Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnokroppar framställs i klädbutikers visuella kommunikation, främst på deras webbutiker och i sociala medier. Undersökningen syftar även till att undersöka hur kvinnor i olika åldrar påverkas av de kroppar som framställs på klädbutikers webbutiker och reklam. Dessutom har uppsatsen som syfte att upplysa verksamma inom grafisk design kring frågan om hur kvinnokroppar representeras i klädföretags visuella kommunikation. De metoder som används för att besvara frågeställningen är en statistik undersökning som undersöker vilka storlekar klädbutikerna H&M och Ellos modeller bär på webbutikerna, en semiotisk analys av bilder från H&M och Ellos instagramkonton samt semistrukturerade intervjuer i form av digitala formulär med 10 kvinnor i olika åldrar. Resultatet visar att H&M främst framställer kvinnor med storlek S och att Ellos främst framställer kvinnor med storlek M. Den semiotiska analysen visar att båda butikerna presenterar kvinnor av olika storlek på sina instagramkonton, men att det finns en skillnad i hur de olika kroppstyperna representeras vad gäller kroppsrörelse och bakomliggande teorier. Intervjuerna visade att kvinnor påverkas av de smala modeller klädföretag väljer att presentera i sin visuella kommunikation och att det finns en önskan om en större representation av olika kroppar hos klädföretag.

Socialstyrelsen har definierat Sexuell och Reproduktiv Hälsa utefter WHO:s definition. Sexuell och Reproduktiv Hälsa utgör barnmorskans kompetensområde. Till grund för barnmorskans arbete ligger barnmorskans kompetensbeskrivning samt ICM:s etiska kod, vilka är riktlinjer för barnmorskor och bidrar till en hög kvalitet inom yrket. Kvinnokroppen har såsom objekt fascinerat genom tiderna. Den kvinnliga kroppen har betraktats vara motsatsen till den normativa, vilken är den manliga kroppen. De reproduktiva kvinnliga funktionerna har likställts med sjukdom och abnormalitet. Studier visar att kvinnor generellt har en negativ syn på sin kropp efter graviditet, men forskningen är sparsam. Hur vården bör bemöta dessa kvinnor och fånga upp deras upplevda ohälsa är meningsfullt att söka svar på, likaväl hur upplevelsen av hälsa kan styrkas. Hur kvinnor upplever sina kroppar efter graviditet och vad de upplever som reproduktiv hälsa i relation till kroppen är därför viktigt att belysa. Studien är genomförd med en humanvetenskaplig ansats där kvinnors upplevelser studeras. Detta studeras med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av skrivna berättelser.  Resultatet visar att upplevelsen av reproduktiv hälsa påverkas av kroppens funktioner och hur kroppen fungerar gentemot kvinnans egna önskningar och tankar om hur den borde fungera. En reproduktivt fungerande kropp ger en upplevelse av kvinnlighet och reproduktiv hälsa, medan en kropp med sviktande reproduktiva funktioner upplevs okvinnlig och ger upphov till reproduktiv ohälsa. Kvinnan upplever reproduktiv hälsa vid en fungerande reproduktion, likaså bekräftas hennes kvinnlighet genom det. Menstruation och preventivmedel upplevs tvetydigt för kvinnan då hon upplever det både som hälsa och ohälsa. Det är av vikt att vårdpersonal bemöter kvinnor under hela hennes livscykel på ett professionellt och etiskt riktigt sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Libressekommunicerar budskap visuellt i en kampanj. Kampanjen är#wombstories som är till för att uppmärksamma olikakvinnors berättelser och uppmuntra till att våga prata meröppet om kvinnokroppen.Genom två semiotiska bildanalyser undersöktes vilka visuellaelement Libresse har använt sig av i sin kampanjfilm. För attfå en övergripande förståelse av vad kampanjfilmen handlarom har en semiotisk analys över helheten av filmen gjorts.Efter det analyserades utvalda skärmdumpar för att på ettdjupare sätt få svar på frågeställningen.Resultatet av de två analyserna visade att de använder sig avolika ansiktsuttryck, färger och musik för att visualisera deolika berättelserna genom kampanjfilmen. Slutsatsen blev attLibresse använder sig av typiska visuella element. De skaparolika känslor hos tittaren som är lätta att känna igen ochkomma ihåg.

