Relationen mellan kapitalstruktur och lönsamhet har undersökts många gånger och diverse teorier har utvecklats för att förklara skuldsättningsgradens effekter. Trots detta har ingen enighet nåtts i ämnet och det finns argument som talar för ett positivt samband, likväl som för ett negativt samband. Lönsamheten framhålls ofta som högsta prioritet för bolag, då det är vad som producerar värde i förhållande till investerat kapital för aktieägare. Med det i beaktning tar studien ett aktuellt problem med bostadsbrist i Västerbotten och kopplar det till fastighetsbolagens vilja att uppnå maximalt värde och hur kapitalstrukturens effekter påverkar ledningens investeringsbeslut.Med avstamp från Miller och Modiglianis teori om kapitalstruktur, trade off-teorin, agentteorin och pecking order-teorin undersöker studien förhållandet mellan lönsamhet och kapitalstruktur för 78 stycken fastighetsbolag i Västerbotten med en omsättning på över 10 miljoner SEK, under perioden 2012–2016. Frågeställningen som ämnas besvaras är följande: Hur påverkas lönsamheten hos fastighetsbolag verksamma i Västerbotten av dess skuldsättningsgrad?Lönsamhet testas mot enbart skuldsättningsgrad, men modellen utökas också att inkludera nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader för att bättre förklara lönsamheten. Studien är kvantitativ och utförd med sekundärdata från databasen Retriever Business. De statistiska modellerna som används för att besvara hypoteserna är både en enkel linjär regression och även en multipel linjär regression. Bägge är baserade på Random Effects-modellen och utförda med robusta klusterjusterade standardfel, för att justera för problem med heteroskedasticitet och seriell korrelation i datamaterialet. Lönsamhet är den beroende variabeln medan skuldsättningsgrad, nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader använts som förklarande variabler.Resultaten tyder på att ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet existerar för studiens undersökta bolag, dock är det bara en av de två testade hypoteserna som visar ett signifikant resultat. En ökad skuldsättningsgrad förknippas alltså med en lägre lönsamhet. Då tidigare forskning är splittrad i hur sambandet faktiskt ser ut, är detta resultat i linje med en del studier och emot andra. Trots det, bidrar ändå resultatet till att konsensus i frågan till slut ska kunna nås.

En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier i ett företag samtidigt som värdet per aktie ökar. Företag genomför vanligen omvända aktiesplittar för att justera prisintervallet, förbättra aktiens anseende och minska transaktionskostnader. Trots dessa fördelar, och att processen i sig enbart är en redovisningsmässig åtgärd som inte påverkar värdet av företag, visar tidigare forskning att både offentliggörandet och genomförandet av en omvänd aktiesplit kan resultera i avvikande avkastning. Den avvikande avkastningen som uppstår vid offentliggörandet av omvända aktiesplittar kan förklaras av signaleringsteorin, att händelsen signalerar ny information till investerare gällande företagens förväntade oförmåga att höja aktiekursen genom egen prestation. Däremot är det anmärkningsvärt att avvikande avkastning också upptäckts vid genomförandet, eftersom marknaden redan borde ha anammat den nya informationen. Studien undersöker om avvikande avkastning förekommer vid omvända aktiesplittar på London Stock Exchange under åren 2016 till 2021, och om företagets tidigare prestation mätt i räntabilitet på totalt kapital kan påverka marknadsreaktionen vid offentliggörandet. Genom att använda eventstudier finner studien resultat som stöder att det förekommer negativ avvikande avkastning vid offentliggörandet, och att företagets tidigare prestationer kan påverka den avvikande avkastningen. Det upptäcktes dock inte signifikanta reaktioner vid genomförandet, vilket kan indikera att marknaden är effektiv i sin halvstarka form. För att säkerställa denna slutsats krävs dock ytterligare studier.

