• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 83
  • Tagged with
  • 83
  • 58
  • 54
  • 38
  • 35
  • 25
  • 21
  • 20
  • 19
  • 18
  • 15
  • 12
  • 12
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Fundamental förändring av revisionsberättelsen? : En kvantitativ studie om vilken information privata investerare anser att revisionsberättelsen bör innehålla

Nyström, Tommy, Eklund, Simon January 2013 (has links)
EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter. Studien genomförs genom två enkätundersökningar. En gruppenkät riktad till 60 medlemmar från aktiespararna och en webbenkät riktad till 195 revisionsstudenter från svenska universitet. Efter både enklare univariata tester och en rad regressionsmodeller finner vi att majoriteten av respondenterna läser revisionsberättelsen, att de anser att den är värdefull och att den främst har ett symboliskt värde. Vidare finner vi, konsistent med tidigare forskning, bevis för att respondenterna förväntar sig att det är revisorns ansvar att upptäcka alla bedrägerier oavsett beloppets storlek, detta för urvalsgruppen aktiesparare. Denna studie är den första i sitt slag i Sverige och därmed den första som indikerar ett förväntningsgap i Sverige. Studien finner även att respondenterna, i hög utsträckning efterfrågar ny information i revisionsberättelsen, framförallt information som ökar kommunikationen av revisionens resultat. Vidare finner studien bevis för att utbildning har effekt på uppfattningen. Revisionsstudenter, d.v.s. de med mer teoretisk kunskap om revision, har en mer realistisk uppfattning av revisorns roll och ansvarsområden och har mer återhållsamma förväntningar på att utvidga revisorns ansvar och inkludera ny information i revisionsberättelsen. Vi konkluderar att revisionsberättelsens kommunikativa värde bör förbättras. Vi föreslår att revisionsberättelsen bör innehålla mer information om resultatet av revisionen, som dels efterfrågades av respondenterna i högst utsträckning och dels tillför ett mer kommunikativt värde för användaren, i form av mer information över revisorns ansvar och uppgifter.
2

International Standards on Auditing i Sverige : Revisionsberättelsen i ny internationell kostym

Hjalmarsson, Andreas, Sahlin, Jenny January 2012 (has links)
År 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dåvarande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. Från om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillämpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebär en del förändringar som måste införas i revisionen. Vi har i denna studie främst fokuserat på de förändringar som skett i revisionsberättelsen.  Dessa förändringar innebär att revisionsberättelsen fått ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ”hög men inte absolut säkerhet”, ersatts med termen ”rimlig säkerhet”. I problemdiskussionen argumenterar vi för vilka problem som denna förändring kan medföra. Vi nämner bland annat att revisionsberättelsen kan bli allt för komplicerad, vilket kan leda till försämrad kommunikation inte enbart mellan revisorer och kunder, men även kunderna och deras intressenter. Denna studie utgår från ett kvalitativt synsätt och har antagit en deduktiv ansats för att besvara den valda problemformuleringen på bästa sätt. Denna diskussion leder oss till problemformuleringen som lyder:                                  ”Hur kommer relationen mellan revisorer och kunder förändras vid tillämpningen av International Standards on Auditing, ISA?”                 Utifrån denna problemformulering har vi för avsikt att studera om relationen mellan revisorerna och kunderna har förändrats efter tillämpningen av ISA. Dessutom vill vi skapa en insikt i om kunderna är medvetna om denna förändring och de bakomliggande orsakerna till förändringen. För att söka svar på frågorna har bland annat besöksintervjuer genomförts med både revisorer och kunder.            Detta resonemang kommer sedan att kopplas samman med relevanta teorier som vi anser lämpade till denna studie, såsom Kommunikationsprocessen, Agentteorin, Förändringsteorin, Motivationsteorin och Etik & Moral.        Vi kan konstatera att revisorernas kunder överlag i Sverige har mycket god tillit till sina revisorer och dessutom anser de även att revisorerna är mycket mera än en kontrollant. Det kunderna främst värdesätter är att revisorerna även fungerar som ett bollplank, där de kan bolla frågor mellan varandra.   Under genomförandet av denna studie har det bland annat framkommit att kommunikationen från revisionsbyråernas sida har varierat gällande att informera kunderna kring tillämpandet av den internationella revisionsstandarden ISA.  Resultatet av denna studie har bland annat lett fram till att revisionsbyråerna och däribland revisorerna måste arbeta med att bli bättre på att kommunicera förändringar som påverkar dem själva samt sina kunder.
3

Revisionsberättelser : Vilka faktorer har ett samband med orena revisionsberättelser?

