<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

No description available.

<p>Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. </p><p>För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. För att besvara vår problemformulering använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer med två privata respektive två kommunala bolag. De privata bolagen var Volvo och SCA, medan de kommunala bolagen var VöFAB och HFAB. Med hjälp av intervjuerna ville vi få fram skillnader mellan de privata och kommunala bolagen när det gäller varför de miljöredovisar, till vem de vänder sig, vad de har med i miljöredovisningen och hur de väljer att presentera den. Skillnaderna ville vi sedan härleda till vår teoretiska referensram. Studien har lett till slutsatsen att det finns skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. Problematiken ligger i huruvida skillnaderna beror på det faktum att det är kommunala respektive privata bolag eller om skillnaderna istället beror på andra faktorer som storlek eller företagstyp. En skillnad som framkommit, som beror på att de är privata respektive kommunala bolag är varför de väljer att miljöredovisa. För de privata bolagen beror det på krav och förväntningar från omgivningen, medan för de kommunala är det ett sätt att informera sina intressenter samt ett ansvar gentemot samhället.</p>

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. För att besvara vår problemformulering använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer med två privata respektive två kommunala bolag. De privata bolagen var Volvo och SCA, medan de kommunala bolagen var VöFAB och HFAB. Med hjälp av intervjuerna ville vi få fram skillnader mellan de privata och kommunala bolagen när det gäller varför de miljöredovisar, till vem de vänder sig, vad de har med i miljöredovisningen och hur de väljer att presentera den. Skillnaderna ville vi sedan härleda till vår teoretiska referensram. Studien har lett till slutsatsen att det finns skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. Problematiken ligger i huruvida skillnaderna beror på det faktum att det är kommunala respektive privata bolag eller om skillnaderna istället beror på andra faktorer som storlek eller företagstyp. En skillnad som framkommit, som beror på att de är privata respektive kommunala bolag är varför de väljer att miljöredovisa. För de privata bolagen beror det på krav och förväntningar från omgivningen, medan för de kommunala är det ett sätt att informera sina intressenter samt ett ansvar gentemot samhället.

Titel: Marknadsorienteringens inverkan på vakansgrad Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Rusul Mahdi och Daniella Näslund Handledare: Agneta Sundström Datum: 2015 – maj   Syfte: Syftet är att öka förståelse för hur privata fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering med avseende på informationshantering i relation till kunder och hur det arbetet inverkar på företagens vakansgrad. Metod: Studien syftar till att öka förståelse och utgår därmed från en kvalitativ metod. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer utförda på fyra fastighetsföretag i Sverige. För att analysera materialet har vi relaterat empirin till teori genom att ställa dessa delar mot varandra vilket har gjorts med hjälp av identifierade nyckelområden. Resultat &amp; slutsats: Samtliga fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering mot kund i enlighet med teorin. Företagens arbete med marknadsorientering är i stort lika. Skillnaderna ligger i den omfattning och utsträckning som företagen arbetar med informationen. Studien visar att marknadsorientering har låg inverkan på vakansgrad och att det beror på olika faktorer på marknaden. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier kan använda studiens teoretiska modell för att studera om arbetet med marknadsorientering och dess inverkan skiljer sig åt på olika marknader och för att applicera den till andra affärsprestationer än vakansgrad. Uppsatsens bidrag: Vår studie bidrar till att ge ökad förståelse för hur privata fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering ur ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv. Studien har även bidragit till att visa att arbetet med marknadsorientering har låg inverkan på företags vakansgrad och på deras arbete med att få nya hyresgäster. Nyckelord: Marknadsorientering, kundorientering, privata fastighetsföretag, vakans

<p>Att ägna sig åt icke arbetsrelaterade sysslor på arbetsplatsen är relativt vanligt. Dessa sysslor är svåra att definiera eftersom det är vardagliga och ofta något den anställde gör av rutin. Ämnet är även relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frågeställning som lyder:</p><p>§ Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid?</p><p>§ Vad har den administrativa chefen för syn på ämnet privata angelägenheter?</p><p>§ Vad har anställda för syn på ämnet privata angelägenheter?</p><p>§ Stämmer den administrativa chefens och de anställdas syn överens?</p><p>Syftet med vår undersökning är att med hjälp av frågeställningen bidra till en utvecklad förståelse för ämnet som är privata angelägenheter. Vidare ämnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhållningssätt till fenomenet. Forskning visar på att den största delen av anställda ägnar sig åt privata angelägenheter, vilket vi menar är intressant eftersom det som sagt finns en svårighet i att definiera vad dessa faktiskt är.</p>

