The purpose of this study was to examine how small-scale private forest owners make decisions regarding pre-commercial thinning. In 2015 it is ten years ago since the storm Gudrun hit the southern parts of Sweden and now large areas are in need of pre-commercial thinning. This study is built upon qualitative interviews with seven small-scale private forest owners with forest properties in the county Kronoberg. The respondents were chosen by the model SKOGSÄGARPROFILENTM (forest owner profile). The results of the interviews showed that five categories: ownership, the storm Gudrun´s impact, silviculture, forestry contacts and driving force was important. How will their purpose and aim affect the pre-commercial thinning? Personal interests, and expectations of the next generation to take over, are purposes this study has found. Furthermore, when pre-commercial thinning is not carried out or postponed, the silviculture has got lower priority, and other chores higher priority. Lack of knowledge might be one issue. If so, a contact with someone with this knowledge is important for starting up the pre-commercial thinning. Key words: Gudrun clearing, pre-commercial thinning, personal interest, net of contacts, private forest owners, change-of generation, “forest owner profile”.

I dagens moderna samhälle finns syntetiska kemikalier i princip överallt. De kan tas upp av människor på olika sätt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga är mer känsliga för kemikalier än vuxna, bland annat eftersom hjärnan, immun- och hormonsystemet inte är färdigutvecklade. Studier har visat höga halter av olika kemikalier i förskolemiljön vilket tros bero på de olika material som ofta förekommer, såsom skumgummi och plast, samt mängden av dessa. Studiens främsta syfte är att göra en uppskattning av exponeringen för bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A i de privata förskolorna inom Östersund kommun, samt ge förslag till förbättringsåtgärder. Metoden omfattar en inventering av förskolorna samt en litteraturstudie som fokuserar på relevant forskning om ämnena i fokus. Data från inventeringen rörande material och produkter kända att innehålla bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A plockades ut och utvärderades. Datan delades in i kategorierna skumgummi, mjukgjord plast, samt äta – produkter i plast. Information om några av de återförsäljare som förskolorna handlat av har samlats in. Utifrån det litteraturstudien och inventeringen visat har förslag till förbättringsåtgärder tagits fram. Resultatet visar att material och produkter kända att innehålla bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A förekom i relativt stor utsträckning på flera av förskolorna. Skillnaderna i mängd material och produkter mellan förskolorna var dock väldigt stora. Möjliga förklaringar är olika pedagogiska inriktningar samt olika grad av medvetenhet om risker med till exempel plast. En jämförelse med en inventering av kommunala förskolor i en annan kommun visar att förskolorna i denna studie generellt sett hade mindre mängd skumgummi, mjukgjord plast i inredning och leksaker, samt muggar och tallrikar i plast. Skillnaden kan eventuellt bero på att privata förskolor inte är bundna att följa kommunens upphandling. Ytterligare studier behövs för att kunna uppskatta vidden av exponering för bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A i Östersunds privata förskolor, samt för att göra en bedömning av eventuell påverkan på barns hälsa.

Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk. Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation. Därefter görs en ingående analys av resultat- och balansräkning för respektive företag. Uppsatsen använder sig av hävstångsformeln som huvudsakligt analysverktyg för att analysera om företagen vinstmaximerar eller om de har en mer långsiktig finansiell strategi för att uppnå finansiell styrka. Resultat, slutsatser: Genom vår analys av vårdföretagens rörelserisk har utredningen funnit att en rimlig balans mellan rörelserisk och finansiella styrka uppnås vid en soliditet på 40 % som är genomsnittet för bolag på Stockholmsbörsen. De små vårdbolagen (som är den dominerande företagsformen) uppnår mer än väl balans mellan rörelserisk och finansiell styrka. Deras soliditet uppgår i regel till ca 50 %. Företagen har hög lönsamhet och som finansiell strategi väljer de att inte vinstmaximera genom att belåna sig och utnyttja hävstångseffekten. Tre av de marknadsledande företagen har en dålig lönsamhet och en soliditet som är betydligt lägre än börsgenomsnittet. Den låga soliditeten kompenseras helt eller delvis av att företagen har starka ägare med möjlighet att tillföra kapital via aktieägartillskott och nyemissioner vid behov. Den fjärde av de marknadsledande större vårdföretagen har hög lönsamhet och högre soliditet än börsgenomsnittet. Även detta företag väljer att liksom de mindre vårdföretagen att inte belåna sig och utnyttja hävstångseffekten för att maximera vinster. / Background: The private health sector is a sector that is characterized by growth. The need for care will always be, and as the human lives longer it will also increase the pressure on health care. The private health sector has created a debate in the community in which the dividends allocation is being questioned. Hence, it is of general interest to analyze healthcare companies' financial performance and risk. Purpose: To investigate the financial strategies that private health care companies apply and if they have built up sufficient financial strength (capital structure) for long term development. Methodology: The essay is based on a quantitative method where information is based on annual reports over a 10-year period. Based on the financial information financial ratios are calculated to describe firms' capital structure and performance. Thereafter, a detailed analysis of the income statement and balance sheet is made for each company. The essay uses effects of leverage as the main analytical tool for analyzing how firms maximize profits or if they have a more long-term financial strategy. Conclusion: Through our analysis of healthcare companies operating risk, the investigation found that a reasonable balance between business risk and financial strength is achieved at an equity ratio of 40 % which is an average for companies on the Stockholm stock exchange. The small healthcare company (which is the dominant company form) achieve a balance between business risk and financial strength. Their equity ratio is usually around 50 %. Companies have high profitability and as financial strategy they choose not to maximize profits by leveraging themselves and use the effects of leverage. Three of the market leaders have a poor performance and a solvency that is significantly lower than the market average. Their strong owners compensate the low equity ratio with the ability to provide capital through shareholder contributions and new issues as necessary. The fourth of the leading major healthcare companies have high profitability and higher solvency than the market average. This company also chooses to, like the smaller healthcare companies not to use leverage and use the effect of leverage to maximize their profit.

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hälso- och sjukvården, närmare bestämt av vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Det är viktigt att undersöka hur styrningen och organisering är uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgängliga bör användas på bästa sätt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vård för alla patienter. Detta då kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krävs. Frågeställning: 1. Hur används finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat ägda vårdcentraler i Landsting Kronoberg? 2. Vilka skillnader och likheter finns i den finansiella och icke-finansiella information som används för intern styrning av de offentligt och privat ägda vårdcentralerna, och varför finns dessa? Metod: För att kunna undersöka ämnet har vi genomfört en kvalitativ studie inom Kronobergs Län, där vi intervjuat ett flertal personer på vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Teori: Här beskrivs organisationers struktur, huvudmannaskap och det speciella med serviceorganisationer. Därefter förklaras New Public Management och några av dess inriktningar. Styrning och variabler av olika slag presenteras sedan, för att till sist behandla information samt olika mål och mått. Empiri: Först förklaras Landstinget Kronoberg och dess uppbyggnad, därefter redogörs vilka krav vårdvalet har på de olika vårdgivarna. Sedan skildras den information som framkommit i de olika intervjuerna uppdelade i offentlig och privat verksamhet. Analys: Analysen börjar med att undersöka hur styrningen ser ut för de olika vårdcentralerna för att hitta faktorer som är lika för de olika typerna av styrning. Där efter jämförs de funna skillnaderna och likheterna med det som framkommit i teorin. Resultat/Slutsats: De offentligt och privat drivna vårdcentralerna styrs på ett väldigt likartat sätt. Där alla de undersökta verksamheterna utgår från samma uppdragsspecifikation för att skapa konkurrensneutralitet. De undersökta är alla decentraliserade verksamheter som styrs mot specifika mål. De mål och mått som används för att styra verksamheten är relativt likvärdiga och skiljer sig bland annat i de större krav på effektivitet och produktivitet som finns bland de privata aktörerna.

