Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk. Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation. Därefter görs en ingående analys av resultat- och balansräkning för respektive företag. Uppsatsen använder sig av hävstångsformeln som huvudsakligt analysverktyg för att analysera om företagen vinstmaximerar eller om de har en mer långsiktig finansiell strategi för att uppnå finansiell styrka. Resultat, slutsatser: Genom vår analys av vårdföretagens rörelserisk har utredningen funnit att en rimlig balans mellan rörelserisk och finansiella styrka uppnås vid en soliditet på 40 % som är genomsnittet för bolag på Stockholmsbörsen. De små vårdbolagen (som är den dominerande företagsformen) uppnår mer än väl balans mellan rörelserisk och finansiell styrka. Deras soliditet uppgår i regel till ca 50 %. Företagen har hög lönsamhet och som finansiell strategi väljer de att inte vinstmaximera genom att belåna sig och utnyttja hävstångseffekten. Tre av de marknadsledande företagen har en dålig lönsamhet och en soliditet som är betydligt lägre än börsgenomsnittet. Den låga soliditeten kompenseras helt eller delvis av att företagen har starka ägare med möjlighet att tillföra kapital via aktieägartillskott och nyemissioner vid behov. Den fjärde av de marknadsledande större vårdföretagen har hög lönsamhet och högre soliditet än börsgenomsnittet. Även detta företag väljer att liksom de mindre vårdföretagen att inte belåna sig och utnyttja hävstångseffekten för att maximera vinster. / Background: The private health sector is a sector that is characterized by growth. The need for care will always be, and as the human lives longer it will also increase the pressure on health care. The private health sector has created a debate in the community in which the dividends allocation is being questioned. Hence, it is of general interest to analyze healthcare companies' financial performance and risk. Purpose: To investigate the financial strategies that private health care companies apply and if they have built up sufficient financial strength (capital structure) for long term development. Methodology: The essay is based on a quantitative method where information is based on annual reports over a 10-year period. Based on the financial information financial ratios are calculated to describe firms' capital structure and performance. Thereafter, a detailed analysis of the income statement and balance sheet is made for each company. The essay uses effects of leverage as the main analytical tool for analyzing how firms maximize profits or if they have a more long-term financial strategy. Conclusion: Through our analysis of healthcare companies operating risk, the investigation found that a reasonable balance between business risk and financial strength is achieved at an equity ratio of 40 % which is an average for companies on the Stockholm stock exchange. The small healthcare company (which is the dominant company form) achieve a balance between business risk and financial strength. Their equity ratio is usually around 50 %. Companies have high profitability and as financial strategy they choose not to maximize profits by leveraging themselves and use the effects of leverage. Three of the market leaders have a poor performance and a solvency that is significantly lower than the market average. Their strong owners compensate the low equity ratio with the ability to provide capital through shareholder contributions and new issues as necessary. The fourth of the leading major healthcare companies have high profitability and higher solvency than the market average. This company also chooses to, like the smaller healthcare companies not to use leverage and use the effect of leverage to maximize their profit.