Spjut, Emma, Ulfhielm, Maria January 2008 (has links)
<p>Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en oren revisionsberättelse kan det, beroende på vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Till</p><p>exempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia. Syftet med att finna faktorer som har samband med orena revisionsberättelser är att dessa kan användas av intressenter som hjälp vid deras bedömning om ett företag ligger i riskzonen för att erhålla en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.</p><p>Vi har genomfört en kvantitativ studie där vårt material kommer från årsredovisningar för 2006 för svenska aktiva aktiebolag med noll till tio anställda. Vårt urval består av 500 företag, varav 64 företag hade en oren revisionsberättelse. Vi har utgått från intressenternas perspektiv och genomfört studien med en hypotesprövande undersökningsmetod.</p><p>Den teoretiska referensramen är till stor del uppbyggd på vetenskapliga artiklar. Inledningsvis behandlas behovet av revision och intressenternas nytta av revisionen. Revisionsprocessen</p><p>och olika typer av uttalanden i revisionsberättelsen beskrivs översiktligt. Tidigare studier som undersökt sambandet mellan olika faktorer och orena revisionsberättelser beskrivs och de faktorer som vi själva valt att studera redovisas mer ingående.</p><p>Vi testade sambandet mellan orena revisionsberättelser som beroende variabel och ett flertal oberoende variabler. De variabler som hade det mest signifikanta sambandet med orena revisionsberättelser var soliditet och storleken på företaget. Båda dessa variabler hade ett</p><p>negativt samband med den beroende variabeln vilket innebär att låg soliditet och låg balansomslutning har ett samband med en orena revisionsberättelser. Utifrån resultaten som uppkommit i vår studie anser vi att vi inte kan ge intressenterna ett fullvärdigt verktyg för att kunna se om företag ligger i riskzonen för att erhålla en oren revisionsberättelse. Vi anser att fler faktorer, vidareutvecklade faktorer eller en annan kombination av faktorer behövs för att med större säkerhet kunna förutsäga uppkomsten av en oren revisionsberättelse.</p>
4

Revisionsberättelser : Vilka faktorer har ett samband med orena revisionsberättelser?

Spjut, Emma, Ulfhielm, Maria January 2008 (has links)
Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en oren revisionsberättelse kan det, beroende på vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Till exempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia. Syftet med att finna faktorer som har samband med orena revisionsberättelser är att dessa kan användas av intressenter som hjälp vid deras bedömning om ett företag ligger i riskzonen för att erhålla en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vårt material kommer från årsredovisningar för 2006 för svenska aktiva aktiebolag med noll till tio anställda. Vårt urval består av 500 företag, varav 64 företag hade en oren revisionsberättelse. Vi har utgått från intressenternas perspektiv och genomfört studien med en hypotesprövande undersökningsmetod. Den teoretiska referensramen är till stor del uppbyggd på vetenskapliga artiklar. Inledningsvis behandlas behovet av revision och intressenternas nytta av revisionen. Revisionsprocessen och olika typer av uttalanden i revisionsberättelsen beskrivs översiktligt. Tidigare studier som undersökt sambandet mellan olika faktorer och orena revisionsberättelser beskrivs och de faktorer som vi själva valt att studera redovisas mer ingående. Vi testade sambandet mellan orena revisionsberättelser som beroende variabel och ett flertal oberoende variabler. De variabler som hade det mest signifikanta sambandet med orena revisionsberättelser var soliditet och storleken på företaget. Båda dessa variabler hade ett negativt samband med den beroende variabeln vilket innebär att låg soliditet och låg balansomslutning har ett samband med en orena revisionsberättelser. Utifrån resultaten som uppkommit i vår studie anser vi att vi inte kan ge intressenterna ett fullvärdigt verktyg för att kunna se om företag ligger i riskzonen för att erhålla en oren revisionsberättelse. Vi anser att fler faktorer, vidareutvecklade faktorer eller en annan kombination av faktorer behövs för att med större säkerhet kunna förutsäga uppkomsten av en oren revisionsberättelse.
5

Revisionsberättelsen : Sambandet mellan orena revisionsberättelser samt företagsstorlekar och konkurs