Titel: "Kommunikation är ju allt" – en kvalitativ studie om relationen mellan värdet av att mäta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer. Författare: Emilia Dahlqvist och Daniela Lundqvist Kurs, termin och år: Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013 Antal ord i uppsatsen: 17 009 ord Problemformulering och syfte: Strategisk kommunikation har under de senaste 25 åren haft svårigheter att utveckla mätmetoder som visar på dess värde. Strategisk kommunikation kämpar för akademisk prestige, vilket är en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svårt att argumentera för vilket värde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mätbara resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mätning av kommunikation och yrkets legitimitet. Samt att få kunskap om skillnader och likheter mellan privata och offentliga kommunikationsansvarigas uppfattningar. Metod och material: Denna studie är baserad på tio kvalitativa samtalsintervjuer med kommunikationsansvariga från fem privata och fem offentliga organisationer. Huvudresultat: Resultaten visar att majoriteten av de kommunikationsansvariga upplever att kommunikation har en hög status inom deras organisationer. Detta är något som har utvecklats under de senaste fem till tio åren genom att kommunikationsfunktionen blivit mer synlig och tydlig med vad den bidrar med i organisationen. Respondenterna ansåg att mätning var viktigt av två centrala anledningar. Den ena anledningen var för att kunna se huruvida de har lyckats med sina kommunikationsinsatser antingen i form av att de har uppnått organisatoriska mål eller ett ekonomiskt värde. Den andra anledningen var för att kunna bevisa vilken nytta kommunikationsfunktionen tillför organisationen. Respondenterna uttryckte att mätning kan bidra till att höja statusen för kommunikatören inom organisationen, vilket skulle kunna bidra till den interna legitimiteten. Framträdande i resultaten var att det inte fanns några tydliga skillnader mellan de privata och de offentliga kommunikationsansvariga, utan deras svar grundade sig snarare i deras profession och bransch snarare än vilken sektor de tillhörde.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intressenter med olika logiker samarbetar för att uppnå sina respektive intressen. Genom att identifiera utmaningar och möjligheter vill vi bidra till att intressenter i nätverk ska få ökad förståelse för hur framgångsrika samarbeten kan karaktäriseras samt hur utmaningar kan undvikas. Vi vill med studien även undersöka på vilket sätt effekten av samarbeten kan gynna samhällsnyttan. Metod: En fallstudie har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med informanter från tre olika aktörer som verkar i ett samarbete. Slutsats: Studien visar att relationer som byggs över gränsen mellan offentliga aktörer och privata organisationer är fördelaktiga för deras respektive utveckling och överlevnad. Vi har i denna studie sett att intressen i ett samarbete kan vara olika men att det är av stor vikt att hitta en balans däremellan för att skapa ett gemensamt värde. Vidare har vi kommit fram till att samarbeten kan generera resursutbyte som skapar ömsesidiga fördelar för de inblandade parterna. Genom studien har vi även kunnat se hur olikheter påverkar dynamiken i samarbetet. Vi har kunnat identifiera ett mönster där engagemang, kommunikation och förståelse är tre teman som karaktäriserar ett framgångsrikt samarbete. Slutligen har vi kunnat dra slutsatsen att organisationer i samverkan med andra parter kan skapa ett delat värde där lönsamhet och samhällsnytta går hand i hand.

