Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka hur bostadsrättensfastighetsvärdering går till i praktiken. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrättsföreningen och konsulter som primärdata Resultat och slutsats: Bostadsrättsförningen gör ingen värdering enligt teoretiska modeller av själva fastigheten inför ett köp. Istället kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgångspunkt i marknadsvärdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lägenheterna och månadskostnaden för den enskildemedlemmen. / Purpose: The purpose of this survey is to find out how a condominium association's property valuation works in practice. Method: We have used a qualitative research method with interviews of reconstituted condominium associations and consultants as primary data Results and Conclusion: The condominium association doesn’t make a valuation of the property according to theoretical models prior to a purchase. Instead a price that the association can pay for the property is calculated. The basis of the price is the market values of the individual apartments according to the ”ortsprismetod” and the monthly cost for the individual member.

Background: What is a share and what determines the value of a company? This is a constant issue that many in the financial world are facing. Many argue that there has been some decoupling between stock valuation and how the company in question is developing operationally after the financial crisis that the world faced during 2008-2009. Problem: It is important to distinguish between the company and the share. A company that is good and well maintained may not be worth buying only because of it. The share is judged by other elements also. It can be a problem when people doesn´t make this distinction. Purpose: The purpose of this paper is to test the following hypothesis: The higher operating profit (performance) a company has, the higher will the valuation for the share on the market be. Question: Is there a relationship between a listed company's operating performance and its share valuation? Method: In our study we will focus on figures from annual reports, called "hard" data and therefore it is most natural to make use of the quantitative research approach. One reason that we chose the deductive approach is that it usually forms the basis for our research strategy. Theory: We use key performance indicators that measure the operational development of the business and sets them against the key indicators for the stock valuation. The following ratios are used for operational activities; Solidity, revenue growth, return on equity and return on capital employed. The figures for stock valuation is EV/EBIT and P/E-ratio. Conclusion: There is a weak positive correlation between a company's operational development and its share valuation, but it is very weak when looking at a sample group as a whole. In individual cases, there is relatively strong correlation.

Följande rapport behandlar ekonomiska handlingar och analyserar ett företags finansiella styrka utifrån relevanta nyckeltal som kan appliceras utifrån Du-Pont modellen. Utifrån följande analys visualiseras och beaktas företagets ekonomiska position på marknaden. Analysen grundar sig och är utformad enligt en kvalitativ metod innehållande ostrukturerade intervjuer och ett iaktagande av företagets aktiviteter. Den ekonomiska analysen är ämnad att utgå från logistikbranschen, med perspektivet från ett tredjepartslogistikföretag, läsaren bör därför ha i åtanke att kvoter kan differera branscher i mellan. För att kunna genomgå analysen har ekonomiska dokument i form av företagets bokslut använts för att styrka de nyckeltal som presenteras i rapporten. Genom att få en överblick över företagets situation kring lager, hantering och andra tillhörande ekonomiska faktorer kan en Du-Pont modell appliceras och en överblick likaväl som en djupgående syn på dess finansiella styrka ges. Efter den rådande analysen har ett flertal slutsatser kunnat dras där nyckeltal som behöver stärkas har kunnat identifieras. Det främsta nyckeltalet som rapporten kommer att lägga fokus på, för att rådslå kring förbättringsmöjligheter, är vinstmarginal. Utifrån analysen har en identifiering av sagt nyckeltal gjorts där lösningsförslagen ligger i en reformering av intäkter samt utgifter, vilket kan främja en mer hälsosam räntabilitet. Lösningsförslag för att främja en mer hälsosam räntabilitet ligger i att utnyttja företagets resurser för att säkerställa att kapacitet inte går outnyttjad samt söka kunder vars lager innehar en hög omsättning. Kunder med hög omsättning på sina varor leder till högre hanteringsintäkter vilket främjar företaget i fråga. Rapporten kan vara till nytta för företagets ledning som hjälp i framtida beslutsfattning, målsättning och prognostisering. / The following report deals with financial documents and analyzes the financial strength of a company based on relevant key ratios that can be applied through the Du-Pont model. Based on the following analysis, the company's financial position is visualized and taken into account. The analysis is based on a qualitative method that contains unstructured interviews and a follow-up of the company's activities. The economic analysis is intended to be based on the logistics industry, with the perspective of a third-party logistics company, so the reader should keep in mind that quotas can differ in industries in between. In order to undergo the analysis, financial statements have been used to strengthen the key figures presented in the report. By getting an overview of the company's situation regarding stocks, management and other related economic factors, a Du-Pont model can be applied which provides overview as well as an in-depth view of its financial strength. A number of conclusions have been drawn where key ratios that need to be strengthened have been identified. The key ratio to which the report will focus on, to advise on improvement opportunities, is the profit margin. Based on the analysis, identification of said key ratio has been made where the solution proposals are in a reform of revenue and expenses, which can promote a better return on investment. Solutions to promote a more healthy return on investment are to utilize the company's resources to ensure that capacity is not exploited and to seek customers whose stocks hold high sales. Customers with high turnover on their goods lead to higher management income, which promotes the company in question. The report may be arbitrary for the management of the company to assist in future decision-making, objectives and forecasting.

