Syfte: Syftet med vår studie är att studera om kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och holländska bolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar den. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår observationer av 488 årsredovisningar. I sekundärdata ingår de fyra oberoende variablerna land, år, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjär sannolikhetsmodell har använts. Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lägre kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre kapitalkostnad. Den linjära sannolikhetsmodellen visar på ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, om kapitalkostanden redovisas och de oberoende variablerna år och land. Företagen var bättre på att redovisa kapitalkostnaden år 2008, jämfört med 2005. Samtidigt som de svenska företagen var bättre på att redovisa kapitalkostnaden 2005, jämfört med de holländska företagen. Förslag till vidare forskning: Vi finner det intressant att göra samma undersökning, men mellan andra årtal. Det skulle också vara intressant att undersöka sambandet mellan kapitalkostnad och andra oberoende variabler, som ägarstruktur eller goodwill i förhållande till eget kapital. Uppsatsens bidrag: Det kan vara intressant för standardsättarna IFRS att se hur deras regelverk efterlevs. Samt analytiker som analyserar aktiemarknaden.

Inledning: Soliditet är ett finansiellt mått som beräknas utifrån balansräkningen och skall visa företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Det finns dock forskning som tyder på att det traditionella soliditetsmåttet inte visar företags verkliga långsiktiga överlevnadsförmåga. Denna forskning påstår att företag har resurser som inte visas i företagens balansräkning men som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga. På grund av att dessa resurser inte syns i balansräkningen kommer denna studie att undersöka vad som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Problemformulering: Vad påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga? Syfte: Syftet med studien är att förklara vad som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga, genom att fånga upp och synliggöra resurser utöver dem redan redovisade av företagen. Metod: I studien genomförs fem fallstudier där empirin baseras på sex intervjuer. Intervjuernas respondenter utgörs av tre ekonomiansvariga, två inköpsansvariga och en personalansvarig. Urvalet omfattar onoterade aktiebolag som redovisar enligt redovisningssystemet K3. Utöver intervjuerna insamlades slutligen data från företagens årsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga är alla redovisade resurser men även de ej redovisade resurser som leverantörs- och ägarintressenter kan erbjuda. Leverantörsintressenterna medför resurser som framförallt utgörs av kredittidsförlängning men också skuldreducering. Ägarintressenterna medför resurser som utgörs av ägartillskott, ägarlån och koncernbidrag. Tillika har studien kommit fram till att den traditionella soliditeten måste bedömas tillsammans med kassaflödet för att överhuvudtaget ge en bild av företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Avslutningsvis tyder det på att den traditionella soliditeten inte ensamt är en bra indikator på företags långsiktiga överlevnadsförmåga.

De små och medelstora företagen utgör en stor del av företagen i världen. Sett till hela världen är så mycket som 50 % av människorna anställda i denna kategori av företag. I utvecklingsländerna är siffran närmare 70 % (The World Bank, 2021). Det teoretiska ramverket visar att denna grupp av företag har svårt att hitta finansiering vid uppstart eller nya projekt. Bankerna har, efter finanskriserna, stramat upp utlåningsvillkoren, riskkapitalbolag söker större projekt och affärsänglar vill undvika stora risker. Genom de senaste 10 - 15 årens digitala utveckling har det uppkommit nya möjligheter att hitta finansiering till uppstart eller projekt, där Crowdfunding är ett sätt. Genom crowdfunding kan “vanliga människor” medverka till att olika projekt kan genomföras. En crowdfundingkampanj samlar in mindre belopp från många människor. Insamlingen kan handla om rena donationer, men ofta får ”bidragsgivaren” något i utbyte. I studien undersöks om crowdfunding påverkar kapitalstrukturen hos de bolag som väljer att använda metoden. Detta görs genom statistiska analyser av företagens kortfristiga skulder samt två nyckeltal: soliditet och kassalikviditet. Resultaten jämförs sedan med andra liknande bolag som inte använt sig av crowdfunding. För undersökningen används följande frågeställning: Hur påverkas kapitalstrukturen, sedd genom finansiella nyckeltal och kortfristiga skulder av Crowdfunding som finansieringsmetod i jämförelse med företag, som finansierat sin verksamhet och sina projekt på mer traditionellt sätt? För att undersöka frågeställningen ställdes tre hypoteser upp. Dessa gällde soliditet, kassalikviditet och kortfristiga skulder. Resultatet i undersökningen visade ett säkerställt statistiskt samband gällande att bolag som regelbundet använt sig av finansieringsmetoden hade mer i kortfristiga skulder. Bolagen som använt sig av crowdfunding hade en lägre medelålder, entreprenörerna har kanske fått nya möjligheter att överbrygga det finansiella gapet.

