<p>Sammanfattning</p><p>I Sverige måste alla aktiebolag stora som upprätta och lämna en årsredovisning. Revisor skall sedan granska denna redovisning för att se om företaget skött redovisningen på tillfredställande sätt. Syftet med revisionen är att se om redovisningen ger en rättvisande bild av företaget, och skall till slut mynna ut i en revisionsberättelse. Denna revisionsberättelse kan antingen vara ren det vill säga att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. Den kan även vara oren det vill säga att revisorn inte anser att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. varför företagen får oren revisionsberättelse kan bero på olika saker, hög skuldsättning, dålig lönsamhet, storlek på revisionsbolag och förluster kan bidra till att företaget får en oren revisionsberättelse. Utifrån detta har vi kommit fram till en problemformulering: Vad kännetecknar små företag med oren revisionsberättelse?</p><p>Syftet med denna undersökning är att hitta gemensamma faktorer för de småföretag som innehar en oren revisionsberättelse. Med att undersöka gemensamma faktorer avser vi att studera företagens nyckeltal såsom kassalikviditet, soliditet och resultat med flera. Vi avser även undersöka vad de orena revisionsberättelserna innehåller, och om innehållet har betydelse för de kännetecken som företaget uppvisar.</p><p>Uppsatsen är utförd med ett positivistiskt synsätt, ett deduktivt angreppssätt och en kvantitativ metod. Vi har med hjälp av affärsdata kunnat ta del av den information vi behövt för att kunna hitta olika kännetecken som företaget uppvisar. Urvalet bestod av 109st små företag med orena revisionsberättelser. För att välja relevanta variabler har vi utgått från teorier kring begreppet revision och nyckletalanalys som legat till grund för undersökningen. Dessa teorier är agent teorin och Theory of ratio analysis och vetenskapliga artiklar som beskriver detta problem.</p><p>Analysen har utgått från teorin och den empiri som samlats in. Det vi kom fram till var att de som får oren revisionsberättelse var dem som hade problem med lönsamhet likviditet och solvens. Det vanligaste innehållet i en oren revisionsberättelse är särskilda upplysningar, där vi kunde se att problemen med lönsamhet solvens och likviditet främst kunde härledas till företag som fått en oren revisionsberättelse på grund av osäkerhet kring företagets fortsatta drift.</p>

Sammanfattning I Sverige måste alla aktiebolag stora som upprätta och lämna en årsredovisning. Revisor skall sedan granska denna redovisning för att se om företaget skött redovisningen på tillfredställande sätt. Syftet med revisionen är att se om redovisningen ger en rättvisande bild av företaget, och skall till slut mynna ut i en revisionsberättelse. Denna revisionsberättelse kan antingen vara ren det vill säga att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. Den kan även vara oren det vill säga att revisorn inte anser att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. varför företagen får oren revisionsberättelse kan bero på olika saker, hög skuldsättning, dålig lönsamhet, storlek på revisionsbolag och förluster kan bidra till att företaget får en oren revisionsberättelse. Utifrån detta har vi kommit fram till en problemformulering: Vad kännetecknar små företag med oren revisionsberättelse? Syftet med denna undersökning är att hitta gemensamma faktorer för de småföretag som innehar en oren revisionsberättelse. Med att undersöka gemensamma faktorer avser vi att studera företagens nyckeltal såsom kassalikviditet, soliditet och resultat med flera. Vi avser även undersöka vad de orena revisionsberättelserna innehåller, och om innehållet har betydelse för de kännetecken som företaget uppvisar. Uppsatsen är utförd med ett positivistiskt synsätt, ett deduktivt angreppssätt och en kvantitativ metod. Vi har med hjälp av affärsdata kunnat ta del av den information vi behövt för att kunna hitta olika kännetecken som företaget uppvisar. Urvalet bestod av 109st små företag med orena revisionsberättelser. För att välja relevanta variabler har vi utgått från teorier kring begreppet revision och nyckletalanalys som legat till grund för undersökningen. Dessa teorier är agent teorin och Theory of ratio analysis och vetenskapliga artiklar som beskriver detta problem. Analysen har utgått från teorin och den empiri som samlats in. Det vi kom fram till var att de som får oren revisionsberättelse var dem som hade problem med lönsamhet likviditet och solvens. Det vanligaste innehållet i en oren revisionsberättelse är särskilda upplysningar, där vi kunde se att problemen med lönsamhet solvens och likviditet främst kunde härledas till företag som fått en oren revisionsberättelse på grund av osäkerhet kring företagets fortsatta drift.

<p>Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en oren revisionsberättelse kan det, beroende på vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Till</p><p>exempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia. Syftet med att finna faktorer som har samband med orena revisionsberättelser är att dessa kan användas av intressenter som hjälp vid deras bedömning om ett företag ligger i riskzonen för att erhålla en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.</p><p>Vi har genomfört en kvantitativ studie där vårt material kommer från årsredovisningar för 2006 för svenska aktiva aktiebolag med noll till tio anställda. Vårt urval består av 500 företag, varav 64 företag hade en oren revisionsberättelse. Vi har utgått från intressenternas perspektiv och genomfört studien med en hypotesprövande undersökningsmetod.</p><p>Den teoretiska referensramen är till stor del uppbyggd på vetenskapliga artiklar. Inledningsvis behandlas behovet av revision och intressenternas nytta av revisionen. Revisionsprocessen</p><p>och olika typer av uttalanden i revisionsberättelsen beskrivs översiktligt. Tidigare studier som undersökt sambandet mellan olika faktorer och orena revisionsberättelser beskrivs och de faktorer som vi själva valt att studera redovisas mer ingående.</p><p>Vi testade sambandet mellan orena revisionsberättelser som beroende variabel och ett flertal oberoende variabler. De variabler som hade det mest signifikanta sambandet med orena revisionsberättelser var soliditet och storleken på företaget. Båda dessa variabler hade ett</p><p>negativt samband med den beroende variabeln vilket innebär att låg soliditet och låg balansomslutning har ett samband med en orena revisionsberättelser. Utifrån resultaten som uppkommit i vår studie anser vi att vi inte kan ge intressenterna ett fullvärdigt verktyg för att kunna se om företag ligger i riskzonen för att erhålla en oren revisionsberättelse. Vi anser att fler faktorer, vidareutvecklade faktorer eller en annan kombination av faktorer behövs för att med större säkerhet kunna förutsäga uppkomsten av en oren revisionsberättelse.</p>

