Södra Råda gamla kyrka var ett unikt kulturarv och besöksmål som brann ned år 2001 men som nu håller på att rekonstrueras. Södra Råda insamlingsstiftelse kontaktade hösten 2013 Högskolan i Skövde angående möjligheterna att skapa något för att platsen, när den nya byggnaden står färdig, ska fortsätta att vara ett intresseväckande besöksmål. Tillsammans ville man utveckla något kulturarvspedagogiskt med hjälp av digitala medier och/eller spelteknologi. Under projektets gång har grafiska koncept skapats för ett spel med koppling till platsen. Konceptet är tänkt att representera ett underhållningsspel, men som genom sitt kulturarvsinnehåll och kopplingen till platsen ändå har en pedagogisk funktion. För framtagandet av konceptbilderna genomfördes en ikonografisk studie av det målade domedagsmotivet som fanns i Södra Råda.  Konceptbilderna utvärderades sedan gentemot personer med koppling till kyrkan och dess återuppbyggnad för att ge insikt i vad man kan göra med historiska och religiösa motiv utan att det blir kontroversiellt och upprörande.

Detta är en studie vilken har undersökt huruvida en karaktärs kläder eller andra attribut påverkar betraktarens uppfattning om karaktären. Främst har indikationer på vilka stereotypa attribut som har störst inverkan eftersökts, kläder eller andra föremål och accessoarer? Fokus i undersökningen har således varit karaktärens visuellt applicerbara attribut, dess kläder och accessoarer, inte dess fysionomi, genus eller etnicitet. En kvinnlig figur utformad som en kentaur har använts som en form av klippdocka att applicera de olika attributen på.

The study aims to describe and analyze the image of Mary Magdalene as expressed in the French artwork from 1400 and 1600s that this study deals with. The study also examines the historical context in order to find explanations for why the images of Mary Magdalene have changed. In the study Erwin Panofsky’s iconographic method is used to analyze the artworks and finding their underlying meaning. Delimitations are made that only works of art made by French artists from the 1400 and 1600s are analyzed and delimitations are also made that Mary Magdalene will act on her own in the works of art. The study relies on David Morgan's theory of how religious pictures function. Morgan emphasizes that images can be used as leverage to reach out with various messages. With Morgan’s assertions in mind, the study examines how the Catholic Church's position of power is changing in accordance with the Council of Trent from 1545 to 1563. The Council of Trent result that the Catholic Church changed its view on how people should choose the Catholic Church in the new Protestant faith orientation. This implies that the image of the saintly Mary Magdalene changed to better fit into the Catholic Church's new position. The study has concluded that the works of art depicting Mary Magdalene in 1400 and the 1600s move from manifesting a physical penance to a more inward and spiritual redemption through Panofsky’s method.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

This thesis investigates the use of propaganda in the form of iconography on Roman coins minted during the reign of the emperor Hadrian. More specifically this paper investigates the use of coins during the transitional period of Hadrian’s ascension to emperor and his use of iconography on coin minted during his famous travels of the empire, as well as coins minted in local provincial mints. For this investigation fifty coins of significance have been chosen for analysis, these coins are minted either during the early years of Hadrian's reign or during his travels. The theory used in this paper bases itself on the thought of “fabrication” by Peter Burke in the Fabrication of Louis XIV. The result of this study shows how Hadrian chose to portray himself in relation to his predecessor and how he used iconography to reinforce Roman rule over the provinces.

The purpose of this essay is to evaluate whether or not saintly biographies can provide readers with information about the saints’ origin in regard to people and geographical locations. This is achieved by analyzing St Erik (1125-1160), St Katarina of Vadstena (1332-1381) and St Birgitta of Vadstena (1303-1373) printed by Steffen Arndes in Lübeck 1492 in his legend Das Leuend der Hÿlghen, which are put in juxtaposition with three saint biographies written in Sweden. The Swedish counterparts of St Erik and St Katarina are written in a modern adaption of Ett forn-svenskt legendarium (1874) whereas St Birgitta’s saintly biography is taken from Tryggve Lundén's Svenska Helgon (1972). Both the German biographies and woodcuts are objects of interest in this analysis to determine the intermediality between text and depiction as well as Steffen Arndes’s selection of content in his adaptations. Arndes’s selection, both in text end woodcuts, is the key to determine what content might have been commonly known and therefore not included in his adaptations.   The results of the study is that Steffen Arndes’s adaptations of the saint biographies reveal some details left untouched, namely one of St Erik's and St Katarina's attributes, possibly implying that these are part of the common discourse and therefore somewhat redundant. The questions, however, exceed the answers as the research resulted in more questions to be dealt with in further research.