Bakgrund och problem: Beträffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier gällande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. För bolag med hög skuldsättningsgrad som vill utnyttja hävstångseffekten blir lånat kapital viktigt, men om nu möjligheten till att finansiera sig är begränsad, vilka alternativa finansieringsformer finns då mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara bättre för bolagen att enbart använda sig av eget kapital för att slippa räntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pågående eurokrisen tvingats strama åt sin kreditgivning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur förändrats över en angiven period samt beskriva tänkta bakomliggande orsaker. Avgränsningar: Studien har avgränsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgränsats till bolag som varit börsnoterade på Stockholmsbörsen från 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad på fastighetsförvaltning och uthyrning. I de bakomliggande orsakerna till de alternativa finansieringsformerna har studien avgränsats till risk, finanskrisen, eurokrisen och val av strategi. Finansieringsformer inom ”off-balance sheet” har inte behandlats eftersom dessa inte har någon påverkan på kapitalstrukturen. Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har studien valt att använda en kvantitativ undersökning på Sveriges 11 största fastighetsbolag. Med hjälp av respektive bolags årsredovisningar har studien funnit nödvändig information. Innan den empiriska undersökningen i årsredovisningarna genomfördes gjordes en litterär förstudie. Resultat och slutsatser: Studien har kommit fram till att allt fler bolag tenderar att söka sig till alternativa finansieringsformer mot den traditionella bankkrediten. Slutsatsen av detta är att bankernas kreditåtstramning och nya direktiv är en bidragande faktor. Förslag till fortsatta studier Att utföra en liknande forskning fast på bolag i en annan bransch. Hur skulle utvecklingen av kapitalstrukturen se ut för bolag med större andel immateriella tillgångar. Exempelvis ett It-bolag och undersöka hur utvecklingen kring deras egna- och räntebärande kapital sett ut och varför. Nyckelord: finansiering, kapitalstruktur, trade-off teorin, pecking order teorin, soliditet, bankkredit, obligationer och främmande kapital

Bakgrund: Små företag skapar fyra av fem nya jobb till samhället och bidrar till Sveriges fortsatta tillväxt och utveckling. Flera organisationer och representanter för små företag argumenterar för subventioner och ett bättre företagarklimat. Företagsfinansiering är ett ämne som diskuteras av många, eftersom alla företag är i behov av finansiering för att driva en verksamhet. Det finns två olika sätt att finansiera sin verksamhet, främmande och eget kapital. Syfte: Syftet med vårt ämnesfördjupande arbete är att kartlägga kapitalstrukturen för små företag. Vidare syftar uppsatsen till att förklara de bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av finansiering. Studien avser att understödja forskningen med ett analytiskt bidrag av de faktorer småföretagare avväger vid valet av kapitalstruktur. Metod: Studien består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie. Den kvantitativa studien ämnar kartlägga företags kapitalstruktur samtidigt som den kvalitativa studien syftar att förklara de bakomliggande faktorerna till företagens val av kapitalstruktur. Resultat, slutsatser: Slutsatsen är att en majoritet av små företag väljer att finansiera sin verksamhet enligt Pecking Order Theory på grund av faktorerna asymmetrisk information, kontrollbehov, målsättning och ägarstruktur. Vi fastställer att små företag bortser från effekterna som följer av tillämpning av Pecking Order Theory eller Trade-off Theory och istället grundar sina val av kapitalstruktur enligt ovanstående faktorer. / Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in Växjö, Sweden, Course Code: 2FE24E, Spring 2016 Authors: Andy Jerez, Fredrik Olsson, Viktor Olsson Supervisor: Anders Jerreling Title: A survey of small firms capital structure – A study of factors influence capital structure. Background: Small Businesses create four out of five new jobs to the society and contribute to Sweden's continued growth and development. Several organizations and representatives of these companies argue for subsidies and a better business climate. Corporate finance is a topic discussed due to that all companies are affected and need funding to operate their business. There are two different ways to finance their operations, debt and equity. Purpose: The purpose of our essay is to identify capital structure for small businesses. Furthermore, the study aims to explain the underlying factors that form the basis for selection of financing. The study intends to support research with an analytical contribution of the factors small business considers in the choice of capital structure. Method: The study consists of both a quantitative and a qualitative study . The quantitative study intends to map out the company's capital structure while the qualitative study seeks to explain the underlying factors to the firm's choice of capital structure. Conclusion: The conclusion is that the majority of companies choose to finance their operations using Pecking Order Theory is due to the factors asymmetric information, control issues, objectives and ownership. We establish that small businesses disregard the effects resulting from the application of the Pecking Order Theory or Trade-off Theory and instead base their choice of capital structure of the above factors. Keywords: SME-firms, Financing, Capital Structure, Debt ratio, Capital.