Skandaler där företag har manipulerat sitt resultat är ständigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska säkerställa att företagen uppvisar en rättvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att använda kassaflödespåverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie är att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013. Urvalet jämförs med en kontrollgrupp bestående av branschens publika företag. Studiens identifierade manipulationsproblem är redovisnings- och reell manipulation.   Resultatet indikerar att förändringar i studiens utvalda faktorer påverkar beslutet om EM i högre grad än absoluta nivåer. Skillnader mellan privata och publika företag finns i de förekommande manipulationsproblemen, ägarkoncentrationen och skuldsättningsnivån. Studien visar att grunden till EM ligger i opportunistiskt beteende, genom ledningens eller kontrollerande ägares personliga vinning, stöd från kontraktuella förhållanden och investerare, vilket möjliggörs genom förekomsten av informationsasymmetri mellan företag och dess intressenter.

Relationen mellan kapitalstruktur och lönsamhet har undersökts många gånger och diverse teorier har utvecklats för att förklara skuldsättningsgradens effekter. Trots detta har ingen enighet nåtts i ämnet och det finns argument som talar för ett positivt samband, likväl som för ett negativt samband. Lönsamheten framhålls ofta som högsta prioritet för bolag, då det är vad som producerar värde i förhållande till investerat kapital för aktieägare. Med det i beaktning tar studien ett aktuellt problem med bostadsbrist i Västerbotten och kopplar det till fastighetsbolagens vilja att uppnå maximalt värde och hur kapitalstrukturens effekter påverkar ledningens investeringsbeslut.Med avstamp från Miller och Modiglianis teori om kapitalstruktur, trade off-teorin, agentteorin och pecking order-teorin undersöker studien förhållandet mellan lönsamhet och kapitalstruktur för 78 stycken fastighetsbolag i Västerbotten med en omsättning på över 10 miljoner SEK, under perioden 2012–2016. Frågeställningen som ämnas besvaras är följande: Hur påverkas lönsamheten hos fastighetsbolag verksamma i Västerbotten av dess skuldsättningsgrad?Lönsamhet testas mot enbart skuldsättningsgrad, men modellen utökas också att inkludera nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader för att bättre förklara lönsamheten. Studien är kvantitativ och utförd med sekundärdata från databasen Retriever Business. De statistiska modellerna som används för att besvara hypoteserna är både en enkel linjär regression och även en multipel linjär regression. Bägge är baserade på Random Effects-modellen och utförda med robusta klusterjusterade standardfel, för att justera för problem med heteroskedasticitet och seriell korrelation i datamaterialet. Lönsamhet är den beroende variabeln medan skuldsättningsgrad, nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader använts som förklarande variabler.Resultaten tyder på att ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet existerar för studiens undersökta bolag, dock är det bara en av de två testade hypoteserna som visar ett signifikant resultat. En ökad skuldsättningsgrad förknippas alltså med en lägre lönsamhet. Då tidigare forskning är splittrad i hur sambandet faktiskt ser ut, är detta resultat i linje med en del studier och emot andra. Trots det, bidrar ändå resultatet till att konsensus i frågan till slut ska kunna nås.

