De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Dessutom tog jag del av forskning rörande områden som tillgänglighet och flexibilitet och inte minst kommunikationsteknologi. Själva undersökningen var av en kvalitativ art där jag intervjuade sex respondenter från sex olika organisationer. Samtliga respondenter valdes utifrån uppsatta kriterier där jag ville att respondenten skulle ha personalansvar eller personalinsyn samt ha varit anställd minst ett år på organisationen. Undersökningens resultat visar att samtliga organisationer tycker att work-life balance är en viktig fråga. Dessutom verkar de ta på sig visst ansvar för individernas work-life balance, då de menar att det är en gemensam angelägenhet för organisation och individ. Således ses inte work-life balance som individens ensamma problem. Anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig bland annat beröra rekrytering, där arbetsgivarna menade att det organisatoriska arbetet med work-life balance kan attrahera nya medarbetare. Arbete med work-life balance beskrevs som ett konkurrensmedel som dessutom har ett starkt samband med att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig ha med individens välmående och prestanda att göra. Arbete med work-life balance kunde dessutom enligt arbetsgivarna medföra att de anställda mår bättre och att exempelvis sjukfrånvaro och sjukskrivning kan undvikas. Vad gäller hur organisationerna arbetar med work-life balance handlar det helt klart främst om flexibilitet, där just arbetsarrangemanget flextid visade sig vara klart dominerande. Distansarbete som heltidslösning visade sig vara ovanligt och arbetsgivarnas inställning gentemot detta arbetsarrangemang visade sig vara mycket negativ. Inte heller var deltidsarbete en uppskattad arbetsform då arbetsgivarna menade att deltidsarbete är sämre än heltidsarbete. Vad gäller arbetsdelning visade sig detta arbetsarrangemang endast tillämpas av några organisationer och i princip vara helt okänt hos andra. Vad gäller tillgänglighet visade sig kraven variera mellan och inom organisationerna. Tillgänglighetskraven hänger tätt samman med vilket yrke individen innehar. Organisationer arbetar inte särskilt mycket med begränsningar av användandet av kommunikationsteknologi utanför arbetstid då inte en enda organisation hade några formella bestämmelser avseende detta. Slutligen tyckte arbetsgivarna att en förmån som facilitet för barnomsorg i anslutning till arbetsplatsen kan vara en god idé för såväl arbetstagare som arbetsgivare, men ingen organisation visade sig erbjuda detta för närvarande.

För att Sverige till år 2050 ska kunna vara fossilfritt och oberoende av råvaruimport samt bioenergi från skogen, måste nettotillväxten på den virkesproducerande marken öka rejält.  Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper privata skogsägare har om åtgärder för att öka tillväxten i skogen. Även om de har något incitament för att öka tillväxten i sitt skogsbruk.  Urvalet var tio privata skogsägare i Västerbottens län och genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning.  Resultatet visade att mer än hälften av skogsägarna i studien saknade kunskap om huruvida, skyddsdikning, dikesrensning och användningen av främmande trädslag påverkar tillväxten i skogen. 50 % av skogsägarna i studien kunde beskriva att de saknade incitament för att öka tillväxten i sin skogsskötsel.  Politiska styrmedel och en tydlig skogspolitik var de incitament som skulle kunna påverka skogsägarna att utföra en intensiv skogsskötsel och nyttja skogliga åtgärder för att öka tillväxten ytterligare.