Det här är en historievetenskaplig studie vars primära syfte är att med utgångspunkt i muntliga berättelser från barnmorskor som inledde sin yrkesverksamma tid under 1970- och 1990-talet undersöka implementeringen av 1974 års abortlag i vårdrelaterad verksamhet, samt dess inverkan över tid. I ett vidare perspektiv har den även som syfte att undersöka individen i relation till staten och de konflikter som uppstår när beslut och lagstiftning gör anspråk på den enskildes etiska förhållningssätt och värden. / The primary purpose of this historical study is to examine the implementation of the abortion law of 1974 in health-related activities, as well as its impact over time. The material is oral narratives from midwives who began their professional careers in the 1970s and 1990s. In a wider perspective the study also aims to examine the relation between the individual and the state and the conflicts that arise when decisions and legislation claim a person’s ethical standpoint and values.

Idag är modet mer kommersialiserat är någonsin och bilder som porträtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare än någonsin. Vad är det egentligen för bild av kvinnan som framställs på dessa bilder? Syftet med följande uppsats är att med hjälp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda på om svenska ELLE använder sig av några återkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats är fyra stycken bildreportage om cirka åtta bilder från svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011). Urvalet är gjort mekaniskt och ett bildreportage från varje säsong har valts ut för att komma så nära en representativ bild som möjligt. Barthes modell för semiotisk bildanalys går ut på att analysera bilden i två steg. Första nivån, denotativa nivån är det läsaren ser omedelbart när denna tittar på bilden, det som porträtteras. Konnotationen som då blir andra ordningen av beteckningen beskriver det samspel som sker när tecknet möter användarens uppfattningar, känslor, värderingar och kulturella bakgrund. Analysen som återfinns i uppsatsen är gjort av varje bildserie som helhet men en djupgående analys av varje enskild bild återfinns i bilagorna. Efter att med hjälp av Barthes analysmodell analyserat ELLE’s modereportage har jag kommit fram till att ELLE vid flertalet tillfällen framställer kvinnorna på bilderna utifrån tillskrivna, kvinnliga egenskaper. Dessa egenskaper utgår ifrån hur vi ordnar könens egenskaper efter dualistiska förhållanden, kvinnan tillskrivs de motsatta egenskaperna som mannen har. Egenskaper som återfinns i de analyserade bilderna är; kvinnan som passiv, en del av naturen, betraktad, objekt, kropp, känsla, djur. Detta genom att bland annat porträttera kvinnan i en skog iförd kläder som gör att hon smälter in i naturen samt visa henne som ett djur som skyggt flyr betraktaren. Att framställa henne i situationer då hon passar upp på och blir betraktad av män samt bilder där hennes kropp och dess former är i fokus.

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras.

Länge har den medicinska diskursen dominerat med närmast ensamrätt att förstå och förklara ”avvikande” beteenden och det förhållande till kroppen som av dessa följer. Antingen har ätstörningar förklarats med hänvisning till individens biologiska förutsättningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhällsstrukturers obevekliga makt. I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta något som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. Nämligen att man kan närma sig en förståelse för anorexi genom att betrakta själva tillståndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt – som samtidigt präglat av närhet och avstånd. Det är denna öppning som föreliggande uppsats utgår ifrån och med hjälp av ett retoriskt perspektiv försöker precisera och fördjupa. I en analytisk diskussion undersöks hur kvinnokroppen diskursivt konstrueras för att begripliggöras i samtidigt personliga och offentliga rum, samt hur konsekvenserna av detta manifesteras i två fenomen på nätet som rör kvinnor och kvinnors kroppar. Med hjälp av Judith Butlers teorier om begriplighet, subjektskapande och kroppens roll däri, samt Michel Foucaults teorier om den makt som subjektet både utövar och underställer sig samtidigt, närmar jag mig en förklaringsmodell som närmast kan liknas vid ett gummiband – där den kamp mellan närhet och avstånd som tidigare forskare refererat till specificeras till en kamp mellan intern begriplighet och kontroll.