Regelverk för redovisning utvecklas och harmoniseras ständigt, men den komplexa värderingen av goodwill samt rörelseförvärv består. Förvärvad goodwill är ofta en betydande komponent och förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Tidigare studier som utifrån redovisning- eller kapitalmarknadssyn uträtt förvärv och dess lönsamhet har fått tvetydiga svar. Studien ämnar till att belysa värderingsproblematiken vid rörelseförvärv med fokus på goodwill då den förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Syftet är att avgöra huruvida den redovisningsmässiga och marknadsmässiga värderingen av ett rörelseförvärv samverkar samt se hur väl de kan förklara företagskombinationens framtida lönsamhet. Studien utfördes genom en kvantitativ metod där data samlades in från databaserna Zephyr, Retriever Business samt Nasdaq Nordic. För att undersöka marknadens värdering tillämpades eventstudiemetodik. Data analyserades med hjälp av en korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Korrelationsanalysen visade att det förelåg ett negativt samband mellan förvärvad goodwill samt investerarnas värdering vid förväntad ekonomisk förlust. Studien visade att lönsamhet efter förvärv påverkades av variablerna goodwill samt immateriella övervärden. Investerarnas värdering kan hjälpa till att förklara lönsamhet bättre vid förväntad ekonomisk förlust.

No description available.

No description available.

Företag på NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens målgrupp är företagen men syftet är att främja investerares och aktieägares intressen. Det är således rimligt att ställa krav på att Kodens regler är av hög kvalité utifrån deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angående styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mätt som räntabilitet på totalt kapital. Sambanden används sedan för att avgöra om reglerna i Koden är korrekt utformade eller om de behöver modifieras. Resultaten visar att VD-ersättning är negativt relaterad till räntabilitet på totalt kapital vilket innebär att regeln om en ersättningskommitté behöver modifieras eller kompletteras. Inga samband hittades mellan kvinnor i styrelsen och lönsamhet och ej heller mellan styrelsens storlek och lönsamhet. Reglerna kring dessa två variabler bedöms vara i linje med resultatet och behöver inte modifieras. Svagare negativa samband hittades mellan styrelsens oberoende avseende ledning och ägare och lönsamhet. Reglerna angående styrelsens oberoende avseende ledning bedöms vara i behov av en mindre justering, likaså reglerna angående oberoende avseende ägarna. / NASDAQ OMXS Small Cap firms are since 2008 subject to swedish code of corporate governance, the Code. The Code’s targetgroup are firms but the purpose is to promote investor and shareholder interests. It’s thus reasonable to ask for high quality in the rules of the Code from their perspective. This study examine which connections between rules of the Code concerning board of directors and profitability, measured as return on assets, that exist. These connections are then used to decide if the rules of the Code are correct or in need of modification. Our results show that CEO-remuneration is negatively related to profitability which means that the rule about remunerationcommittee need a modification or to be supplemented. No connections between number of women in boards and profitability was found and no connection between board size and profitability either. The rules of the Code regarding these two variables are in line with our results and need no modification. Weaker connections between board independence with respect to management and owners and profitability was found. The rules of the Code regarding board independence concerning management and owners are in need of small adjustments.