Att ägna sig åt icke arbetsrelaterade sysslor på arbetsplatsen är relativt vanligt. Dessa sysslor är svåra att definiera eftersom det är vardagliga och ofta något den anställde gör av rutin. Ämnet är även relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frågeställning som lyder: § Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid? § Vad har den administrativa chefen för syn på ämnet privata angelägenheter? § Vad har anställda för syn på ämnet privata angelägenheter? § Stämmer den administrativa chefens och de anställdas syn överens? Syftet med vår undersökning är att med hjälp av frågeställningen bidra till en utvecklad förståelse för ämnet som är privata angelägenheter. Vidare ämnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhållningssätt till fenomenet. Forskning visar på att den största delen av anställda ägnar sig åt privata angelägenheter, vilket vi menar är intressant eftersom det som sagt finns en svårighet i att definiera vad dessa faktiskt är.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Sedan kalla krigets slut har en ny typ av aktör dykt upp i internationella konflikter och krig världen över. Denna aktör är privata företag som i dagsläget erbjuder allt från supplementär logistik till att helt ersätta nationella arméer. Utgångspunkten i denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som har skapat en marknad för dessa företag generellt, samt vilka av dessa faktorer som kan förklara framväxten i Sverige specifikt. I uppsatsen undersöks befintlig forskning kring vad som drivit utvecklingen. Därefter kommer befintlig teori att prövas som förklaringsmodell för expansionen i Sverige. Den befintliga teorin som prövats på Sverige består av sju faktorer beskrivandes politiska och samhälleliga förutsättningar vilka förklarar expansionen. Av dessa återfinns samtliga i Sverige, men genom en analys av deras respektive giltighet i svensk kontext uppstår en mer nyanserad bild, där endast fyra av faktorerna är relevanta som förklaringar. Dessa är en transformation av försvarets fokus och organisation, en politisk trend av privatisering samt ett överflöd av militärt utbildad personal utan sysselsättning. Av dessa är den förstnämnda den starkaste katalysatorn medan den sistnämnda endast i viss mån påverkar den redan pågående expansionen. / Since the end of the Cold War a new phenomenon has shown in international conflict and war, worldwide. This phenomenon is the private companies nowadays offering supplementary logistics, armed troops to the front and everything in between. This essay aims to identify which factors that have contributed to the creating of a market for these companies in general, and which of these that can explain the growth of Swedish companies in particular. In the essay previous research on the topic of privatization of security are examined and thereafter applied onSwedenin order to examine to what extent it can be used to explain the changes inSweden. The existent theory applied onSwedenconsists of seven factors, describing political and social basis, which explain the expansion. All of these are found in Sweden, however, through a further analysis of their individual relevance, a more nuanced result can be seen, whereas only four out of seven are relevant as explanations. These are a transformation in defence focus and organization, a political trend of privatization and a flood of trained unemployed military personnel. The first one of these is the strongest catalyst for expansion while the latter only to a certain degree reinforces the already ongoing process.

Bakgrund och problem: Ett fastighetsbolag som förvaltar hyresrätter vill hyra ut bostaden med så stor lönsamhet som möjligt, något som idag är svårt p.g.a., av den hyresreglering vi har i Sverige. Hyresregleringen gör att intäktssidan för bostadsföretag blir låst och det blir svårt att hitta en lönsamhet i hyresrätter. Samtidigt som det behövs byggas fler bostäder och vara lönsamt för bostadsföretagen måste konsumenten komma i första hand och skyddas från för höga hyror. Syfte: Syftet med den här studien är på ett deskriptivt sett visa vilken effekt hyresregleringen kan ha på privata fastighetsbolag som producerar, förvärvar och/eller renoverar hyresrätter i Västsverige. Syftet är även att beskriva vilka bedömningsmått som används inför investeringar. Metod: Studien kännetecknas av en metod som är av samhällsvetenskapligt - hermeneutik, abduktiv och kvalitativ karaktär. Studien kommer därmed använda sig av teori och empiri för att nå en slutsats. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sju olika bolag inom bostadsbranschen och en intervju med hyresgästföreningen. Slutsats: Med utgångspunkten i en våra forskningsfrågor ”Hur stor påverkan kan hyresregleringen ha vid investering av hyresrätter i privata fastighetsbolag?” kunde vi finna att alla bostadsföretag påverkas av hyresregleringen. En låst intäktssida gör att de inte finns några ekonomiska incitament till att bygga hyresrätter. Förslag till framtida forskning: Något som vi har märkt är att hyresgästföreningen har mycket makt i förhandlingarna med bostadsföretag, men hur mycket makt har de egentligen? Vad kommer hända när presumtionshyrorna år 2021 går ut och kan bruksvärdesprövas. De här är två intressanta forskningsfrågor som kräver mer forskning.