Global ETD Search

1	Svenska kvinnliga landskapsmålare och düsseldorfmåleriet vid 1800-talets mitt Lindberg, Annie January 2008 (has links) <p>I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel. Men de ägnade sig nästan uteslutande åt genremåleri. Att så få kvinnor ägnade sig åt landskapsmåleri i Düsseldorf berodde alltså inte på att det inte fanns några kvinnliga konstnärer där. För att en konstnär skulle kunna försörja sig på sitt yrke krävdes att man blev känd, bland annat genom utställningsverksamhet, positiv kritik eller genom meriterande uppdrag. Landskapsmålningar målades för en anonym publik och måste ställas ut till skillnad från till exempel porträtt som oftast var beställningsuppdrag. Det var därför svårare att försörja sig som landskapsmålare, åtminstone för kvinnliga konstnärer. Många av dem höll sig och hölls på en amatörmässig nivå. Med tanke på kritiken mot kvinnliga konstnärer är det inte heller konstigt att så få ägnade sig åt det och höll sig inom accepterade motivgenrer för kvinnor. Kvinnor förväntades gifta sig för att sedan ta hand om hem och barn, därför förblev vissa kvinnliga konstnärer ogifta och kunde därmed ägna sig helt åt måleriet. Trots düsseldorfskolans tradition att färdigställa verket i ateljén var utomhusstudier viktiga för att skapa en trovärdighet i detaljerna men det ansågs inte passande för en kvinna att ensam vistas ute i naturen för att teckna. Många kvinnliga konstnärer ägnade sig åt genremotiv, porträtt, stilleben, interiör- och blomstermotiv där man jobbade i mindre format än i landskapsmåleriet vilket gjorde det mer lätthanterligt om man som många kvinnor inte hade tillgång till ateljé. Detta var också motivgenrer som var accepterade som ”kvinnliga” där försjunkenheten i detaljer ansågs passa kvinnans natur. Till skillnad från den storslagna, vilda och otämjda naturen som landskapsmåleriet skulle skildra. De flesta av de kvinnliga landskapsmålarna blev ständigt jämförda med sina lärare och fick inte en chans att verka i egen rätt. Med stöd av jämförande bildanalyser mellan de kvinnliga landskapsmålarnas verk och deras manliga lärares vill jag hävda att kvinnorna i lika hög grad som männen lyckats förmedla det som blivit den gängse uppfattningen om vad som är typiskt för düsseldorfskolans landskapsmåleri.</p> Düsseldorfskolan Landskapsmåleri Kvinnliga konstnärer 1800-tal
2	Svenska kvinnliga landskapsmålare och düsseldorfmåleriet vid 1800-talets mitt Lindberg, Annie January 2008 (has links) I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel. Men de ägnade sig nästan uteslutande åt genremåleri. Att så få kvinnor ägnade sig åt landskapsmåleri i Düsseldorf berodde alltså inte på att det inte fanns några kvinnliga konstnärer där. För att en konstnär skulle kunna försörja sig på sitt yrke krävdes att man blev känd, bland annat genom utställningsverksamhet, positiv kritik eller genom meriterande uppdrag. Landskapsmålningar målades för en anonym publik och måste ställas ut till skillnad från till exempel porträtt som oftast var beställningsuppdrag. Det var därför svårare att försörja sig som landskapsmålare, åtminstone för kvinnliga konstnärer. Många av dem höll sig och hölls på en amatörmässig nivå. Med tanke på kritiken mot kvinnliga konstnärer är det inte heller konstigt att så få ägnade sig åt det och höll sig inom accepterade motivgenrer för kvinnor. Kvinnor förväntades gifta sig för att sedan ta hand om hem och barn, därför förblev vissa kvinnliga konstnärer ogifta och kunde därmed ägna sig helt åt måleriet. Trots düsseldorfskolans tradition att färdigställa verket i ateljén var utomhusstudier viktiga för att skapa en trovärdighet i detaljerna men det ansågs inte passande för en kvinna att ensam vistas ute i naturen för att teckna. Många kvinnliga konstnärer ägnade sig åt genremotiv, porträtt, stilleben, interiör- och blomstermotiv där man jobbade i mindre format än i landskapsmåleriet vilket gjorde det mer lätthanterligt om man som många kvinnor inte hade tillgång till ateljé. Detta var också motivgenrer som var accepterade som ”kvinnliga” där försjunkenheten i detaljer ansågs passa kvinnans natur. Till skillnad från den storslagna, vilda och otämjda naturen som landskapsmåleriet skulle skildra. De flesta av de kvinnliga landskapsmålarna blev ständigt jämförda med sina lärare och fick inte en chans att verka i egen rätt. Med stöd av jämförande bildanalyser mellan de kvinnliga landskapsmålarnas verk och deras manliga lärares vill jag hävda att kvinnorna i lika hög grad som männen lyckats förmedla det som blivit den gängse uppfattningen om vad som är typiskt för düsseldorfskolans landskapsmåleri. Düsseldorfskolan Landskapsmåleri Kvinnliga konstnärer 1800-tal