Skogsstyrelsens inventering och registrering av nyckelbiotoper är ett högaktuellt ämne som berör många skogsägare över hela landet. En nyckelbiotop är ett område med mycket höga naturvärden där det kan förväntas förekomma rödlistade arter och som därmed är viktiga att bevara. Nyckelbiotoper saknar idag ett formellt skydd vilket skiljer sig från de områden som enligt svensk lagstiftning är formellt skyddade med berättigad ersättning. För att uppnå ett av regeringens miljökvalitetsmål har Skogsstyrelsen tilldelats ökade resurser för att genomföra en nationell inventering och registrera dessa nyckelbiotoper. Registrering av nyckelbiotoper kan medföra ekonomiska konsekvenser samt en upplevd inverkan på äganderätten för den privata skogsägaren. Denna uppsats behandlar de konsekvenser som kan uppstå för skogsägare när en nyckelbiotop registreras ur ett ekonomiskt och äganderättsligt perspektiv. Dagens moderna skogsbruksmetoder har inverkan på möjligheten att bevara områden med höga naturvärden vilket tidigare gjord forskning belyser. Syftet med denna uppsats är att vidga förståelsen om de privata skogsägarnas uppskattade värde av en nyckelbiotops område och därmed underlätta vid värdering, överlåtelse och fastighetsbildning. På längre sikt är målet att förståelsen kan leda till en hållbar utveckling av den biologiska mångfalden. För att utreda och besvara ämnet har metoder i form av enkätutskick till privata skogsägare samt intervjuer med sakkunniga på marknaden tillämpats. Resultatet visar att privata skogsägare upplever äganderättsliga och ekonomiska konsekvenser när ett område registreras som nyckelbiotop. Många anser att äganderätten påverkas oavsett i vilken omfattning det upplevda intrånget är samt att ersättning bör utgå för detta. / The Swedish Forest Agency’s inventory and registration of “nyckelbiotoper”, key biotopes, is a current topic which affects many forest owners in Sweden. A key biotope is an area which has been identified for having a very high natural valuation in endangered and at-risk species, it also has the required habitat for regenerating endangered species and is therefore important to protect. Key biotopes are missing formal protection that differs from other areas which are already protected by Swedish law with legitimate compensation for land owners. The identification and registration of key biotopes can cause economic consequences as well as having a perceived effect on the forest owner’s ownership. To reach one of the Swedish governments environmental quality objectives, the Swedish Forest Agency has been assigned increased resources to undertake and operate a new national inventory and registration of these key biotopes. This essay discusses the consequences that can emerge for forest owners when a key biotope is registered from an economic and ownership perspective. Modern-day forestry methods have an impact on the ability to protect areas with high natural importance which former research already illustrates. The purpose of this essay is to broaden the understanding about private forest owners appreciated value of key biotope areas and in turn simplify the valuation, conveyance and land parcelling of these areas. The long-term ambition of this work is to build knowledge which will result in the sustainable development of biodiversity across Sweden. To investigate and answer the subject, a methodical approach in the shape of a survey directed to private forest owners and interviews with experts in the field have been used. The results show that private forest owners experience consequences on ownership and economical value when an area is registered as a key biotope. Most find that their ownership is affected no matter the size of the felt infringement and that compensation should be paid out for this.

Det finns både privata och kommunala aktörer på fastighetsmarknaden. Det finns vissa skillnader och likheter mellan hur dessa två olika aktörer agerar på marknaden. Aktörerna kan i vissa avseenden drivas av olika incitament för att investera i en viss fastighet, samtidigt finns det också många avseenden när de olika aktörerna arbetar på ett likartat vis. Ofta associerar man privata aktörer med vinstmaximering och tillväxt, där det hela tiden är fokus att göra tunga investeringar med så bra avkastning som möjligt. Medan man associerar kommunala fastighetsaktörer med ett samhällsansvar där det primära är att driva samhällsutvecklingen framåt. Stämmer dessa associationer med verkligheten eller hur arbetare dessa två olika aktörer i praktiken? Syftet är att efter denna studien ska man som läsare få en klarare bild om hur dessa två aktörer arbetar.Metoden som används till denna studie är en kvalitativ metod. Valet av en kvalitativ metod grundas i att det är den mest passande metoden för att kunna besvara denna studies frågeställning. Syftet är att förmedla en förståelse hur två olika aktörer kan agera på en och samma marknad och om det finns några likheter och skillnader. För att kunna få svar på detta utgår studien från frågeställningarna:- Arbetar olika aktörer i fastighetsbranschen på ett likvärdigt sätt vid investering av fastigheter?