Rasalingam, Sharmila, Abdul Hadi, Asra January 2012 (has links)
Målet med revision är revisionsberättelsen som upprättas av en revisor. En revisionsberättelse är standardiserad och är antingen ren eller oren beroende på om den utformas i enlighet med standardutformningen eller avviker från den. Revisionsberättelsen är ett viktigt dokument som intressenter kan ta del av. Tidigare studier visar att bland alla orena revisionsberättelser som inkom till bolagsverket 2007 erhöll mikroföretag flest orena revisionsberättelser med en eller flera anmärkningar. Andra studier påvisar även att det finns ett negativt samband mellan storleken på ett företag och konkurs, att mindre företag har det lättare att gå i konkurs i jämförelse med större företag.
6

Revisionsberättelsen : en prognostisering av konkurser

Pardue Haak, Eleonor, Makdesi, Ibla January 2013 (has links)
Bakgrund och problem: Det senaste decenniet har kännetecknats av en rad redovisnings- och revisionsskandaler. Alla dessa händelser har gett upphov till förändringar i revisionsbranschen, men främst av revisorns roll och betydelse. UC presenterade nyligen en rapport över konkurser som avslutats i april 2013. Det mönster som går att tyda är att de största ökningarna är inom byggindustrin, privata tjänster samt information och kommunikation. Revisorns roll i säkerheten av den redovisade ekonomiska informationen gör att denne ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. Det är därför viktigt att ta del av den information som ges i revisionsberättelsen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka onoterade företags anmärkning i den första orena revisionsberättelsen innan konkurs inletts. Syftet är vidare att finna samband som kan användas vid prognostisering av konkurser i olika branscher. Avgränsningar: Studien har avgränsats till små onoterade aktiebolag som inlett konkurs år 2012 och som fått orena revisionsberättelser tidigast år 2002.Hypotes: Vår nollhypotes är att det inte finns något signifikant samband mellan typen av första anmärkningen som ett företag fått, och hur länge det varit verksamt efter att det fått anmärkningen. Metod: Vi har använt oss av sekundärdata av stickprovskaraktär i form av 277 orena revisionsberättelser. Stickprovet är taget ur en total population på 993 företag och ger ett representativt urval. Dessutom används ett antal teorier och modeller för att koppla till vårt resultat. Resultat och slutsats: Utifrån vårt resultat kan vi se att det typiska bolaget är ett bolag i byggbranschen, blir i genomsnitt sju år gammalt och får anmärkning ”hot mot fortsatt drift” somivförsta anmärkning. Hypotesprövningen resulterade i att nollhypotesen inte förkastades. Det finns alltså inget signifikant samband mellan typen av första anmärkningen och hur länge företaget levde vidare efter att det fått anmärkningen.
7

Den orena revisionsberättelsen : orsaker och effekter / The Defect Audit Report : Causes and Effects