3	"Man får inte vara så PK hela tiden" : En kvalitativ studie som undersöker jämställdhet i bildpedagogisk praktik med avseende på konst- och bildhistoria / “You can’t always be politically correct” : A qualitative study that examines gender Jallow, My January 2019 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka om bildlärare arbetar med jämställdhet när de undervisar i konsthistoria. Studiens frågeställningar undersöker hur bildlärare uppfattar sitt jämställdhetsarbete och hur bildlärare arbetar med konst- och bildhistoria med avseende på jämställdhet. Målet är att synliggöra och diskutera jämställdhet i bildämnet. Vid insamlandet av empiri har en kvalitativ metod applicerats, så som semistrukturerade intervjuer med tre bildlärare. I analysen har tematisk innehållsanalys använts på de transkriberade intervjuerna. Resultatet visar att lärarna har olika uppfattning av hur deras jämställdhetsarbete bör utföras och vad jämställdhet innebär. De tre bildlärarna arbetar med konst- och bildhistoria med avseende på jämställdhet på olika sätt. Bildlärare Alm belyser objektifieringen av kvinnor i medier och masskultur när hen arbetar med sexistiska bilder i årskurs åtta. Bildlärare Björk fokuserar på att göra eleverna normkritiska och uppmuntrar dem till att ifrågasätta rådande maktstrukturer. Bildlärare Ceder lyfter medvetet in kvinnliga konstnärer i undervisningen för att eleverna ska få kvinnliga förebilder och hen uppmuntrar flickorna till att ta lika mycket plats som pojkarna. Jämställdhet feminism genussystem undervisning kvinnliga konstnärer bildpedagogik konsthistoria Humanities and the Arts Humaniora och konst
4	Den röda linjen : En psykoanalytisk och feministisk undersökning av Gillian Dysons konstverk Sine Pontén, Hannah January 2015 (has links) I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras. Gillian Dyson Sine Performance Psykoanalys Feminism Röd Linje Panofsky Ikonologi Ikonografi Kvinnokroppen Kvinnliga konstnärer
5	"Viktigast ändå är drivkraften" : Kvinnliga bild- och formkonstnärer om betydelsen av olika kapital Samuelsson, Charlotte January 2019 (has links) Syftet med uppsatsen är att beskriva vilken betydelse kvinnliga konstnärer upplever att eget kapital i form av framför allt utbildning, ekonomi och sociala relationer har haft för deras konstnärskap. Det empiriska materialet är av kvalitativ karaktär och består av enkätsvar från 256 kvinnliga bild- och formkonstnärer. Svaren skrivna med egna ord har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Pierre Bourdieus begrepp kapital utgör uppsatsens teoretiska ram. kvinnliga konstnärer bildkonstnär formkonstnär kapital utbildningskapital ekonomiskt kapital brödjobb socialt kapital sociala relationer tillitskapital drivkraft digital kompetens Art History Konstvetenskap
6	I Tyra Kleens fotspår : en studie över konstnärens tid i Rom och Paris 1892-1908 Ström Lehander, Karin January 2018 (has links) This thesis describes and analyzes the symbolist artist Tyra Kleen’s life as a student and professional artist in late 1900th- and early 2000th-century, using biography as methodology, in combination with Pierre Bourdieu’s theories on Cultural Fields, and Feministic theory. A few of her Symbolistic art works will be analyzed using Ragnar Josephson’s theories on the Making of Art. The years in between 1892 – 1908 are in focus of the thesis, when the artist mainly lived, studied and worked abroad; in Germany, Paris and Rome. Tyra Kleen (1874-1951) was born in Sweden, but lived for many years in Europe. She saw herself more as a European or a Cosmopolitan, than a Swedish person. She went to several art schools in Europe; in Dresden, Karlsruhe, Munich, Paris and Rome. She lived in Paris during the years of ”the fine de siècle”, and then moved to Rome where she lived and worked for almost ten years. During her years abroad, with influences from artists as Böcklin and Puvis de Chavannes, authors as Charles Boudelaire and Edgar Allan Poe, and from Theosophy, she picked up a continental Symbolistic style, that is unique, and is not to be found in any other Swedish artists’ styles. The thesis gives a new piece to the puzzle regarding Swedish late 1900th-early 2000th-century Art History. Artist in Paris; Humanities and the Arts Humaniora och konst
