• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • Tagged with
  • 15
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"... because I'm Batman" : En undersökning av maskulinitet i Frank Millers Batman: The Dark Knight Returns / "... because I'm Batman" : An Examination of Masculinity in Frank Miller's Batman: The Dark Knight Returns

Nilsson, Kristina January 2015 (has links)
I detta arbete kommer jag att undersöka hur maskulinitet gestaltas i Frank Millers Batman: The Dark Knight Returns. Det jag vill fokusera på är de olika maskulina drag som går att urskilja i serien. Warner Bros. Animation gav 2012 ut den första delen av en animerad filmatisering av Millers Batman-serie, som senare följdes av den andra och avslutande delen 2013. I min undersökning kommer jag även att ta hjälp av de båda animeringarna för att se på vilka sätt maskuliniteten gestaltas hos de olika manliga huvudpersonerna i såväl filmerna som den berättelse de bygger på. Med undersökningen hoppas jag kunna lyfta fram de maskulina ideal, som tycks vara styrande för gestaltningen i serien respektive filmerna. De frågeställningar som mitt arbete kommer att utgå ifrån är: Hur gestaltas maskuliniteten hos Batman/Bruce Wayne och de andra huvudkaraktärerna i serien? Finns det några likheter eller skillnader mellan "de goda" och "de onda" personernas maskulinitet? Skiljer sig gestaltningen av maskulina ideal åt mellan serien och filmatiseringen och i sådana fall varför?
2

Pojkars relation till superhjältars manlighet

Svantesson, Lars January 2008 (has links)
Sammanfattning Denna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media. Den hegemoniska manligheten är en manlighet med överdrivna maskulinitetsdrag. Kapitlet om pojkar är fokuserat på de 9-10 åriga pojkarna och deras utveckling och liv, det är även en fokusering på litteratur som behandlar pojkars relation till superhjältar. Rapporten avslutas med en egen forskning om pojkars relation till den maskulinitet som superhjältarna skickar till pojkarna, och hur pojkarna påverkas av denna maskulinitetsbild. Resultatet visar att pojkarna är både intresserade och påverkade av denna typ av manlighet men eftersom de möter denna typ av hegemonisk manlighet mer eller mindre när de träffar vilken man som helst är det svårt att avgöra om det är superhjältarna som påverkar dem mest. Det är även tydligt att pojkarna inte skulle ha något emot att ha samma krafter som superhjältarna, men samtidigt visar pojkarna på att de känner till sina fysiska och psykiska begränsningar.
3

Pojkars relation till superhjältars manlighet

Svantesson, Lars January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Denna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media. Den hegemoniska manligheten är en manlighet med överdrivna maskulinitetsdrag. Kapitlet om pojkar är fokuserat på de 9-10 åriga pojkarna och deras utveckling och liv, det är även en fokusering på litteratur som behandlar pojkars relation till superhjältar. Rapporten avslutas med en egen forskning om pojkars relation till den maskulinitet som superhjältarna skickar till pojkarna, och hur pojkarna påverkas av denna maskulinitetsbild. Resultatet visar att pojkarna är både intresserade och påverkade av denna typ av manlighet men eftersom de möter denna typ av hegemonisk manlighet mer eller mindre när de träffar vilken man som helst är det svårt att avgöra om det är superhjältarna som påverkar dem mest. Det är även tydligt att pojkarna inte skulle ha något emot att ha samma krafter som superhjältarna, men samtidigt visar pojkarna på att de känner till sina fysiska och psykiska begränsningar.</p>
4

Maskerade åsikter: Den popkulturella propagandamaskinen : En överblick av amerikanska serietidningarsom politisk uttryckssätt under åren 1950-2000

Sjöström, Thomas January 2013 (has links)
Mitt arbetes syfte är att på kronologiskt och tematiskt vis presentera och analysera de olikasätt på vilka politiska åsikter och samhällsmässiga problem har presenterats och beartbetats i amerikanska serietidningar under tiden mellan 1950 och år 2000, samt att undersöka hur serietidningen i sig har utvecklats som medium under samma tidsperiod. Mitt arbete är först uppdelat i tidsperioder om tio år och sedan inom olika tematiska underrubriker som avser att behandla viktiga politiska eller branschrelaterade aspekter. Den tidigare forskningen jag tagit del av är uteslutande engelskspråkig och innefattar bl.a Bradford W. Wrights Comic Book Nation, Paul Lopes Demanding Respect och Fredrik Strömbergs Comic Art Propaganda som alla behandlar den amerikanska serietidningens utveckling och delvis deras politiska innehåll. De källor jag använt mig av är en hel uppsjö avamerikanska seriepublikationer från de tre största förlagen i USA, Marvel Comics, DC Comics och Image Comics med inledande fokus på de två förstnämnda. Jag kommer i mitt arbete fram till att serietidningarna gått från att vara ett politiskt drivetmedie under 50-talet, till att vara ett som lägger mer fokus på de enskilda individerna och karaktärsutveckling. Utvecklingen har också medfört att serietidningarna överlag blivit alltmörkare och hårdare, inte nödvändigtvis med ett större fokus på våld, men i alla fall en större acceptans för det våldsamma. 50-talet har fokus på den allmäna kommunistskräcken och den produktionskod som begränsade och censurerade serietidningarnas innehåll. 60-talet visar på en uppenbar rädsla och osäkerhet för mängden ny teknologi som kom under den här tiden samtidigt som man också lägger stor fokus på medborgarrätt och jämställdhet. Under 70-talet börjar mediets resa mot det mörkare och den produktionskod man hittils följt faller allt mer bort när våld och droger tillåts ta allt större plats samtidigt som de flesta politiska kommentarer försvinner. Under den moderna eran, från mitten av 80-talet och frammåt består den mörka tematikenfrån 70-talet och tar nya intensiva vändningar framförallt med nya religiösa och okulta anspelningar.
5