<p>Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company’s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and of</p><p>capital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination.</p><p>The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company’s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized.</p><p>The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century. The study examines changes in leverage, price-to-book ratio and the choice between issuing convertible debt versus issuing equity, of eleven real estate companies and twelve IT-companies respectively.</p><p>This paper shows that a company’s capital structure is indeed affected by a financial bubble though the way it is affected during different financial bubbles differs. Significant changes in leverage and the choice between different types of financial instruments are identified in both time-series. The study also shows that neither the Pecking Order Hypothesis as presented by Myers (1984) nor the traditional trade-off theory can in whole explain these changes. A significant difference in leverage between the two groups can be identified which is consistent with earlier empirical studies on the difference between capital structures in different industries.</p><p>The results in this study seem to indicate that the changes in capital structure can be explained either by a supposed disturbance in the cost of different types of capital during the financial bubble or by the assumption that companies in specific industries (as the IT-industry) do not have the possibility to chose the type of financing freely.</p>

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat. För att kunna närma sig den internationella nivån behövs stora finansiärer, vilket man inte hade möjlighet till genom den associationsform föreningar var tvungna att bedrivas som. Problemformulering: Ger bolagiseringen bättre ekonomiska och sportsliga resultat? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur föreningens finansiella resultat och sportsliga resultat påverkas av den nya bolagiseringen. Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ fallstudie på fyra stycken fotbollsföreningar som bildat aktiebolag. Ekonomiska värden och tabellposition har sedan analyserat för idrottsAB från 1999 till 2011 samt över alla lagen i allsvenskan 2011 och superettan 2011. Studien innehåller även kvalitativa inslag. Slutsats: Slutsatsen är att bolagiseringen av elitverksamheten för föreningar varken ger ekonomiska eller sportsliga lyft. / Background and problem: In 1999 it became allowed for sport clubs to run their clubs as a company. In Sweden today, there is only 23 of approximately 20000 sport clubs that runs their club as a company. in 1997, before the swedish national sport meeting, a few clubs, such as AIK, and the Swedish Icehockey Association submitted a motion that included a request that the clubs could be runned in an another legal form. The main reason for this motion was that it would give the clubs other opportunities for financing, and that would make the clubs competitive in Sweden such as international. To approach the international clubs, the clubs in Sweden needed major external financiers, which was not allowed before.A better economy at the clubs whold lead to better results on the pitch. Problem formulation: Does the corporatisation of the Swedish football clubs give better economic-and sport results? Purpose: The purpose of this study is to find out how the economic and sport results depend on the corporatisation. Method: This case studie has been performed with a quantitative method on four football companies in the two major leagues. Economical values and the positions in the leagues between 1999-2011. There is also a comparision between the companies and the other clubs in the league for 2011. The studie also includes qualitative elements. Conclusion: The conclusion is that the corporatisation of the Swedish football clubs does not affect the economic results and sport results.