Studien syftar till att se chefers förhållningssätt till privata angelägenheter på jobbet samt se om det finns en skillnad i synsättet hos cheferna inom tjänstemanna- och arbetarsektorn. Hur cheferna förhåller sig till de privata angelägenheterna är en viktig aspekt när det kommer till att få en inblick i dagens arbetsliv. Studien grundar sig i de båda sektorernas chefers perspektiv genom åtta kvalitativa intervjuer, intervjuerna har sedan tolkas med hjälp av vår teoretiska referensram där vi har kopplat samman intervjusvaren med teori. För att ta reda på chefernas förhållningssätt och dess skillnader så har vi använt oss av teorier inom ledarskap, personlighetsteorier, samt teorier kring tillit och kontroll vilket har genererat en inblick i hur cheferna förhåller sig.   Resultatet visar på att det finns vissa skillnader mellan de olika sektorernas förhållningssätt till privata angelägenheter där frihet under ansvar är en central faktor framförallt inom tjänstemannasektorn. Studien visar på att det är mer accepterat med privata angelägenheter på tjänstemannasidan, framförallt om det rör sig om en högpresterande medarbetare. Arbetarsektorn präglas däremot av mindre autonomi och acceptansen för privata angelägenheter likaså. Vidare kunde vi inte se en alltför tydlig likhet mellan en chefs ledarskap och dess syn på privata angelägenheter. Istället kunde vi se att saker som arbetsflöde och hur arbetsuppgifterna är strukturerat spelade en större roll i både synen på privata angelägenheter och möjligheten att utföra dessa.

Betesskador på skog är idag ett stort problem för många av landets privataskogsägare. Där älgen historiskt har fått ta ett stort ansvar för dessa skador. Nya rön visar dock på att älg ensamt inte är huvudproblemet i denna fråga utan övrigt hjortvilt (rådjur, kronvilt och dovhjort) har en stark påverkan på älgens foderval vilket indirekt ökar betesskador på skog.  En förändrad syn om älgen som den stora skadegöraren kopplat till betesskador, och en större förståelse för sambanden mellan de olika hjortviltens påverkan på varandra skulle långsiktigt kunna minska betesskador på skog betydligt. Förutsatt att denna nya forskning får en större spridning bland skogsägarkåren än nuvarande nivå.

Betesskador på skog är idag ett stort problem för många av landets privataskogsägare. Där älgen historiskt har fått ta ett stort ansvar för dessa skador. Nya rön visar dock på att älg ensamt inte är huvudproblemet i denna fråga utan övrigt hjortvilt (rådjur, kronvilt och dovhjort) har en stark påverkan på älgens foderval vilket indirekt ökar betesskador på skog.  En förändrad syn om älgen som den stora skadegöraren kopplat till betesskador, och en större förståelse för sambanden mellan de olika hjortviltens påverkan på varandra skulle långsiktigt kunna minska betesskador på skog betydligt. Förutsatt att denna nya forskning får en större spridning bland skogsägarkåren än nuvarande nivå

Studiens syfte var att utifrån de privata skogsägarnas individuella relation till skogen analysera skogsägarnas vilja att delta i markbyten. Utifrån denna kunskap syftar studien till att bedöma om markbyten har förutsättningar att vara ett effektivt verktyg för att främja biologisk mångfald i skogen. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med privata skogsägare genomfördes. Studiens resultat klargör att många skogsägare är negativt inställda till markbyten och motiverar det med en stark emotionell anknytning till skogen. Vissa skogsägare är däremot försiktigt positiva med motivet att de vill fortsätta bedriva ett aktivt skogsbruk eller att de vill skydda skogen från exploatering. Det har inte varit möjligt att på en gruppnivå på ett entydigt sätt koppla ihop skogsägarnas syn på markbyten utifrån deras syn på skogsägandets innebörd, relationen till skogen eller syften och målsättningar med skogen. Det beror på det privata skogsägandet består av en komplex blandning av många olika faktorer, där varje enskild skogsägare har en individuell kontext för sitt beslutsfattande.

Viltanpassat skogsbruk är en balansgång mellan klövviltets gynnande och skogsägarnas mål med produktionsskogar. Syftet med studien var att få en inblick i om privata skogsägare och/eller jägare gynnar klövviltet i skog och mark. Frågeställningarna berörde vilka metoder som tillämpas och studien genomfördes med hjälp av en webbenkät. Resultaten visar att skogsägande jägare har högre sannolikhet att ha deltagit i kurser, seminarier eller annan liknande utbildning inom ämnet viltanpassad skogsskötsel jämfört med skogsägare. Skogsägande jägare har även högre sannolikhet att tycka att det är lätt att hitta information om viltanpassad skogsskötsel på nätet jämfört med skogsägare. Det finns ett behov av mer forskning och viltanpassat skogsbruk.