Förskolans fiktiva förebilder : En studie angående fiktiva karaktärers roll i förskoleverksamheten

Wennberg, Owe, Ahlqvist, André January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att granska fiktiva karaktärers roll som förebilder för barn i förskoleåldern. Studien har utförts genom att intervjua aktiva förskollärare ute på ett antal olika förskolor. Studiens viktigaste resultat är att det finns ett behöva att granska och reflektera över hur man som pedagog ser på fiktiva karaktärer som förebilder i förskolan. En av anledningarna till detta som vi fann var för att studiens informanter hade mycket att säga om fiktiva förebilder, men när det gällde att definiera själva begreppet förebild så var det nästintill ingen som nämnde fiktiva karaktärer överhuvudtaget. Detta tyder på att många tänker på fiktiva karaktärer som potentiella förebilder, men de är inte alltid själva medvetna om dessa tankar. Den andra anledning till varför man bör granska sitt förhållningssätt till fiktiva förebilder är på grund av statusskillnaden. Informanterna lyfte många fördelar med fiktiva förebilder och hur de kunde användas i verksamheten, men i allmänhet så fanns det en överskridande åsikt om att verkliga förebilder var viktigare för barnen än fiktiva. Den tredje anledningen till behovet av granskning och reflektion är att media och populärkultur. Informanterna i denna studie ställde sig ytterst kritiska till fiktiva karaktärer från dessa källor, då de menade att dessa karaktärer sällan hade en pedagogisk baktanke och ofta uppmuntrade negativa beteenden hos barnen, så som exempelvis att vilja slåss. Studien fann dock att det viktigaste med sådana karaktärer är inte var de kommer från eller hur dåliga de egentligen är, utan hur man själv som pedagog använder dem. Därför är det återigen viktigt att granska sitt eget förhållningssätt och fundera över varför man är inställd som man är till fiktiva förebilder.
6

Expanderande universum : Den amerikanska serieindustrins superhjälteuniversum och islam.

Åberg, Johan January 2014 (has links)
This study examines how the American comic book industry’s output is addressing the issue of Islam and in which manner the portrayal of Islam in the great American comic book universes have changed since 2001. The comic books are examined from the postcolonial perspective as formulated by Chandra Mohanty and the power and resistance-perspective as formulated by Michel Foucault. Examination of the comic books reveals far greater focus on universal values, orthopraxy and inclusive perspectives than it does on dogmatic teachings, orthodoxy and sectarianism while at the same time partly relying on generalizations and archetypes concerning Islam. To change the power balance requires what I call intervention from the objective, that is to say that ambiguity regarding Muslim characters has to be eliminated by the narrative. This reveals the prominence of the so-called white assistance fantasy in superhero fiction. / Den här studien granskar hur den amerikanska serieindustrins produktion bemöter ämnet islam och hur porträtteringen av islam i de stora amerikanska serieuniversumen förändrats sedan år 2001. Serietidningarna granskas genom det postkoloniala perspektivet formulerat av Chandra Mohanty och makt- och motståndsperspektivet av Michel Foucault. Granskning av serierna avslöjar långt större fokus på universella värden, ortopraxi och inkluderande perspektiv än dogmatiska läror, ortodoxi och sekterism samtidigt som man delvis förlitar sig på generaliseringar och arketyper rörande islam. För att ändra på maktbalansen behövs det ofta vad jag kallar intervention från det objektiva, det vill säga att tvetydighet om muslimska protagonister måste raderas av narrativet. Detta avslöjar den framträdande företeelsen av så kallade vit assistans-fantasier inom superhjältefiktion.
7

Homosexuella superhjältar : En studie om maskulinitet i amerikanska superhjälteserier