Andersson, Lisa, Edsvik, Tina January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Examensarbete i företagsekonomi, Södertörns Högskola</p><p>Revision, C-nivå, VT 2006</p><p>Författare: Lisa Andersson och Tina Edsvik</p><p>Handledare: Bengt Lindström</p><p>Titel: Den orena revisionsberättelsen – orsaker och effekter</p><p>Bakgrund och problem: Revisionsberättelsen ses som en kvalitetsstämpel för ett företag och en oren sådan är något mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning påstår att 50 procent av de företag som fått en oren revisionsberättelse går i konkurs inom fem år. Motsvarande siffra för företag som inte fått en oren är 20 procent. Eftersom en anmärkning i revisionsberättelsen anses vara allvarligt, är det av intresse att se närmare på dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberättelse samt hur det påverkar ett företag att ha en oren revisionsberättelse.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberättelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna är, samt att undersöka hur företagarna förhåller sig till revisionsberättelsen i allmänhet och speciellt den orena.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen undersöker årsredovisningar från 2003 i aktiebolag med fler än tre anställda. Intervjuer genomförs med en respondent från varje orsaksgrupp.</p><p>Metod: Först har en kvantitativ undersökning genomförts där revisionsberättelserna ur den valda populationen granskats. Utifrån detta har de vanligaste faktorerna som orsakar en oren revisionsberättelse sammanställts samt sorterats in i olika orsaksgrupper. Därefter har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer gjorts. Vi har valt ut intervjuobjekten genom ett beaktande av varje orsaksgrupp och därefter har ett företag utvalts från respektive grupp.</p><p>Resultat och slutsatser: Antalet orena revisionsberättelser för den undersökta populationen år 2003 uppgick till 13,1 %. Den vanligaste orsaken är att årsredovisningen har inlämnats för sent, vilket enligt vår underökning beror på att ett företags intressenter inte lägger så stor vikt vid just den anmärkningen. Överlag anser företagarna att revisionsberättelsen är alltför standardiserad, även den orena. Det är således de bakomliggande orsakerna till en oren revisionsberättelse, samt andra parametrar, som är betydelsefulla för ett företags intressenter.</p><p>Förslag till fortsatta studier: Under uppsatsens gång har det uppkommit ämnen som skulle vara av intresse att studera vidare inom. Det skulle vara intressant att göra en större intervjuundersökning för att se om effekterna av den orena revisionsberättelsen skiljer sig åt beroende på orsaken till den. Att närmare undersöka skillnader mellan små och stora företag skulle också vara intressant. Påverkas de olika av en oren revisionsberättelse och lämnar de oren revisionsberättelse i olika utsträckning?</p> / <p>Background and problem: The audit report is seen as a quality stamp for a company and a defect audit report is something very serious for most of a company's stakeholders. Earlier research claims that 50 percent of the companies who received a defect audit report go bankrupt within five years. The corresponding figure for companies who have not received a defect report is 20 percent. Since a remark in the audit report is considered to be grave, it is of interest to study closer which factors lead to a defect audit report, and further how it influences a company to have a defect audit report.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to create statistics over the causes of defect audit reports to be able to see how commonly occurring the different causes are, and to study how the entrepreneurs perceive the audit report in general and particularly the defect one.</p><p>Delimitation: The essay studies annual reports from 2003 in joint-stock companies with more than three employees. Interviews are being held with one respondent from each group of causes.</p><p>Method: To begin with we have implemented a quantitative method in which we have studied the audit reports in the selected population. Out of this we have compiled the most common factors that are the causes of a defect audit report and graded them into different groups of causes. Thereafter a qualitative study consisting of interviews was completed. We have selected the respondents of the interviews by looking at every group of causes and therefore have chosen one company out of each group.</p><p>Results and conclusions: The number of defect audit reports for the inquired population in 2003 amounted to 13.1 percent. The most common cause is that the annual report has been submitted too late due to the fact that companies’ stakeholders do not pay much attention to that cause in particular. In general the entrepreneurs are of the opinion that the audit report is too standardised, the defect one as well. Hence it is the underlying reasons for a defect audit report, as well as different parameters, which are of interest to the stakeholders of a company.</p><p>Suggestions to further studies: While writing the essay, subjects for further studies have arisen. It would be of interest to perform a major interview inquiry to study whether the effects of the defect audit report differ due to the cause of it. A more thorough research of the differences between small and large companies would also be interesting. Are they affected differently by a defect audit report and do they render a defect audit report to different extents?</p>
8

Konsekvenser av oren revisionsberättelse : En narrativ studie ur intressenters perspektiv / Consequences of the modified auditor’s report : A narrative study of stakeholders' perspectives