Den tidigare redovisningsstandarden för leasing, IAS 17, var tämligen tillåtande gällande attleasade tillgångar och tillhörande åtaganden inte togs upp i balansräkningen. Från och medden 1 januari 2019, då den nya standarden IFRS 16 Leasing trädde i kraft, måste företag somredovisar i enlighet med IASB:s redovisningsstandard IFRS ta upp merparten av derasleasade tillgångar i balansräkningen som tillgångar och skulder. Denna redovisningsåtgärdhar förväntats slå hårt mot grundläggande finansiella nyckeltal i företag inomleasingintensiva branscher, däribland detaljhandelsbranschen.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken grad den nya standarden för leasing, IFRS16, har påverkat nordiska och svenska detaljhandelsföretags finansiella nyckeltal. Studien hargenomförts med en kvantitativ metod där 47 börsnoterade, nordiska detaljhandelsföretagsfinansiella nyckeltal, det vill säga skuldsättningsgrad, räntabilitet på totalt kapital,rörelsemarginal och EBITDA, två år före och två år efter implementering av IFRS 16jämförts. Vår studie visar att det finns en statistisk signifikans för en förändring i prediceradriktning när det gäller skuldsättningsgrad och EBITDA, vilket är i linje med de flesta tidigarestudier i ämnet. När det gäller de två andra nyckeltalen, räntabilitet på totalt kapital ochrörelsemarginal, visar vår studie att det saknas en statistisk signifikans för förändring. Studienvisar till och med att nyckeltalet rörelsemarginal resulterade i ett medelvärde av förändring imotsatt riktning än predicerat.Studiens resultat indikerar att implementeringen av den omtalade standarden IFRS 16, i dennordiska och svenska kontexten av detaljhandelsbranschen, till stor del resulterat i denenorma påverkan på företags finansiella nyckeltal samt efterföljande ekonomiskakonsekvenser, som många förutspått. / The previous accounting standard for leasing, IAS 17, was fairly lenient regarding accountingfor assets and liabilities arising from leasing contracts. As of January 1st 2019, when the newstandard IFRS 16 Leases came into effect, companies that compile their financial statementsin accordance with the IASB’s accounting standard IFRS, must record the majority of theirleased assets on the balance sheet as assets and liabilities. This accounting measure has beenexpected to hit hard against key financial ratios of companies in lease-intensive industries,including the retail industry.The object of this study is to examine the extent to which the new standard for leasing, IFRS16, has affected Nordic and Swedish retail companies’ key financial ratios. The study wasconducted using a quantitative method in which 47 listed, Nordic retail companies’ keyfinancial ratios, i.e. debt-equity ratio, return on assets, operating margin and EBITDA, twoyears prior to and two years after implementation of IFRS 16 were compared. Our studyshows that there is a statistical significance for a change in the predicted direction in terms ofdebt-equity ratio and EBITDA, which is in line with most previous studies on the subject. Asfor the other two key financial ratios, return on assets and operating margin, our study showsthat there is no statistical significance for change. The study even shows that the key financialratio of operating margin resulted in an average change in the opposite direction thanpredicted.The results of this study indicate that the implementation of the much debated accountingstandard IFRS 16, in a Nordic and Swedish context of the retail industry, for the most part hasresulted in the, by many anticipated, enormous impact on companies' key financial ratios andsubsequent financial consequences.

I mars 2020 informerade Folkhälsomyndigheten om en global pandemi. Arbetsgivare tvingades uppmana sina medarbetare att arbeta hemifrån vilket bland annat påverkade revisorernas arbetssätt. Revisorernas främsta uppgift är att kontrollera och granska företags redovisning för att sedan uttala sig i en revisionsberättelse, vilket försvårats under pandemin i och med distansarbete. Tidigare forskning påvisar att försämrade nyckeltal har ett samband med orena revisionsberättelser. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning följande faktorer har en påverkan på förekomsten av orena revisionsberättelser innan och under en pandemi; soliditet, räntabilitet på totalt kapital, rörelsemarginal, kassalikviditet och förlust föregående år. Genom en kvantitativ undersökning har data hämtats från 477 svenska noterade mikro, små, medel och stora företags årsredovisningar. Genom t-test och multipel regression har fem variabler undersökts för att finna sambandet med orena revisionsberättelser. Hypoteser har ställts upp för respektive variabel och dess samband med orena revisionsberättelser. Regressionsanalysen visar att ju lägre räntabilitet på totalt kapital, desto större är sannolikheten att erhålla en oren revisionsberättelse. Går företag med förlust tidigare år är sannolikheten större att erhålla en oren revisionsberättelser än de företag som inte gått med förlust. Studien visar inte på något signifikant samband mellan lägre soliditet, rörelsemarginal samt kassalikviditet och en högre sannolikhet att erhålla en oren revisionsberättelse. / In March 2020, the Public Health Agency of Sweden announced a global pandemic. Managers were forced to encourage their employees to work from home, which, among other things, affected the auditors' way of working. The auditors' main task is to check and review companies' accounting and then make a statement in an audit report, which has been made more difficult during the pandemic due to teleworking. Previous research shows that deteriorating key ratios are associated with qualified audit reports. The purpose of the study is to investigate the extent to which the following factors have an impact on the occurrence of qualified audit reports, before and during a pandemic; equity ratio, return on total capital, operating margin, cash liquidity and loss in the previous year. Through a quantitative survey, data has been obtained from the annual reports of 477 Swedish listed micro, small, medium and large companies. Through independent sample t-test and multiple regression, five variables have been examined to find the relationship with qualified audit reports. Hypotheses have been set up for each variable and its relationship with qualified audit reports. The regression analysis shows that the lower the return on total capital, the greater the probability of obtaining a qualified audit report. If the company makes a loss in previous years, the company is more likely to receive a qualified audit report than the companies that did not make a loss. The study does not show any significant relationship between lower equity ratio, operating margin or cash liquidity and a higher probability of obtaining any qualified audit reports. This paper is written in Swedish.