No description available.

No description available.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat. För att kunna närma sig den internationella nivån behövs stora finansiärer, vilket man inte hade möjlighet till genom den associationsform föreningar var tvungna att bedrivas som. Problemformulering: Ger bolagiseringen bättre ekonomiska och sportsliga resultat? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur föreningens finansiella resultat och sportsliga resultat påverkas av den nya bolagiseringen. Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ fallstudie på fyra stycken fotbollsföreningar som bildat aktiebolag. Ekonomiska värden och tabellposition har sedan analyserat för idrottsAB från 1999 till 2011 samt över alla lagen i allsvenskan 2011 och superettan 2011. Studien innehåller även kvalitativa inslag. Slutsats: Slutsatsen är att bolagiseringen av elitverksamheten för föreningar varken ger ekonomiska eller sportsliga lyft. / Background and problem: In 1999 it became allowed for sport clubs to run their clubs as a company. In Sweden today, there is only 23 of approximately 20000 sport clubs that runs their club as a company. in 1997, before the swedish national sport meeting, a few clubs, such as AIK, and the Swedish Icehockey Association submitted a motion that included a request that the clubs could be runned in an another legal form. The main reason for this motion was that it would give the clubs other opportunities for financing, and that would make the clubs competitive in Sweden such as international. To approach the international clubs, the clubs in Sweden needed major external financiers, which was not allowed before.A better economy at the clubs whold lead to better results on the pitch. Problem formulation: Does the corporatisation of the Swedish football clubs give better economic-and sport results? Purpose: The purpose of this study is to find out how the economic and sport results depend on the corporatisation. Method: This case studie has been performed with a quantitative method on four football companies in the two major leagues. Economical values and the positions in the leagues between 1999-2011. There is also a comparision between the companies and the other clubs in the league for 2011. The studie also includes qualitative elements. Conclusion: The conclusion is that the corporatisation of the Swedish football clubs does not affect the economic results and sport results.

<p>Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? </p><p>Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital. </p><p>Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. </p><p>Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka. Vidare gjordes en jämförelse med den erhållna förklaringsgraden och fluktuationer i generalindex.</p><p>Resultat: Ett entydigt resultat för undersökningsperioden går inte att fastställa, då förklaringsgraden kraftigt varierar. Tre av de fem undersökta åren påvisar med 95 procents signifikans ett statistiskt säkerställt resultat. För de två övriga åren går det att utläsa att en frikoppling mellan ett företags marknadsvärde och dess räntabilitet på eget kapital vid kraftiga börsrörelser.</p>

<p>Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter.</p><p>Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag. Telekommunikation och verkstadsindustrin är fortfarande två kapitaltunga branscher, dvs. två branscher som binder mycket kapital. Livsmedelsbranschens siffror visar att branschen fortfarande dras med låga vinstmarginaler och lever på sin höga kapitalomsättning för att uppnå en acceptabel avkastning. Detaljhandeln uppvisar den klart högsta avkastningen i undersökningen, och är den bransch som skiljer sig mest från Selling och Stickneys studie.</p><p>Riskbedömningen som gjorts visar att alla företagen inom verkstadsindustrin och livsmedelsbranschen kan klassificeras som lågriskföretag, då de alla haft en stabil avkastning under perioden 2000-2004. Företagen inom telekommunikation och detaljhandeln har visat stor spridning i avkastningen under perioden 2000-2004, och detta gör att de flesta företagen inom dessa branscher kategoriserats som högriskföretag.</p>