I am a glassblower and I am a woman. In this project I've been working with alternative representations of the female body, muscles and technology. Mouthblown objects contains traces of body and form representations.I've been using muscle sensors to collect data from my arms while I blow glass. A special has made 3D-models from the collected data and I've blown these viritual objects in glass. My work is based around issues like: What happens when I measure my muscles? Am I (and my process) affected by the data gathering? How can I create alternative representations of the female body? What is the relation between glassblowing, the objects, body and gender?

Det här arbetet är en studie av hur två svenska, kvinnliga författare, Katarina Wennstam och Maria Sveland, skildrar sexualiserat våld. Från ett genusperspektiv analyseras berättelser om fysiskt och verbalt våld där frågor om kön, kropp, sexualitet och makt lyfts fram. Begreppen som används i analysen är hämtade från tidigare forskning om våldtäkt i litteraturen. Med hjälp av det som i forskningen ses som ett dominerande våldtäktsnarrativ där sexualiserat våld begripliggörs utifrån ett manligt paradigm lyfter uppsatsen fram andra sätt att skildra och förstå våldtäkter. Analyserna av Svelands och Wennstams skildringar av sexualiserat våld visar att det finns flera sätt att berätta om våldtäkt som inte förminskar kvinnors erfarenheter av sexualiserat våld och reducerar dem till passiva offer. Analysen visar också på hur skildringarna och gestaltningarna av våldet förhåller sig till genrekonventionerna. Slutsatsen är att det i perspektivskiften hur våldtäkt skildras skönlitterärt och i journalistiken finns en förändringspotential för hur samhället ser på samt pratar om våldtäkt.

Denna studie, skriven av Natalia Sener och Linnéa Johnson, ämnar undersöka hur unga kvinnor upplever att deras kroppar blir sexualiserade och hur de uppfattar att fenomenet avspeglas i sociala medier. Empirin är insamlad genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som delar med sig av egna tankar och erfarenheter kring sexualisering och sociala medier och hur dessa aspekter påverkar varandra. Studien utgår från en teori gällande objektifiering av Fredrickson och Roberts, Youngs modell för förtryck samt West och Zimmermans teori om könspraktiker. Studiens resultat visar att unga kvinnor påverkas av ideal och sexualiserade kroppar på sociala medier i stor omfattning. Respondenterna anser att kvinnors kroppar granskas och bedöms av utomstående personer. Sociala medier blir här en arena för att upprätthålla de rådande strukturerna men samtidigt synliggöra dem för att kunna motverka dem. En del av respondenterna har till och med tagit aktiva val för att undvika att exponeras för sexualiserat material. Vidare belyser resultatet hur kvinnor idag, i ett motsatsförhållande, använder sociala medier för att med hjälp av sina kroppar motverka ideal och normativa trender vad gäller utseende. / This study, written by Natalia Sener and Linnéa Johnson, aims to investigate how young women experience their bodies being sexualized and how the phenomenon is reflected in social media. The empirics are collected through six semi structured interviews with young women who share their own thoughts and experiences about sexualization and social media and how these affect each other. The study is based on a theory of objectification by Fredrickson and Roberts, Young's model for oppression, and West and Zimmerman's theory of gender practices. The study results show that young women are widely influenced by ideals and sexualized bodies on social media. Respondents consider that women's bodies are examined and judged by third parties. Social media becomes an arena for maintaining existing structures, but at the same time visualizing them in order to counteract them. Some respondents have even taken active choices to avoid being exposed to sexualized material. Furthermore, the result illustrates how women today, in opposition, use social media to counteract ideals and normative trends regarding their appearance.