The purpose of this study has been to investigate how the temperance movement IOGT in Karlstadcampaigned for people to vote for a referendum on alcohol in 1922 and how it has been tackled bythe local press. To answer the purpose a qualitative text interpretation has been used from IOGT'smeetings protocols and the local press used are the two largest newspapers in Karlstad during thisperiod of time, Karlstads-Tidningen and Nya Wermlands-Tidningen. The type of examinationperformed is called interpretive case study where it has been used a theoretical basis. Thetheoretical point is Habermas Bourgeois publicity also been used by Lars Båtefalk in his thesisStaten, samhället och superiet. Can the temperance movement be said to take part of the publicsphere?The results show that IOGT during this period have grown large enough to be a part of the publicwhich Båtefalk mean was not the case around 1900. They make use of lectures on large easilyaccessible places, spreading their message in print and in newspapers. The local press in Karlstadopposed IOGT and prohibitions friends but it can be connected to each newspapers politicalorientation wich is liberal and conservative. The arguments that appears for both sides are based onfour subjects: comparisons with other countries prohibition, legal, medical-social and economic.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen.

The essay examines how parts of the Swedish bourgeois public viewed the French Renaissance writer Michel de Montaigne and his essays that appeared in a Swedish translation in 1923. The essay covers the period 1850–1925, a period marked by rapid technological and economic development as well as an ideological battle between conservative idealist-religious and radical materialist-liberal currents of thoughts. In the essay Jürgen Habermas´ concept of the "bourgeois public" and Franklin L. Baumer's concept of "the new enlightenment" are used in the theoretical platform. The source material consists of articles in the press, private notes of cultural dignitaries and various literary works. The essay shows that Montaigne and his essays influenced two different Enlightenments, first as a precursor to original Enlightenment thinkers such as Voltaire, and later as a source of inspiration for later currents of ideas within the Swedish New Enlightenment during the 19th century. Montaigne was introduced by the radicals of the new enlightenment in a Sweden that started the journey towards modernity, while it was a conservatively oriented intellectual elite that in a significantly modernized Sweden who adopted him in connection with the translations. This implied that the view of Montaigne changed from a progressive Renaissance force to a view of him as a thoughtful Stoic thinker but still with a strong emphasis on his humanism.

The purpose of this essay is to find out if Alliansen has lost their Bourgeoisie collective identity. The comprehensive questions of this essay are: Does liberalism or conservatism dominate the manifesto of Alliansen from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018? Have Alliansen changed their ideological views to the centre of the political spectrum in their manifesto from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018?   The method used in this essay is a qualitative dimensional study. The results of the essay show that conservatism dominates both manifestos of Alliansen and show that the ideological view of Alliansen has not changed. Alliansens view of human beings in their manifesto from 2006-2010 is pessimistic and so is Alliansens manifesto from 2014-2018 and therefore closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism. Alliansens view of society is collectivistic in both the manifesto 2006-2010 and the manifesto 2014-2018 and therefore also closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism.

In writing the history of the modernising of Sweden in the middle of the 19th century, the liberal editor and publisher Lars Johan Hierta has gotten a prominent role. His newspaper Aftonbladet founded in 1830 has become a symbol for the new classical liberal free press. One aspect of Hierta as a political figure that has been largely overlooked within previous research is that he was also a member of parliament in Riddarhuset, the state of the nobility in Sweden. Aftonbladet has within previous research also been described as a central institution in, what Habermas has described as, the new public sphere in Sweden. Riddarhuset can also be described as a part of the old representative culture that according to Habermas preceded the new public sphere.  This study aims to analyse how Hierta adjusted his advocation for social and economic freedom after Aftonbladet and Riddarhuset as contexts. In doing so the study also seeks to describe the state the new public sphere and the old representative culture in Sweden in the 1830s, a topic that has been frequently debated in previous historical research. The study finds that Hierta had to adjust to the aristocratic conception of virtue in Riddarhuset, while he described the nobility as the main villain of society when writing in Aftonbladet. The study also finds that the representative culture and the new public sphere were historical contexts that existed side by side in the 1830s. But actors like Hierta moved between the two spheres, and brought ideas and concepts from the new public sphere into Riddarhuset which can be seen as the beginning of the crumbling of the old representative culture.