Fenomenet kring nyttjandet av privata säkerhetsföretag (PSF) har fått utstå kritik av forskare som förbisett dessa företags förtjänster till staters vapenmakt och dess utveckling. Istället har forskningen på området ofta kritiskt undersökt PSF och målat upp dem som giriga företag med en verksamhetsidé som gör stora vinster på krig och konflikter. Till skillnad från tidigare forskning har ambitionen med denna studie varit att ur ett funktionalistiskt perspektiv undersöka fenomenets inverkan på statens militärmakt och dess utveckling. Genom Försvarsmaktens avsiktsförklaring med Vesper Group (Vesper) kring samarbete om personal har undersökningen lyft fram en aspekt som tidigare forskning inte tagit hänsyn till; att förstå relationen mellan Försvarsmakten och Vesper ur ett individ- och organisationsperspektiv. För att uppnå syftet med studien och besvara forskningsfrågan har undersökningen utgått från metoden grundad teori (GT), baserat på empiri som insamlats genom sju semistrukturerade djupintervjuer. Analysen av empirin har resulterat i en teoretisk modell som visar att relationen mellan Försvarsmakten och Vesper karakteriseras av ett ömsesidigt beroendeförhållande och påverkan mellan å ena sidan utveckling och å andra sidan ökad legitimitet för såväl individen som för Försvarsmakten och Vesper. Resultatet visar att det handlar om en växelverkan där Försvarsmakten, Vesper och individen utvecklas, samtidigt som denna integration möjliggör och ökar legitimiteten för samtliga aktörer. Försvarsmakten och Vesper vinner genom det formaliserade samarbetet ökad attraktionskraft och kan därmed förbättra framtida personalförsörjning och/eller möjlighet till retention av personal. Parallellt har den individ som växlat arbetsgivare utvecklat såväl sin personliga som professionella kompetens samt erfarenhet och härigenom indirekt sina karriärmöjligheter.