Erlandsson, John January 2012 (has links)
Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ”taket” för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children’s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier. Serien innehåller två öppet homosexuella karaktärer och bearbetas som en populärkulturell text med semiotiska och diskursanalytiska metoder. Syftet att generera förståelse för bilders roll i konstruktionen av genus, genom att synliggöra omförhandlingar av superhjältegenrens heteronormativa och traditionella konventioner. Allt som exkluderas från heteronormen betraktas som avvikande och benämns i undersökningen som normbrott. Brottet görs när det homosociala övergår till det homosexuella. En hjälte behöver dock inte uppfattas som heterosexuell för att utföra hjältedåd. Superhjälteserier speglar den verkliga världen, och normbrott behöver normaliseras för att ge utrymme åt nya genusroller.
8

”De leker de här lekarna som är förbjudna av vuxna – för att skapa sig en egen värld.” / ”They play these games which are forbidden by adults  – to create their own world.”

Engström Liedes, Mikko, Carlsson, Matilda January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns lekar som förskollärare upplever som problematiska, icke önskvärda eller rent av förbjuder i sin verksamhet, vilka regler som finns för lek i deras verksamhet, samt vilka diskurser kring lek i förskolan som ligger till grund för dessa uppfattningar. Vi vill även undersöka hur förskollärarna själva ser på hur faktorer som genus och egna lekerfarenheter i barndomen har påverkat deras synsätt. Metoden för studien är enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär, samt analys av respondenternas utsagor utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det bland de intervjuade förskollärarna finns föreställningar om lek som bygger på diskurser om lek som lärande, utveckling och bearbetning. När det gäller reglering av lek så ges här uttryck för ståndpunkter som vilar på diskurser om att leken ska vara säker och bygga på samtycke och ömsesidighet mellan de som leker och att ingen får bli kränkt. En slutsats av studien är att det inom svensk förskoleverksamhet både existerar förhållningssätt om totalförbud mot vissa typer av lekar, till exempel vapenlek, men även förhållningssätt som accepterar sådana lekar. En annan slutsats är att pedagoger i förskolan kan uppleva att den pedagogiska miljön begränsar deras möjligheter att tillåta vissa typer av lekar.
9

Filmaffischer och genus : En kvalitativ studie om hur produktionsbolaget Marvel framställer sina karaktärer på filmaffischer

Jarlås, Niclas January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur produktionsbolaget Marvel framställer sina karaktärer på filmaffischer ur ett genusperspektiv. Detta eftersom att Marvel fått kritik för hur de porträtterar kvinnliga superhjältar. Syftet är också att genom egna gestaltningar undersöka superhjältarnas utformning. För att uppnå detta har studien använts sig av en kvalitativ metod och med teorier som hermeneutik, semiotik och genus. Analysen har valt ut fem stycken filmaffischer från Marvel för att undersöka hur män och kvinnor porträtterades på affischerna och hur maktförhållanden yttrar sig på affischerna. Resultatet av undersökningen är att männen ofta porträtteras som starka, målinriktade och handlingskraftiga och kvinnorna antingen framstår som svaga och passiva eller att de objektifieras. Studien innehåller även en egen gestaltning där superhjältars utformning undersöks i illustrationer.
10

Superhjältar och vardagsnormer : Hur genus och traditionella könsmönster representeras i serien Handbok för superhjältar / Superheroes and daily norms : How gender and traditionalgender stereotypes are represented in Guide for superheroes

Serrby, Emma January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att analysera en barnboksserie utifrån genus. Ett holistiskt perspektiv används där böckerna analyseras i sin helhet med bilder och text. En tabell med manliga och kvinnliga egenskaper och associerade ord konstrueras med stöd från teoretisk litteratur. Tabellen används sedan för att analysera böckerna med hjälp av flera kategorier.  Handbok för superhjältar innehåller vissa karaktärer med de traditionella könsmönstren men också några som bryter mot dessa normer. Huvudkaraktären Lisa och hennes vänner förändras och utvecklas under böckernas gång till mer normbrytande och självsäkra individer. Genom att utnyttja den tillhörande lärarhandledningen och lägga till diskussionsfrågor om genus kan böckerna användas av verksamma lärare i undervisning kring traditionella könsmönster och jämställdhet. / The purpose of this study is to analyse a series of children’s literature from the perspective of gender. A holistic perspective is used to analyse the books in a wide way with text and pictures together. A chart was constructed with male and female characteristics and associated words found in theoretical literature. The chart was then used to analyse the books with the help of several categories. Guide for superheroes contains some characters that follow traditional gender stereotypes but also some characters that break these norms. The main character Lisa and her friends change and evolve during the progress of the story by breaking the stereotypical gender norms and become more self-certain. By following the structure of the teacher’s manual and adding questions about gender, these books can be used by working teachers to address and discuss gender and equality.

Page generated in 0.0985 seconds