This essay has sought to highlight, study and contextualize a selected phenomenon in Japan: the usage of cute pictures and figures by religious institutions. In the essay, four case studies of religious institutions, which at some point have used an aesthetic concept called moe, which is associated with youthfulness, playfulness and consumption, are studied. This paper seeks to study why this happens and how the public reacts. During the course of the thesis, I come to the conclusion that these four religious institutions have gone through a process that I have chosen to call the kanderingsprocess (the process of making candied fruit): the religious institutions have chosen to cover part of their activities with a sugar layer, cuteness (moe), thereby moving the focus from their religious activities to more secular elements that can attract a larger audience.

This Master’s thesis presents a descriptive study of the intellectual process to describe images in such a way that they can be incorporated into written information systems. The purpose of the thesis is to concentrate on the scientific development for the last two decades, in the area concerning the description of images so that they can be organized and incorporated into information systems and possible to retrieve when searched for. Library and information science (LIS) has a strong tradition of turning to the iconographical theories of Erwin Panofsky and to semiotics according to Roland Barthes, for models and theories for the interpretation of images. The question for this thesis is whether LIS in this scientific field, has deviated from these models and theories, or are Panofsky and Barthes and their scientific work still providing for intellectual and practical guidance for LIS within this area. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsens ämne berör transformation av bilder i påverkan av olika mekanismer och kontext. Fokus ligger på verket Girl and Balloon (2004), ett gatukonstverk av Banksy. Uppsatsen undersöker verkets omvandling från gatumålning till en perfomanceakt och dess rest Love is in the Bin (2018). Det empiriska materialet består av fotografier samt filmupptagningar, till största del från konstnären själv. Syftet är att försöka tolka underliggande betydelser i de tre verken samt eventuella betydelseförskutningar i transformationen. Det teoretiska perspektivet bygger på Anna Dahlgrens teori om bilders rörelser och presenteras som en social bildbiografi uppbyggd med stöd av en ikonografisk analys enligt Erwin Panofskys metod. Dispositionen består av bakgrundsbeskrivning av konstnären samt analyser av de tre verken. Resultatet visar på att de estetiska förändringar som föregår Love is in the Bin (2018) är process från urban väggmålning, till målning på inramad canvas, till målning och ram som  självförstörande installation samt en genom film och fotografi dokumenterad performanceakt. Mekanismer som påverkar transformationen är den institutionella konstvärlden och den kommersiella konstmarknaden och verken tolkas som en reaktion mot detta. Trots estetiska förändringar kvarstår den urbana väggmålningen Girl and Balloons (2004) övergripande betydelse, det vill säga kritik mot institution och bolagskontroll över konst och kultur, samt ställningstagande mot kommersialism och kapitalism.  I de olika verken bär inte motivet den kritiserande betydelsen utan ram, plats och hantering av material är meningsbärare.

Denna D- Uppsats i konstvetenskap (KV4010) på avancerad nivå behandlar det senmedeltida altarskåpet S.Eriks tavla i Uppsala domkyrka, som gick förlorat i Uppsala brand 1702. Altarskåpets bildframställningar är bevarade i kopparstick i Johan Peringskiölds Monumenta Ullerakerensia 1719. Kopparplåtarna har undersökts i original. Dessa kopparstick undersöks källkritiskt och jämförelser görs med tidigare teckningar av honom själv, Erik Dahlberg och Johannes Schefferus samt skriftliga källor. Kopparstickens stil jämförs utifrån D.K. Ehrenstrahls och Bernt Notkes konst. En diskussion förs kring datering och attribuering till Bernt Notkes verkstad utifrån bl.a. Bernt Notkes verk i Århus och Stockholms Storkyrka och konstvetenskaplig forskning. En grundläggande jämförande bildanalys presenteras med underlag i illustrationer av samtida och senmedeltida konst. En ikonografisk genomgång görs av altarskåpets bilder ur Erikslegenden med S.Eriks skrin utifrån forskningen om Erikslegendens källtexter och övrig senmedeltida Eriksikonografi. Därutöver görs en jämförelse med S.Eriks tapet i domkyrkan som också förlorades 1702. Resultatet visar att Johan Peringskiölds avbildningar har god arkivalisk tillförlitlighet förutom ryttarporträttet av Karl Knutsson Bonde som har en karolinsk tendens. Slutligen presenteras ett nytt rekonstruktionsföslag av hela S.Eriks tavla baserat på Axel Romdahls tidigare rekonstruktion av det senmedeltida altarskåpet. / <p>Denna uppsats konstvetenskap (30 hp) är på D-nivå (KV4010) i en fördjupningskurs i konstvetenskap vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Fördjupningskursen är på dåvarande 80 p. Uppsatsen lades fram vid Lennart Karlssons seminarium Ht 1984. De två opponenterna kom från Uppsala universitet.</p>