7	Den kvinnliga konstnärens övergång från amatör till professionell i Italien under början av 1900-talet. : De första kvinnliga utställningarna och en studie om Tyra Kleens nätverksrelation i Rom. Castrenzi, Chiara January 2022 (has links) The essay describes the transition of female artists from amateur to professional through an analysis of female participation in professional exhibitions during the early 20th century in Italy. Specifically, it examines the history of the Società delle Artiste, the group of pioneers who want to identify themselves in the field of professional art, and the first two exclusively women's international exhibitions organized in Italy. Furthermore, this study contains the analysis of part of the Swedish artist Tyra Kleen's correspondence with two exponents of the Italian cultural elite, Arnaldo Cervesato and Sibilla Aleramo. The method of analysis used is discourse analysis in combination with Pierre Bourdieu's theory of cultural fields.The study identifies the factors behind the change in the status of female artists in Italy as a product of the influence of the phenomenon of female associations as promoters of the "new woman" and her social positioning as a useful and functional element in general modern renewal. The analysis of Tyra Kleen's correspondence confirms the importance of the relational network required for a female artist in Italy to establish herself and identifies the connections to the sphere of women's associations. / Uppsatsen beskriver kvinnliga konstnärers övergång från amatörmässigt till professionellt slag genom analys av kvinnligt deltagande i professionella utställningar under början av 1900-talet i Italien. Specifikt granskas historien om Società delle Artiste, den gruppen av pionjärer som vill legitimera sig inom området för professionell konst, och de två första exklusivt kvinnliga internationella utställningar som organiserats i Italien. Vidare innehåller denna studie analysen av en del av den svenska konstnären Tyra Kleens korrespondens med två exponenter för den italienska kultureliten, Arnaldo Cervesato och Sibilla Aleramo. Analysmetoden som används är diskursanalys i kombination med Pierre Bourdieus teori om kulturfält. Studien identifierar faktorerna bakom förändringen i status för kvinnliga konstnärer i Italien som en produkt av inflytandet från fenomenet kvinnliga föreningar som främjare av den "nya kvinnan" och hennes sociala positionering som ett användbart och funktionellt inslag i allmänn modern förnyelse. Analysen av Tyra Kleens korrespondens bekräftar vikten av det relationsnätverk som krävdes för att en kvinnlig konstnär i Italien skulle kunna etablera sig och identifierar kopplingarna till de kvinnliga föreningarnas sfär. female artists female association Tyra Kleen Italy Donne artiste Tyra Kleen associazionismo femminile Italia Società delle Artiste Kvinnliga konstnärer Tyra Kleen kvinnoförening Italien Art History Konstvetenskap
8	Alla vägar leder till Paris : Julia Beck och Maj Brings konstnärliga liv och bemötandet av den kvinnliga konsten under deras yrkesverksamma år. / All roads lead to Paris : Julia Beck and Maj Brings artistic life and how the female art was perceived during their careers Kylli, Johanna January 2020 (has links) This thesis is about two Swedish artists named Julia Beck (1852–1935) and Maj Bring (1880–1971). The idea was to see what kind of differences there were between these two Swedish female artists. They both studied at the Swedish Art academy and both had very successful careers, though they belong to different generations of artist. The first question to be answered, was is if you could see any similarities or differences in their education and career. The other question in this thesis was how the female art was perceived during the different art exhibitions which Julia Beck or Maj Bring participated in. Could you see if the art were perceived and judged