Falkhede, Johanna, Persson, My January 2009 (has links)
Enligt ABL skall alla aktiebolag i Sverige ha minst en revisor. I dag pågår en diskussion omatt avskaffa revisionsplikten för små bolag. Problemet med avskaffandet av revisionspliktenär hur den externa informationen skall kvalitetssäkras i framtiden. Idag skriver revisorn enrevisionsberättelse, ren eller oren, vilket visar om årsredovisningen speglar företagetsekonomiska verksamhet på ett tillförlitligt sätt eller ej. Avsikten med studien är att skapa enförståelse för hur viktigt det är för företag att få en ren revisionsberättelse och vilka effekteren oren revisionsberättelse kan medföra. Vår problemformulering lyder: Vilka konsekvenserkan en oren revisionsberättelse medföra för ett företag och hur förändrar det intressenternassyn på företaget?Syftet med studien är att exemplifiera vilka konsekvenser en oren revisionsberättelse kanmedföra för ett företag. Då vi vill skapa en djupare förståelse om fenomenet valde vi attgenomföra en kvalitativ narrativ ansats. Vi har genomfört intervjuer med ett antalrespondenter i egenskap av revisorer, långivare och beslutsfattare inom olika företag.Föresatsen med intervjuerna var att utforska respondenternas uppfattningar om ämnet.I den teoretiska referensramen beskrivs revisionsberättelsens funktion, innehåll och skillnadmellan ren och oren revisionsberättelse. Vi har även beskrivit revisionens och revisorns roll.Avskaffandet av revisionsplikten beskrivs översiktligt och vi har också tagit upp tidigarestudier och forskning inom ämnet. I empirikapitlet redogör vi för respondenternas åsikter ocherfarenheter av oren revisionsberättelse.Studien visar på att en oren revisionsberättelse har stor påverkan på hur ett företagsintressenter uppfattar dem. Vissa av respondenterna menade att de inte tror att det skullepåverka dem själva i någon större grad om de skulle få en oren revisionsberättelse. Andravisste hur allvarliga konsekvenserna kunde bli utifrån deras tidigare erfarenheter av orenarevisionsberättelser. Vår studie visar att en oren revisionsberättelse medför konsekvenser förett företag. Vad konsekvenserna blir och i vilken grad företaget påverkas varierar från fall tillfall och är beroende av många olika faktorer. I studien exemplifierar vi vad konsekvensernakan bli och ger läsaren en inblick i och förståelse för hur en oren revisionsberättelse kanpåverka ett företag.
9

Den orena revisionsberättelsen : orsaker och effekter / The Defect Audit Report : Causes and Effects

Andersson, Lisa, Edsvik, Tina January 2006 (has links)
Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Södertörns Högskola Revision, C-nivå, VT 2006 Författare: Lisa Andersson och Tina Edsvik Handledare: Bengt Lindström Titel: Den orena revisionsberättelsen – orsaker och effekter Bakgrund och problem: Revisionsberättelsen ses som en kvalitetsstämpel för ett företag och en oren sådan är något mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning påstår att 50 procent av de företag som fått en oren revisionsberättelse går i konkurs inom fem år. Motsvarande siffra för företag som inte fått en oren är 20 procent. Eftersom en anmärkning i revisionsberättelsen anses vara allvarligt, är det av intresse att se närmare på dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberättelse samt hur det påverkar ett företag att ha en oren revisionsberättelse. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberättelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna är, samt att undersöka hur företagarna förhåller sig till revisionsberättelsen i allmänhet och speciellt den orena. Avgränsningar: Uppsatsen undersöker årsredovisningar från 2003 i aktiebolag med fler än tre anställda. Intervjuer genomförs med en respondent från varje orsaksgrupp. Metod: Först har en kvantitativ undersökning genomförts där revisionsberättelserna ur den valda populationen granskats. Utifrån detta har de vanligaste faktorerna som orsakar en oren revisionsberättelse sammanställts samt sorterats in i olika orsaksgrupper. Därefter har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer gjorts. Vi har valt ut intervjuobjekten genom ett beaktande av varje orsaksgrupp och därefter har ett företag utvalts från respektive grupp. Resultat och slutsatser: Antalet orena revisionsberättelser för den undersökta populationen år 2003 uppgick till 13,1 %. Den vanligaste orsaken är att årsredovisningen har inlämnats för sent, vilket enligt vår underökning beror på att ett företags intressenter inte lägger så stor vikt vid just den anmärkningen. Överlag anser företagarna att revisionsberättelsen är alltför standardiserad, även den orena. Det är således de bakomliggande orsakerna till en oren revisionsberättelse, samt andra parametrar, som är betydelsefulla för ett företags intressenter. Förslag till fortsatta studier: Under uppsatsens gång har det uppkommit ämnen som skulle vara av intresse att studera vidare inom. Det skulle vara intressant att göra en större intervjuundersökning för att se om effekterna av den orena revisionsberättelsen skiljer sig åt beroende på orsaken till den. Att närmare undersöka skillnader mellan små och stora företag skulle också vara intressant. Påverkas de olika av en oren revisionsberättelse och lämnar de oren revisionsberättelse i olika utsträckning? / Background and problem: The audit report is seen as a quality stamp for a company and a defect audit report is something very serious for most of a company's stakeholders. Earlier research claims that 50 percent of the companies who received a defect audit report go bankrupt within five years. The corresponding figure for companies who have not received a defect report is 20 percent. Since a remark in the audit report is considered to be grave, it is of interest to study closer which factors lead to a defect audit report, and further how it influences a company to have a defect audit report. Purpose: The purpose of this essay is to create statistics over the causes of defect audit reports to be able to see how commonly occurring the different causes are, and to study how the entrepreneurs perceive the audit report in general and particularly the defect one. Delimitation: The essay studies annual reports from 2003 in joint-stock companies with more than three employees. Interviews are being held with one respondent from each group of causes. Method: To begin with we have implemented a quantitative method in which we have studied the audit reports in the selected population. Out of this we have compiled the most common factors that are the causes of a defect audit report and graded them into different groups of causes. Thereafter a qualitative study consisting of interviews was completed. We have selected the respondents of the interviews by looking at every group of causes and therefore have chosen one company out of each group. Results and conclusions: The number of defect audit reports for the inquired population in 2003 amounted to 13.1 percent. The most common cause is that the annual report has been submitted too late due to the fact that companies’ stakeholders do not pay much attention to that cause in particular. In general the entrepreneurs are of the opinion that the audit report is too standardised, the defect one as well. Hence it is the underlying reasons for a defect audit report, as well as different parameters, which are of interest to the stakeholders of a company. Suggestions to further studies: While writing the essay, subjects for further studies have arisen. It would be of interest to perform a major interview inquiry to study whether the effects of the defect audit report differ due to the cause of it. A more thorough research of the differences between small and large companies would also be interesting. Are they affected differently by a defect audit report and do they render a defect audit report to different extents?
10