The real estate sector has been heavily impacted by rising inflation and subsequent interest rate increases. This is placing pressure on all real estate companies with higher levels of debt. The rising interest rates are leading to increased costs and making it more challenging for these companies to refinance their loans. As a result, real estate companies are facing greater financial strategy challenges compared to the previous era of low interest rates.  The aim of this paper is to explore how Swedish real estate companies navigate in a financial perspective during economic cycles, investigating their strategies during and prior to an economic downturn. Previous research has explored the risk management strategies used by real estate companies to prepare for a potential upcoming recession during the Covid-19 pandemic. Additional research has addressed real estate strategies during the 2008 crisis. However, this study specifically focuses on the current market situation characterized by increasing inflation and interest rates. A qualitative research method is utilized to explore real estate companies' financial strategies during and prior to an economic downturn in the current market. The study commenced by selecting real estate companies of various sizes, representing different market segments, and encompassing both privately owned and publicly traded firms. This approach provided a comprehensive perspective and allowed for the identification of differences and similarities among the companies. 15 semi-structured interviews were then conducted with representatives from these companies, primarily CEOs and CFOs. The findings highlighted variations in strategies and preparations prior to an economic downturn. One significant finding from the study is the divergence in approaches among companies when facing an impending crisis. Only a few companies attempt to predict market trends, while others adjust their strategies only after an economic downturn has occurred. Many companies underscore the importance of stable cash flows, diversified financing, and careful monitoring of the interest coverage ratio, particularly in the current market environment. The relationship with banks and rating agencies also becomes increasingly crucial. While real estate companies share similarities in adapting to market conditions, their specific approaches and strategiesdiffer based on factors such as portfolio composition, financing preferences, tenant considerations, and acquisition strategies. / Fastighetssektorn har påverkats kraftigt av stigande inflation och följande räntehöjningar. Nuvarande konjunkturnedgång sätter press på fastighetsbolag med högre belåningsgrad eftersom räntehöjningarna skapar ökade kostnader samt gör refinansiering av lån till en störreutmaning. Detta har gjort att fastighetsbolagen har blivit mer pressade i sina finansiella strategier, till skillnad från under den tidigare nollräntemiljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska fastighetsbolag navigerar ur ett finansiellt perspektiv under konjunkturcykeln, samt att undersöka deras strategier under och inför en konjunkturnedgång. Tidigare forskning har utforskat riskhanteringsstrategier som fastighetsbolag använder för att förbereda sig för en potentiellt kommande recession under Covid-19-pandemin. Ytterligare forskning har behandlat fastighetsstrategier under 2008- krisen. Denna studie fokuserar specifikt på den nuvarande marknadssituationen som kännetecknas av stigande inflation och räntor. En kvalitativ forskningsmetod används för att utforska fastighetsbolagens finansiella strategier under och före en ekonomisk nedgång i den nuvarande marknaden. Studien inleddes med att välja fastighetsbolag av olika storlekar, som representerar olika marknadssegment, och innefattar både privatägda och börsnoterade företag. Detta tillvägagångssätt gav ett omfattande perspektiv och möjliggjorde identifiering av skillnader och likheter bland företagen. 15 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med representanter från dessa företag, främst VD:s och CFO:s. Resultatet belyser variationer i strategier och förberedelser inför en konjunkturnedgång. En upptäckt från studien är skillnaderna i tillvägagångssätt bland företagen när de står inför en kommande kris. Endast ett fåtal företag försöker förutse marknadstrender, medan andra justerar sina strategier endast efter att en ekonomisk nedgång har inträffat. Många företag betonar vikten av stabila kassaflöden, diversifierad finansiering och noggrann övervakning av räntetäckningsgraden, särskilt i den nuvarande marknadsmiljön. Relationen med banker och ratinginstitut blir också viktigare. Medan fastighetsbolag delar likheter i anpassningen till marknadsförhållanden, skiljer sig deras specifika tillvägagångssätt och strategier baserat på faktorer som portföljsammansättning, finansieringspreferenser, hyresgästöverväganden och förvärv.

