclusion states that, in spite of a century having past since the establish-ment of the norms of womanhood referred to here, the female protagonists act accordingly which indicates that these norms are still current. Furthermore, the portrayal of Scarpetta and Cabbot is dependent on the genre in which they belong which limits the possible expression of gender. It is suggested that the gender categories: men and women are too narrow and that the definition of woman needs to be extended.Within the characterisation of the two prota-gonists in the study there is evidence that they are considered atypical women or homosexuals because of their opposing the traditional views of womanhood.</p>

Den här studien har sitt fokus inom krimnalromangenren. Det finns två huvudlinjer. Först koncentrerar studien sig på vilka strategier två kvinnliga protagonister är tvungna att anta för att nå yrkesmässig framgång i en mansdominerad miljö. För att var mer specifik så undersöks Chief Medical Examiner Kay Scarpetta från serien om Scarpetta av Patricia Cornwell och D.S Annie Cabbot från serien om Inspector Banks av Peter Robinson och deras förhållande till auktoritet, makt, äktenskap och moderskap. Fin-de-Siècle ger den underliggande definitionen av kön genom sin skeva syn på vad som anses vara normen för kvinnlighet. Kvinnan förväntades då att centrera sin existens inom hemmets sfär som den perfekta hustrun och modern. Hon ansågs dessutom vara olämpliga för en yrkeskarriär då hennes hälsa var alltför vacklande och tänkandet dominerat av känslor snarare än förnuft. I denna uppsats argumenteras för att spår av detta sätt att tänka om kvinnan fortfarande står att finna i de aktuella romanerna. Protagonisterna tvingas därför att öppet utmana dessa normer för att nå framgång. I överesnstämmelse med argument presenterade av Judith Halberstam i Female Masculinity, ger studien dessutom exempel på hur de valda protagonisterna blir bestraffade på grund av sin ovilja att följa den etablerade normen av kvinnlighet. Bestraffningen tar sig tre uttryck: psykologiskt genom att protagonisterna kritiseras, ignoreras och undervärderas; yrkesmässigt, genom att ifrågasättas rättsligt och genom anklagelser om allvarlig inkompetens, samt fysiskt genom att bli offer för sexuella övergrepp. Eftersom protagonisterna agerar enligt de traditionella normerna finns en indikation på att dessa normer fortfarande lever. Som slutsats anges att även om hundra år har passerat sedan fin-de-siècle och etablerandet av de könsnormer som här nämns agerar protagnisterna enligt dessa. Karakteriseringen av Scarpetta och Cabbot är dessutom beroende av den tradition som finns etablerad inom kriminalgenrenvilket begränsar uttrycket av kön. Studien föreslår att kategoriseringen av kön i två kategorier enbart: män och kvinnor, är alltför snäv och att könsdefinitionen behöver utökas. I studien framkommer att de kvinnliga protagonisterna anses vara icke-typiska kvinnor eller homosexuella genom sitt sätt att utmana den traditionella synen på kvinnlighet. / This study maintains a focus within the genre: crime fiction.  There are two main strands. First, there is an exploration of what strategies are adopted by two female protagonists to achieve professional success in a male dominated setting. More specifically, it investigates Chief Medical Examiner Kay Scarpetta from the Scarpetta-series by Patricia Cornwell and D.S Annie Cabbot from the Inspector Banks series by Peter Robinson and their relationship to authority, power, marriage and children. The Fin-de-Siècle provides the basis for the under-lying definition of gender through its skewed formulation of female norms. Women were to centre their existence within the domestic domain of life as perfect wives and mothers. Furthermore, they were considered unsuitable for professional commitments due to fragile health and domination of emotions over reason. In this essay it is argued that, in these novels, traces of these expectations regarding the nature of womanhood are still current and that the protagonists have to challenge these openly to reach success. Secondly, in agreement with claims by Judith Halberstam in her work Female Masculinity, the study exemplifies how the selected protagonists are portrayed as punished because of their disobedience to the pre-established norm of womanhood. This punishment takes three forms: psychologically, by being devalued, criticised and ignored; professionally, by being legally questioned and accused of severe incompetence and physically by being victims of sexual assault. The conclusion states that, in spite of a century having past since the establish-ment of the norms of womanhood referred to here, the female protagonists act accordingly which indicates that these norms are still current. Furthermore, the portrayal of Scarpetta and Cabbot is dependent on the genre in which they belong which limits the possible expression of gender. It is suggested that the gender categories: men and women are too narrow and that the definition of woman needs to be extended.Within the characterisation of the two prota-gonists in the study there is evidence that they are considered atypical women or homosexuals because of their opposing the traditional views of womanhood.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det? Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall. Antingen var pojkflickan för flickig eller för pojkig. Och flickpojken tycktes problematisk på grund av han skildrades med både kvinnliga och manliga egenskaper. Ingenting kunde bli helt rätt, inte ens när en av författarna bestämde sig för att använda ett könsneutralt ord – hen. Då blev det lite för mycket, enligt vissa. Men ingen tydlig skillnad visade sig vara mellan åsikterna hos recensenterna och bloggarna. Man kan också se, speciellt i diskussionen om hen-begreppet, att till viss del behandlas barnlitteraturen inte som enbart barnlitteratur utan som ett inlägg i en mycket större genusdebatt som har tagits långt ut från boken Kivi och Monsterhund. Konstruktion av kön och även könsneutralitet var något som ständigt pågick i de allra flesta recensionerna och på de allra flesta bloggarna. Skribenterna var mycket medvetna om vilka egenskaper som tillskrivs flickor och vilka som tillskrivs pojkar. Många skribenter var också mycket medvetna om teorier om kön som konstruktion, men det hindrar inte det faktum att när de pratar om könsöverskridande i berättelserna blir det också en konstruktion i sig eftersom man samtidigt uppmärksammar skillnader mellan det typiskt manliga och det typiskt kvinnliga. När det kommer till könsneutralitet verkar dock varken de professionella läsarna eller amatörkritikerna vara särskilt medvetna om konstruktionen om könsneutralitet. Det är många som ifrågasätter och pratar om konstruktionen om manligt och kvinnligt men vad gäller könsneutralitet verkar skribenterna inte lika medvetna. Men könsneutralitet måste ju vara en konstruktion om man menar att manligt och kvinnligt är det. Eva Heggestad påpekar att i barnböcker som behandlar kön och sexualitet finns det ofta en normalitetsdiskurs som präglar dessa ”queera” barnböckerna. Det vill säga att annorlundaskapet framställs som oproblematiskt på alla sätt. Detta är också fallet vad gäller många av böckerna jag har behandlad i denna uppsats, men också recensionerna av böckerna, båda professionell- och amatörkritik, där de i vissa fall inte heller tar upp den problematiken om annorlundaskapet eller könsöverskridandet. Det råder alltså tystnad även i recensionerna, inte bara själva böckerna.

No description available.