År 2006 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att föreslå de ändringar som år 2010 innebar att revisionsplikten för små företag avskaffades. När lagstiftningen trädde i kraft 1 november 2010, fick ca 72 % av de små företagen friheten att välja revision eller inte. Avskaffandet av revisionsplikten skulle enligt experter ge en negativ inverkan i revisionsbyråer, framförallt av tappade revisionsuppdrag vilket skulle medföra till en minskad omsättning. Det konstateras även att små revisionsbyråer som befinner sig i glesbygda områden kommer att vara de mest sårbara i förändringen. Svanström påpekar att de stora byråerna kommer att påverkas mindre då företag som anlitar de större bolagen indikerar ett seriöst tillvägagångssätt. Syftet med studien är att undersöka huruvida revisionsbyråer har förändrats sedan avskaffandet i olika områden för att upptäcka om de geografiska positionerna resulterar till någon skillnad. Vidare syftades studien att jämföra små och stora revisionsbyråer från de utvalda områdena.   Studien har genomförts genom en univariat analys av tre variabler från totalt 503 revisionsbyråer från Stockholm, Småland och Norrland. Författarna studerade och bearbetade variablerna enskilt för att sedan jämföra variablerna mellan de utsatta åren 2010, 2011, 2012 och 2015.   Referensramen har utgått ifrån kontingensteorin, teori om osäkerhet, finanskrisen samt tidigare forskningar i syfte att kunna analysera empirin samt besvara studiens frågeställningar. Undersökningen visar på att den geografiska positionen har små fördelaktiga skillnader med hänsyn till variablerna bland de studerade revisionsbyråerna. I Norrland har små revisionsbyråer har visat på mest fördelaktiga skillnader. I jämförelse mellan stora och små revisionsbyråer har små revisionsbyråer tenderat på bättre resultat sedan avskaffandet. / In 2006, the government appointed a commission whose job was to propose the amendments that was going to be finalized 2010 that meant that the audit requirement for small companies was abolished. When the legislation came into force November 1, 2010, approximately 72% of the small businesses got the freedom to choose whether to have audit or not.   The removal of the audit requirement would, according to experts, give a negative impact on audit firms, particularly that of losing audit engagement which would lead to reduced sales. It was also ascertained that small accounting firms who are situated in back countries will be the most vulnerable to change. Svanström notes that the big agencies will be less affected due to when companies hires the larger agencies, it indicates a serious approach.   The purpose of the study is to investigate how audit firms has changed since the removal of the audit requirement in different areas in order to discover whether the geographical positions do result in any difference. Furthermore this study is aiming to compare small and large audit firms from the selected areas.   The study was conducted through a univariate analysis of three variables from a total of 503 audit firms from Stockholm, Småland and Norrland. The authors studied and processed variables individually and then compared the variables between the subjected years 2010, 2011, 2012 and 2015.   The framework has been based on contingency theory, theory of uncertainty, the financial crisis and previous researches in order to analyze empirical data and answer the questions of this study.   The survey shows that the geographical position have small beneficial differences with respect to the variables of the studied audit firms. Data from the small audit firms in Norrland has shown the most advantageous differences. In the comparison between large and small audit firms, small audit firms showed more tendencies to better results since the removal of the audit requirement.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska Small Cap-bolags kapitalstruktur ser ut år 2017. Detta jämfört med hur samma nyckeltal såg ut för bolagen under lågkonjunkturen som följde efter finanskrisen år 2008. Uppsatsen syftar även till att utifrån teoretiska modeller undersöka hur en eventuellt förändrad kapitalstruktur har påverkat den unika risken.  Metod: En kvantitativ undersökning med korrelation- och signifikansanalys. Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där ställda hypoteser testas mot befintliga teorier och tidigare forskning om kapitalstruktur. Referensram: Grundläggande teorier som Modigliani och Millers, trade off samt pecking order. Kompletterad med vetenskapliga artiklar som behandlar området kapitalstruktur. Empiri: Datamaterial från svenska Small Cap-bolags årsredovisningar från år 2010 samt år 2017 har samlats in och sammanställts, de presenteras i korrelations samt signifikans-tabeller. Slutsats: Small Cap-bolagens kapitalstruktur har utifrån undersökta variabler och nyckeltal inte påverkas i någon större utsträckning trots stora makroekonomiska förändringar. Studien visar att tre av fem oberoende variabler uppvisar signifikanta skillnader men med för låg korrelation för att ett samband ska kunna fastställas.

Syftet med studien är att identifiera faktorer som påverkar möjligheten för småföretagare att få banklån på mindre orter. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod som bygger på tre stycken intervjuer med respondenter som befinner sig på banker belägna på mindre orter. Kombinerat med detta genomförs en deltagande observation då jag arbetar på en av bankerna. Utifrån det insamlade materialet identifierades det att den lokala kännedomen spelar en stor roll för bankerna vid kreditgivningen tillsammans med småföretagarnas historiska skötsamhet. Samt att bankerna använder sig av scoring där de bedömer småföretagarnas återbetalningsförmåga. I övrigt är det viktigt för bankerna att småföretagen utformar en bra affärsidé som är realistisk och hållbar. Dessa kriterier är desamma oavsett kund de möter. / The purpose of the study is to identify the factors that affect the possibility for small business owners to obtain bank loan in smaller towns. The method used in the study is a qualitative method based on three interviews with relevant respondents on the banks located in smaller towns. Combined with this, a participant observations is performed because I work at one of the banks. Based on the collected material, it was identified that the local knowledge plays a major role for the banks in the granting of credit along with the historical care of the small business owners. The banks also use scoring where they assess the ability of repayment capacity. Otherwise, it is important for the banks that small companies design a good business idea that is realistic and sustainable. These criteria are the same regardless of the customer they meet.