Subject: Independent essay in War Science (15 points) which debate the question if PrivateMilitary Companies is an asset or a threat to the Swedish Armed Forces regarding rerecruitmentwith focus on the soldiers of FS21.That which is investigated is the general attitude amongst soldiers who have completed theirconscript duty according to the old conscript system and now is employed in order to conducta tour abroad with Afghanistan as area of operations. Further investigated is their attitudeagainst the Swedish Armed Forces as an employer, as well as the private sector whichwant/could benefit from the skills the soldiers is possessing. Could the soldiers se themselvesleave the Armed Forces before the contract has expired in benefit of private companies whichclaim they solve similar tasks. Purpose: The purpose with this essay is to contribute with knowledge about a number ofemployed soldiers’ attitude against Private Military Companies. Further; if the soldiersbelieve the Armed Forces provide them as they think they deserve/ want in order to stay andnot leave their job in favour of PMC:s, and through it clarify what the soldiers value asemployees. Order of Approach, Method and Material: The method I’m using is a survey in whichsoldiers and squad leaders have answered the questions. The soldiers and squad leaders isfurther referred to as “the soldiers”. These soldiers were consisting of 59 males and femaleswhich were in the final stage of the preparation for their Afghanistan tour. The name of thetour is FS21. Result: According to the survey a great number of respondent soldiers claimed they wouldleave the Swedish Armed Forces in order to be employed in a PMC if the salary would proveto be better. The things that were most important to the soldiers were the colleagues and a funjob as well as the closest in command. After that the salary was vital. At the bottom,according to the soldiers, was an ethical and fair job which would be highly valued in the eyesof the public. According to the statements made by the soldiers the main reasons to stay in theArmed Forces was the group cohesion, the fellowship, the friends and the closet in command.It’s not about the Armed Forces as a department or an employer, it’s the colleagues. Conclusion: This doesn’t collide with van Doorns theory1, it merely enhance the statementwhich van Doorn expresses; that the abandonment of the conscript system will force the statemanagement out on the labour market embossed by a harsh competition of the working force.In lack of possibility to measure up with the civil salary capacity the consequence could fairlybe that the troops are recruited from marginalized groups, which threatens the Armed Forcescapacity. This could also mean that the Armed Forces train and educate individuals frommarginalized groups, as well as the ordinary male or female, and of a sudden they are mostattractive at the civil sector which appreciate military skills and knowledge and se it assomething they could benefit from.This request that the Swedish Armed Forces have an ambition to keep the soldiers it educate,a more active work in keeping the soldiers in the own organisation – merely by meeting theneeds of the soldiers. It is a constant necessitate re-recruiting every day, not when thecontracts reaches its due date. / Ämne: Självständigt arbete i Krigsvetenskap (15HP) som behandlar frågan huruvida PrivataMilitära Företag är en tillgång eller ett hot mot den svenska Försvarsmakten gällandeåterrekrytering med soldaterna ur FS21 i huvudfokus. Med återrekrytering menas förnyelse avkontrakt som löper mot sitt slut.Det som undersöks är bland annat den generella inställningen hos soldater som har gjortmilitärtjänst enligt det gamla värnpliktssystemet och nu är anställda med målsättning attgenomföra utlandsmission med Afghanistan som operationsområde. Vidare undersöks derasinställning till Försvarsmaktens personalpolitik samt deras inställning till den privata sektornsom vill/kan dra nytta av kompetensen som soldaterna besitter. Skulle dessa soldater kunnatänka sig att lämna Försvarsmakten till förmån för privata företag som säger sig kunna lösaliknande uppgifter, och detta innan kontraktet med Försvarsmakten löpt ut? Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om inställningen hos anställdasoldater ur FS21. Hur är deras inställning till Privata Militära Företag? Vidare att undersökaom Försvarsmakten, enligt dessa soldater, erbjuder dem det som önskas/anses skäligt för attinte lämna sin anställning till förmån för PMF och därigenom klargöra vad det är soldaternavärderar som anställd. Genomförande, Metod, Material: Metoden jag nyttjat mig av är en respondentundersökninggenom en enkät. Enkätundersökningen har genomförts där soldater och gruppchefer har svaratpå frågorna. Soldaterna och gruppcheferna benämns genom uppsatsen som enbart”soldaterna”. Dessa soldater utgjordes av 59 män och kvinnor som då var i slutskedet på sinutbildning och i sina förberedelser för utlandsmission till Afghanistan. Missionens benämningär FS21. Resultat: Genom enkätundersökningen påpekade väldigt många av de tillfrågade soldaternaatt de skulle lämna Försvarsmakten för att istället ta anställning inom ett PMF om lönenvisade sig vara bättre. Det som var viktigast för soldaterna var arbetskamrater och ett roligtjobb samt den närmaste chefen. Därefter var lönen att betrakta som vital. På näst sista platshamnade enligt soldaterna ett etiskt och korrekt arbete som i allmänhetens ögon är högtvärderat. Enligt de uttalanden som soldaterna gjort i fritextsvaren så är det främstgruppsammanhållningen, samhörigheten, kamraterna och den närmsta chefen som äranledningen till att stanna. Det är inte Försvarsmakten som myndighet eller arbetsgivare i sig,utan kollegorna. Slutsatser: Detta krockar inte med van Doorns teori2, utan snarare förstärker det påståendetsom van Doorn uttrycker om att övergivandet av värnpliktssystemet medför att statsledningentvingas ut på en arbetsmarknad präglad av en hård konkurrens om arbetskraften. I brist avmöjligheter att följa de civila lönetrenderna kan följderna bli att manskapet kan komma attrekryteras ur marginaliserade grupper och därigenom äventyra försvarskraften. Det kan ävenbetyda att Försvarsmakten tränar upp och utbildar individer ur marginaliserade grupper, tillikasom gemene man och kvinna, så att dessa plötsligt blir attraktiva hos den civila sektorn somser soldaternas kunskap och militära färdigheter som något de kan dra nytta av.Det krävs av Försvarsmakten att det finns en ambition att behålla de soldater som utbildas, ettmer aktivt arbete i att behålla soldaterna i de egna leden – främst genom att möta soldaternasbehov.Det är en ständig nödvändighet att återrekrytera varje dag, inte enbart när kontrakten börjarnärma sig sina slut.