Deltagande inom en idrottsförening kan ha mer än endast hälsorelaterade effekter. Föreningslivet kan fungera som en arena för integration i det svenska samhället, inte minst för nyanlända immigranter. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse och ny kunskap gällande hur idrottsföreningars arbete kan fungera som en integrationsarena och hur föreningslivet kan bidra till delaktighet i samhället. Målet är att undersöka hur idrottsföreningar i idrottsvaga områden arbetar med integration, och hur deltagande i idrottsföreningar kan bidra till delaktighet i samhället. Studien bygger på följande frågeställningar: 1. Hur kan deltagande i en idrottsförening bidra till delaktighet i samhället? 2. Hur arbetar idrottsföreningar i idrottsvaga områden med integration?Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som gjorts med ordförande och andra styrelsemedlemmar i idrottsföreningar. Inledningsvis gjordes även två informantintervjuer för att få en god inblick i forskningsområdet. Därefter undersöktes det insamlade materialet med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Analysen bygger på teoribegreppen empowerment, civic culture, borgerlig offentlighet och deliberation. Studiens främsta upptäckt gäller tillgänglighet, som innebär de möjligheter och problematiker som finns med föreningars integrationsarbete. Exempelvis kan personers och föreningars ekonomiska och geografiska förutsättningar vara avgörande för integrationen. Andra teman som upptäcks i analysen är delaktighet, integrationsarbete och språk.

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning. Vi har därför gjort en kvalitativ studie av en kommunal förvaltning inom Kalmar kommun genom att intervjua de som arbetar med Facebook samt deras ledning. Våra huvudteorier är hämtade från Kent Asp, Jürgen Habermas och John B. Thompson. Vi har kommit fram till att Facebook är en samlingsplats för flera olika typer av interaktion med möjlighet till dialogisk masskommunikation genom nätverk. Medieinnehållet är ett konstant flöde av främst fatisk kommunikation men som för en myndighet öppnar för effektiv kriskommunikation. Informatörsrollen blir mer strategisk och medborgardialogen decentraliserad genom ökad kommunikation via Facebook. Sociala medier skapar ett nytt interaktionsfält som förstärker den borgerliga offentligheten och ökar möjligheten till deliberativ demokrati. På så sätt minskar tendensen för en mediekrati och ökar myndighetens makt över massmedierna. / Since Internet changed how the world communicates the technological development that followed and especially the social medias has meant a change of paradigms in our everyday communication. Even organizations have followed the trend, but for many there is an uncertainty about how social media affects their operations. Especially for our Swedish administrative authorities that have to act according to open records, freedom of speech and the citizen perspective. With this in mind we wanted to study how social medias affect the work with communication to society within a municipality. We therefore have made a qualitative study on Kalmar municipality by interviewing the ones who use Facebook as a work tool and their management. Our main theories are from Kent Asp, Jürgen Habermas and John B. Thompson. We have concluded that Facebook is a meeting place for several types of interaction with possibility to have dialogical mass communication through networks. The media content is a constant flow with mainly phatic communication that for an administrative authority opens up for effective crises communication. The public relations officers role becomes more strategic and the dialogue with the citizens becomes decentralized through increased communication through Facebook. Social medias create a new field of interaction that enhances the public sphere and increases the possibilities for a deliberative democracy. In that way the tendencies for a mediacracy decrease and the administrative authorities power over media increase.

<p>Denna uppsats har haft fokus på att intervjua människor om deras tankar om begravningar och fånga upp attityden kring begravningar. Frågorna jag utgått från är om begravningar inom Svenska Kyrkan ökar eller minskar, hur tendensen ser ut gällande borgerliga begravningar? Vilka symboler är viktiga eller mindre betydelsefulla? Är det viktigt att man bevarar traditionerna som finns kring en begravning eller kan man hitta på nya former? Finns det nya symboler man vill ha med? Den metod jag använt mig av är kvalitativ och jag har tolkat materialet enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har läst litteratur som varit relevant för uppsatsen. Resultatet utifrån de möten jag haft har gett bilden av att många vill ha kvar formen på en begravning som den sett ut under lång tid då detta ger en trygghet. Det är något man känner igen och det skapar en stabilitet när man är i sorg.</p>

Denna uppsats har haft fokus på att intervjua människor om deras tankar om begravningar och fånga upp attityden kring begravningar. Frågorna jag utgått från är om begravningar inom Svenska Kyrkan ökar eller minskar, hur tendensen ser ut gällande borgerliga begravningar? Vilka symboler är viktiga eller mindre betydelsefulla? Är det viktigt att man bevarar traditionerna som finns kring en begravning eller kan man hitta på nya former? Finns det nya symboler man vill ha med? Den metod jag använt mig av är kvalitativ och jag har tolkat materialet enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har läst litteratur som varit relevant för uppsatsen. Resultatet utifrån de möten jag haft har gett bilden av att många vill ha kvar formen på en begravning som den sett ut under lång tid då detta ger en trygghet. Det är något man känner igen och det skapar en stabilitet när man är i sorg.

In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom’s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character. The stories re-establishes his masculinity by portraying the villains more monstrously. My thesis is that The Phantom's need  to maintain a bourgeouis masculinity ceases as the popular culture has developed new masculine ideals.