Goodwill utgör idag 16,5 procent av svenska noterade företags totala tillgångar. Trenden är ökande och i vissa fall överstiger goodwill det egna kapitalet. Att goodwill utgör en så stor del, innebär en risk då nedskrivningar av goodwill slår direkt mot eget kapital. Turerna och diskussionerna om goodwill har varit många och är idag ett hett ämne inom redovisningsbranschen. Redovisningsforskare är tudelade om goodwill ska redovisas som en tillgång eller inte. Vissa menar att goodwill inte passar in på definitionen av en tillgång, samtidigt hävdar andra forskare att goodwill kan innehålla komponenter som inte är lönsamhetsdrivande. Dessutom visar ytterligare forskning att goodwill används som ett verktyg för resultatmanipulation. Studier i bland annat England, Tyskland och USA visar dock att goodwill tenderar att generera avkastning och styrker därmed argumenten för att goodwill är en vinstdrivande tillgång. Inga tidigare studier har specifikt studerat den svenska marknaden om hur goodwill påverkar lönsamhet, vilket är i fokus i den här studien. Syftet med studien är att förbättra kunskapen om goodwill genom att undersöka om det går att identifiera goodwill som en vinstgenererande tillgång. För att svara på syftet haren kvantitativ undersökning genomförts där 106 företag på Large Cap och Mid Cap har studerats mellan 2010-2013, för att se om företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Det övergripande resultatet i studien är att företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Detta resultat är också helt i linje med vad tidig tidigare forskning funnit i andra länder. Dock visar studiens resultat att det inte finns ett signifikant samband mellan goodwill och lönsamhet när enbart Mid Cap-företagen studeras. Storleken på företag kan eventuellt ha en betydelse för om goodwill är en vinstgenererande tillgång eller inte. Vidare har studien också undersökt om det är så att företag som redan är lönsamma, förvärvar mer och därmed också ökar sin goodwillpost mer än andra företag. Studiens resultat kan dock inte bekräfta detta förhållande då det inte finns ett signifikant samband. / Goodwill represents 16.5 percent of Swedish listed companies' total assets. The trend is increasing, and in some cases exceeds the goodwill equity. Goodwill represents such a large part, implies a risk since amortization of goodwill strikes directly against equity. The discussions about goodwill have been many and has been a hot topic in the accounting industry. Accounting Researchers are dual of goodwill shall be recognized as an asset or not. Some argue that goodwill does not fit the definition of an asset, others argue that goodwill may contain components that not contributes to profitability. Furthermore, other research found that goodwill is used as a tool for earnings manipulation. Studies in Great Britain, Germany and the USA show that goodwill tends to generate returns and supporting the case for goodwill is a rent generating asset. No previous research has specifically studied the Swedish market and how goodwill affects profitability, which is the focus of this paper. The purpose of this paper is to improve the knowledge of goodwill by examining whether it is possible to identify goodwill as a rent generating asset. In relation to the purpose of this paper, a quantitative survey conducted in which 106 companies on the Large Cap and Mid Cap has been studied 2010-2013, to see if company with goodwill has better profitability than companies without goodwill. The main result of this paper is that companies with goodwill have better profitability than companies without goodwill. This result is also consistent with earlier research in other countries. However, this paper result shows that there is no significant correlation between goodwill and profitability when only the Mid Cap companies are analyzed. The size of the company may be of importance on whether goodwill is a rent generating asset or not. Furthermore, this paper also examined if companies that are already profitable, acquires more and consequently increases their goodwill more than other companies. This paper results cannot confirm this fact since there is no significant correlation.

<p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, <em>Rt</em> och <em>Re</em>. Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och <em>t</em>-test.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och <em>t</em>-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som <em>Re</em>. Studien visar även att det finns inget samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal eller <em>Rt</em>. Valet av finansiell risk fungerar alltså som finansieringsstrategi i verkligheten om lönsamheten är definierad som <em>Re</em>.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Resultaten påvisade att det finns samband mellan finansiell risk och <em>Re</em> precis som teorin förespråkar.</p>