The world's economies are in a turbulent phase where rising inflation has hit the global and Swedish economy hard. The Central Bank of Sweden has raised the policy rate expansively in recent months, with the intention of curbing inflation. Swedish real estate companies have experienced significant debt growth in recent years, making them very sensitive to interest rate increases. The increasing financing costs are challenging for real estate companies and it is of great importance that the companies continue to maintain earnings, that interest rates do not rise too much and that they continue to have sufficient access to financing. The credit rating of real estate companies is a crucial component of their financing, as it measures the long-term risk of default and can affect the company's cost of borrowing. The purpose of the paper is to investigate what different financing options Swedish real estate companies have during a recession and how the financial strategy and risk management differs depending on the company's credit rating. Furthermore, the study will investigate how the capital structure changes depending on the measures taken. The study is based on a qualitative study conducted with semi-structured interviews to gain a comprehensive understanding of the research area. The interviews were primarily conducted with real estate companies, both rated and unrated, and all rated companies in the study have an investment grade rating. This was followed by interviews with the major Swedish banks involved in lending to real estate companies and the credit rating agencies that carry out official ratings for real estate companies. The results show that the financing options differ depending on the credit rating of the real estate company. The biggest difference is identified between companies with a credit rating in the A segment and companies with a credit rating in the triple B segment. Financing costs have increased for all companies but significantly more for companies in the triple B segment. As a result, the capital market is to a greater extent inaccessible to the triple B companies and therefore these companies choose to focus on bank financing. The study has also shown that it is of great importance for real estate companies to make a long-term decision on their financing strategy and the extent to which their credit rating is important for their financing. The study found that there are two groups of attitudes towards the credit rating. Either companies use all means to defend their credit rating, or they put their efforts into strengthening the balance sheet and maintaining bank covenants. The market conditions have also affected the capital structures of real estate companies. High inflation and rising interest rates result in higher yield requirements, which leads to falling property values and rising LTV ratios for real estate companies. Real estate companies work actively to reduce their LTV ratios by selling properties, increasing share capital, reducing the pace of investment and suspending dividends. An excessively high LTV ratio can lead to a credit rating downgrade and, depending on how the company perceives this, the actions of real estate companies may differ. / Världens ekonomier befinner sig i en turbulent period där den stigande inflationen har slagit hårt mot den globala och svenska ekonomin. Den svenska centralbanken har under de senaste månaderna höjt styrräntan expansivt i syfte att dämpa inflationen. De svenska fastighetsbolagen har haft en betydande skuldtillväxt de senaste åren, vilket gör dem mycket känsliga för räntehöjningar. De ökande finansieringskostnaderna är utmanande för fastighetsbolagen och det är av stor vikt att bolagen fortsätter att upprätthålla intjäningen, att räntorna inte stiger för mycket och att de fortsätter att ha tillräcklig tillgång till finansiering. Fastighetsbolagens kreditbetyg är en avgörande komponent i deras finansiering, eftersom det mäter den långsiktiga risken för betalningsinställelse och kan påverka bolagets lånekostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka olika finansieringsalternativ svenska fastighetsbolag har under en lågkonjunktur samt hur den finansiella strategin och riskhanteringen skiljer sig åt beroende på bolagets kreditvärdighet. Vidare kommer studien att undersöka hur kapitalstrukturen förändras beroende på vilka åtgärder som vidtas. Studien baseras på en kvalitativ studie som genomförts med semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse för forskningsområdet. Intervjuerna har främst genomförts med fastighetsbolag, både med och utan kreditbetyg, och samtliga företag som innehar ett kreditbetyg i studien har ett betyg inom investment grade segmentet. Därefter följde intervjuer med de svenska storbanker som är involverade i utlåning till fastighetsbolagen och de kreditvärderingsinstitut som utför officiella kreditvärderingar av fastighetsbolagen.  Resultatet visar att finansieringsalternativen skiljer sig åt beroende på fastighetsbolagets kreditvärdighet. Den största skillnaden identifieras mellan bolag med kreditbetyg i A segmentet och bolag med kreditbetyg i trippel B segmentet. Finansieringskostnaderna har ökat för samtliga bolag men betydligt mer för bolagen i trippel B segmentet. Som en följd av detta är kapitalmarknaden i större utsträckning otillgänglig för trippel B företagen och därför väljer dessa företag att öka sin finansiering från banker. Studien har också visat att det är av stor vikt för fastighetsbolagen att fatta ett långsiktigt beslut gällande sin finansieringsstrategi och i vilken utsträckning deras kreditbetyg är viktigt för deras finansiering. Undersökningen visade att det finns två grupper av attityder till kreditbetyget. Antingen använder bolagen alla medel för att försvara sitt kreditbetyg, eller så lägger de sina ansträngningar på att stärka balansräkningen och upprätthålla bankcovenanterna. Marknadsförhållandena har också påverkat fastighetsbolagens kapitalstruktur. Hög inflation och stigande räntor leder till högre avkastningskrav, vilket leder till fallande fastighetsvärden och stigande belåningsgrader för fastighetsbolagen. Fastighetsbolagen arbetar aktivt med att sänka sina belåningsgrader genom att sälja fastigheter, ta in mer aktiekapital, minska investeringstakten och dra in utdelningar. En alltför hög belåningsgrad kan leda till en nedgradering av kreditbetyg och beroende på bolagets syn på detta kan fastighetsbolagens åtgärder skilja sig åt.