differently due to, they being female artist? And could you see if there were any kind of resistance towards them as artists or towards their art and if so, how did it express itself? To answer that question the analysis is based on art exhibit reviews with a theory based on a gender perspective and of Linda Nochlins essay Why have there been no great women artists? This to help with looking after what kind of social barriers or resistance is visible in these art critics reviews. The results of the biographical comparison showed many similarities and some differences. Such as them both studying in Paris after their education in the Swedish Art academy and both frequently traveled back and forth to stay in France for as long as possible. Eventually Julia Beck moved to France and stayed there until her death. While Maj Bring lived her entire life in Sweden and started an art school in Stockholm and paused her artist career for a while. Meanwhile Julia Beck dedicated her entire life to her artistic career. In the results of the analysis, you could clearly see several kinds of resistance to both the female art and the female artists. They were very much treated differently than their male colleagues. For example, in Paris there were specific places where the female artists showed their art. The critique reviews often explained the female art with female qualities and said that female artist had specific characteristics that made them more qualified in specific areas that was thought women belonged too. Art history Maj Bring Julia Beck Swedish Art academy Linda Nochlin Gender perspective Valand art school Female artists Paris Konstvetenskap Maj Bring Julia Beck Linda Nochlin Genusvetenskap Konsthögskolan Valand Paris Konstutställningar Art History Konstvetenskap
9	Våld i konsten : En studie om hur våld gestaltats i konsten under 1900-talets sista decennier / Violence in art : A study on violence depicted in art during the last decades of the 20th century Frostensson, Kajsa January 2020 (has links) This essay examines how family-related violence was depicted in art in Sweden during the 70s, 80s and 90s. A major shift in the views of violence within the family and in relationships occurs during this period, which becomes evident through a change in laws but is also visible in an ongoing social debate. Basing my research on a number of works by female artists, depicting violence, I have analysed ways of interpreting and understanding the violence in these images, in relation to the changed views on family, gender roles and violence. The female perspective on violence is often the same as the perspective of the violated, and I have chosen to study female artists, thus assuming that a changed attitude is most clearly reflected in this group.The artists included in the study are Marie-Louise Ekman, Marja Ruta, Kristina Abelli Elander, Maria Lindberg, Maria Friberg and Monica Larsen Dennis, Helene Billgren, Tuija Lindström, Charlotte Gyllenhammar, Anna-Maria Ekstrand and Annika von Hausswolff.The works are grouped into four categories based on a model created by Gregory H. Stanton, which he developed in the survey of genocide. His model depicts ten stages in which violence slowly increases. My division is in four stages and is named structural violence, embodied acts of violence or abuse, crime victims or traces of crime, and consequences of violence. Seen over the period covered by the study, one can observe an increase in the number of images with violent content. The depictions change from being political messages to becoming more provocative and questioning power structures. This is a development which is happening simultaneously with the breakthrough of postmodern art.The artists have in several works been influenced by or relate to images of violence shown in news media and popular culture, a genre that grows during the 1980s home video epoch. But the art not only interacts with other visual media, it also wants to involve the viewer by exploring and questioning values and hierarchies in society.The girl as a symbol of an innocent victim is represented in several of the works, and the girls are given a much greater freedom of action in the artworks than in reality. A concealed aggression is made visible and in several of the works the