Går företagen i konkurs? : Användbarheten av revisionsberättelser och förvaltningsberättelser vid konkursprediktion.

Fransson, Jesper, Holmgren, Jesper January 2016 (has links)
Denna studie behandlar konkursprediktion bland svenska K3-företag där vi bearbetar två avsnitt i företagens årsredovisning, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen. Det grundläggande syftet med denna uppsats att undersöka huruvida ovanstående delar kan användas för att förutspå konkurser. Studien är relevant eftersom tidigare forskning sällan har undersökt förvaltningsberättelsens samt revisionsberättelsens användbarhet för att förutspå en konkurs och speciellt i en svensk kontext. Studien omfattar 101 stycken K3-företag som gick i konkurs under bokslutsåren 2007- 2014. Utöver detta inkluderar studien 202 K3-företag som inte hade gått i konkurs vilket medför att det totala urvalet omfattar 303 observationer. Dessa verksamma företag har blivit matchade med förhållandet 2:1 mot konkursföretagen utifrån bransch, storlek och finansiell situation. Detta urval möjliggör en undersökning av studiens problematik i de situationer där finansiella mått och liknande faktorer inte inverkar på sannolikheten för konkurs. Den teoretiska metoden omfattar en kvantitativ forskning där hypoteser deduceras från relevant teori för att slutligen testas i en logistisk regression. Metodologin angående revisionsberättelsen är baserad på vetenskapliga artiklar, där revisorers anmärkning om fortsatt drift har använts i en hög utsträckning tidigare. Gällande förvaltningsberättelsen är den tämligen outforskad i jämförelse med revisionsberättelsen och studien undersöker om företagets grad av optimism angående framtida utveckling kan användas vid en konkursprediktion. Studiens huvudsakliga resultat är att både revisions- och förvaltningsberättelsen kan användas i situationer där företagen har jämförbara ekonomiska förhållanden och är således svåra att urskilja ifall de kommer att gå i konkurs eller inte. I de observationer då revisorn anmärkte tvivel om fortsatt drift gick 25 av 29 företag i konkurs. Utifrån denna studie går det dock inte med säkerhet säga att revisionskvalitén skiljer sig mellan olika byråer. Däremot finns tendenser att revisorer från de fyra största revisionsbyråerna medför mer kvalitet i rapporteringen om fortsatt drift. Det går att konstatera att företagets grad av optimism i förvaltningsberättelsen innehåller användbar information för att förutspå konkurser. Dessa är i överlag svagare än revisionsberättelsens samband men indikerar samtidigt att företag som upplyser om negativa framtidsutsikter oftare går i konkurs. Genom detta, samt vad revisionsberättelsen förtäljer är de möjligt för en användare av företags årsredovisningar att inkludera detta resultat vid konkursprediktion.

Page generated in 0.0746 seconds