- Finns det olika incitament som driver de olika aktörerna att agera olika på fastighetsmarknaden med avseende på fastighetsinvesteringar?Vad som kommit fram i studien är att både privata och kommunala aktörer arbetar på ett likartat sätt i många avseenden vad det bland annat gäller riskhantering och värdering av fastigheter. Vid riskarbetet arbetar båda aktörerna med att identifiera och klassificera riskerna som fastighetsmarknaden innebär för att kunna förbereda bolaget på dessa. Vid värdering av fastigheterna används likvärdiga metoder, dessa metoder är kassaflödesmetoden samt ortsprismetoden. Vad som skiljer aktörerna åt i värderingsarbetet är i vilken utsträckning de utför värderingarna internt inom bolaget. Man kan även tydligt se att det som skiljer aktörerna mer övergripande är deras olika målsättning, vinstintresse samt ägarformer.Studiens nyckelord är: Privata aktörer, kommunala aktörer, fastighetsvärdering, företagsmålsättning, samt risker. / There are several different participants in the real estate market, two of which are private and municipal actors. There are some differences and similarities between how these two participants act on the market. In some perspectives the participants can be driven by different incentives to invest in a particular property, while at the same time there are many aspects when different participants work in a similar way. Often private participants associate with profit maximization and growth, where the focus is always making heavy investments with as good return as possible. While associating municipal property participants with social responsibility where the primary is to drive social development forward. Are these associations true to reality or how do these two different participants work? The aim of this study it to get the readers a clearer picture of how these two participants work.The method used for this study is a qualitative method. The choice of a qualitative method is based on the fact that it is the most appropriate method for answering the question of this study. The purpose it to convey an understanding of how two different participants can act in one ant the same market and if there is any similarities and differences. To answer this, the study is based on these questions:- Does different real estate participants work in an equal way when investing in real estates? - Are there different incentives that drive different participants to invest in different types of real estates?What has come from this study it that both private and municipal participants work in a similar way in many perspectives, for example, regarding risk management and valuation of real estates. In risk management, both actors work to identify and classify the risk that real estate market entails in order to prepare the company for these. In valuation of properties, similar methods are used, these methods are the cash flow method and comparison method. What distinguishes the players in the valuation work is to what extent they perform the values internally within the company. It can also be clearly seen that what sets the participants more general is their different company goals, profit interests and forms of ownerships.Keywords for this study is: Private participants, municipal participants, real estate valuation, corporate, and risk.

The thesis examines the protection of shareholders against undesired value transfers as a result of misvaluations in mergers and divisions of private companies. The situation that there has been an undesired transfer of value is tested both against specific and general protection rules in the Swedish Companies Act and against general protection rules in the Swedish Contracts Act and the Swedish Tort liability Act. The conclusion in that shareholders in the company who suffers an economic loss as a result of a misvaluation of the counterparty company do not enjoy protection from several general protection rules. The thesis also examines how mergers and divisions can be implemented in the scope of the value transfer rules in chapter 17 of the Swedish Companies Act. The result is a number of amendments to the definition of a value transfer in Chaper 17 Section 1 and to the refund liability in Chapter 17, Section 6 of the Swedish Companies Act. The proposed amendments are also tested against applicable EU legislation to ensure conformity with EU law.

Denna empiriska studie syftar till att fastställa skillnaden mellan den privata och offentliga sektorn när det gäller anställdas uppfattning om kompetensutveckling och hur dess påverkan på lärande skiljer sig åt.  En kvantitativ metod användes där analysen grundar sig på 44 enkätsvar och dessa har kopplats till forskning kring kompetensutveckling och lärande för att dra ytterligare slutsatser.  Studien visar att personer som arbetar inom den privata sektorn har bättre upplevelser av effektiviteten av kompetensutvecklings- insatser och lärande än personer som arbetar inom den offentliga sektorn.  Även om flera kompetensutvecklingsinsatser genomförs inom den offentliga sektorn så visar studien att det är fördelaktigt att välja den privata sektorn om man som person väljer bransch utifrån sannolikheten till personlig utveckling och lärande genom kompetensutvecklingsinsatser.