girls act violators.Depiction of violence has not been treated as a theme or categorized as a separate genre in the arts. To the extent that I have found analyses of works containing violence in the arts, there has been a hesitative attitude and the images have been perceived as simple in a communicative or interpretive aspect. In my study, I come to another conclusion, Seeing that the processing of violence in the artistic works creates a counter-image to stereotypical and simplified images in media and and so helps us to see the normative values, power imbalances, behaviours and expectations that are often the basis for acts of violence. Våld konst feminism postmodernism svenska kvinnliga konstnärer flickor i konsten våld i nära relation Marie-Louise Ekman Marja Ruta Kristina Abelli Elander Maria Lindberg Maria Friberg Monica Larsen Dennis Helene Billgren Tuija Lindström Charlotte Gyllenhammar Anna-Maria Ekstrand Annika von Hausswolff Humanities and the Arts Humaniora och konst
10	Den qvinnliga konstnären: : representationer i tidskriften Palettskrap 1877 –1904 / The woman artist: : representations in the journal Palettskrap 1877 – 1904I Österberg, Susanna January 2016 (has links) Jag har ägnat denna uppsats åt att undersöka Kungliga Konstakademiens elevtidning Palettskrap från och med att det grundades 1877 till och med 1904.Tidningen består av anteckningar, protokoll och en mängd med bilder såsom porträtt, illustrationer och skämtteckningar. Mitt syfte har varit att se hur konflikten kring kvinnorollen generellt och kvinnliga konstnärsrollen specifikt kommer till uttryck under det sena 1800-talet i en intern elevtidning som Palettskrap. Jag har huvudsakligen utfört bildanalyser men även lyft fram text ur Palettskrap som har varit relevant för mitt ämne. Jag har analyserat bildernas uttryck och bildbudskap utifrån Roland Barthes semiotiska metod. För en genusmedveten och kritisk blick på det konsthistoriska sammanhanget, har jag har tillämpat ett feministiskt perspektiv som varit verktyg för att dekonstruera den maskulina myten om modernismen och konstnären. Min undersökning visar att det finns två etablerade stereotyper/kategorier av den kvinnliga konstnären: den ”okvinnliga” konstnären och ”amatören”. Dessa två stereotyper återspeglar den borgerliga synen på kvinnlighet/femininitet som oförenlig med konstnärsrollen. / I have dedicated this essay in researching the journal Palettskrap founded by students at the Royal Swedish Academy of Arts in 1877. Palettskrap consists of notes, protocols and a variety of images such as portraits, illustrations and satirical cartoons. My purpose has specifically been to see how the conflict of the woman artist is articulated during the late 1800's in a student journal such as Palettskrap, and also more generally, how the woman's role in society is articulated. I have primarily analyzed images but I have also exposed text from Palettskrap which has been relevant to my subject matter. By using Roland Barthes' semiotics, I have analyzed the images' expression and message. For a gender-sensitive and critical eye on the art historical context, I have applied feminist theory which has been useful in deconstructing the masculine myth on modernism and ”the artist”. My research shows that there are two established stereotypes/categories of the woman artist: the ”unwomanly” artist and the ”amateur”. These two stereotypes reflect the bourgeois notions of womanhood/femininity as incompatible with the role of the artist. student journal Palettskrap Royal Swedish Academy of Arts late 1800's amateur unwomanly womanhood femininity role of the artist bourgeois Sweden feminist theory myth masculine feminine modernism palettskrap palett-skrap konstakademien feministisk teori borgerlighet borgerlig maskulin myt kungliga konstakademien konstakademin flanör voyeur sedlighet konstnärsgeniet bohemen tradition qvinna kvinnliga avdelningen manliga blicken manligt nätverk manliga nätverk maskuliniserad kvinnlig konstnär kvinnlighet ärad samtida häxa silhuett ernst ljungh konstnärsrollen kvinnliga konstnärer amatör amatören dilettant dilettantism okvinnliga stereotyp karikatyr sekelskiftet 1880-talet nya kvinnan tradition modernitet modernism offentliga privata rum sent 1800-tal Humanities Humaniora

Search results