<p>Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen. Vår problemformulering lyder: <strong>Hur påverkas den finansiella ställningen hos aktiebolag i restaurangbranschen av att få en oren revisionsberättelse? </strong>Vi har genomfört en kvantitativ undersökning där vi har använt oss av databasen Affärsdata . Vi har studerat årsredovisningar för åren 2007 och 2008 avseende alla aktiebolag inom restaurangbranschen med 5-10 anställda, för att se om de har några anmärkningar i sin revisionsberättelse.  Vi har sedan valt ut 120 stycken med ren och 120 stycken med oren revisionsberättelse som vi har studerat närmare. Vi har jämfört deras soliditet, kassalikviditet, årets avkastning på totalt kapital samt årets resultat. Vi har även fört statistik över de vanligaste anmärkningar. Resultatet blev oväntat. Vi fann inget samband mellan orena revisionsberättelser och sämre nyckeltal. Vi anser att det dels beror på den specifika branschen vi har undersökt, restaurangbranschen. De flesta av bolagen är ägarledda och de låter sig därmed inte påverkas av en anmärkning. Dels kan det bero på att Sverige just nu befinner sig i en lågkonjunktur. Mer än hälften av företagen vi undersökt har gått sämre år 2008 jämfört med 2007. Kommer det färre kunder till restaurangen spelar det ingen roll om revisionsberättelsen är ren eller oren, faktum är att inkomsterna blir lägre.</p><p>När det gäller anmärkningarna fann vi att restaurangbranschen omfattas av procentuellt fler anmärkningar än aktiebolagen i genomsnitt, däremot skilde sig inte typen av anmärkningarna nämnvärt mot övriga bolag. De vanligaste var att årsredovisningen lämnats in för sent, att skatter och avgifter inte hade betalats i rätt tid samt att över hälften av aktiekapitalet var förbrukat.  Anmärkning på det rådde oklarheter med kassa och kontanthanteringen var också relativt vanlig. Det kan förklaras med att det är mycket kontanter i omlopp i restaurangbranschen. Förslag på fortsatt forskning kan vara att se vilken genomslagskraft Lagen om kassaregister får på resultatet. En jämförelse för att se om det finns skillnader beroende vilken revisor företaget har eller om det finns geografiska skillnader vore även intressant. Avskaffandet av revisionsplikten som träder i kraft 2010 öppnar också upp för ny intressant forskning.</p>

Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en oren revisionsberättelse kan det, beroende på vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Till exempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia. Syftet med att finna faktorer som har samband med orena revisionsberättelser är att dessa kan användas av intressenter som hjälp vid deras bedömning om ett företag ligger i riskzonen för att erhålla en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vårt material kommer från årsredovisningar för 2006 för svenska aktiva aktiebolag med noll till tio anställda. Vårt urval består av 500 företag, varav 64 företag hade en oren revisionsberättelse. Vi har utgått från intressenternas perspektiv och genomfört studien med en hypotesprövande undersökningsmetod. Den teoretiska referensramen är till stor del uppbyggd på vetenskapliga artiklar. Inledningsvis behandlas behovet av revision och intressenternas nytta av revisionen. Revisionsprocessen och olika typer av uttalanden i revisionsberättelsen beskrivs översiktligt. Tidigare studier som undersökt sambandet mellan olika faktorer och orena revisionsberättelser beskrivs och de faktorer som vi själva valt att studera redovisas mer ingående. Vi testade sambandet mellan orena revisionsberättelser som beroende variabel och ett flertal oberoende variabler. De variabler som hade det mest signifikanta sambandet med orena revisionsberättelser var soliditet och storleken på företaget. Båda dessa variabler hade ett negativt samband med den beroende variabeln vilket innebär att låg soliditet och låg balansomslutning har ett samband med en orena revisionsberättelser. Utifrån resultaten som uppkommit i vår studie anser vi att vi inte kan ge intressenterna ett fullvärdigt verktyg för att kunna se om företag ligger i riskzonen för att erhålla en oren revisionsberättelse. Vi anser att fler faktorer, vidareutvecklade faktorer eller en annan kombination av faktorer behövs för att med större säkerhet kunna förutsäga uppkomsten av en oren revisionsberättelse.

Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen. Vår problemformulering lyder: Hur påverkas den finansiella ställningen hos aktiebolag i restaurangbranschen av att få en oren revisionsberättelse? Vi har genomfört en kvantitativ undersökning där vi har använt oss av databasen Affärsdata . Vi har studerat årsredovisningar för åren 2007 och 2008 avseende alla aktiebolag inom restaurangbranschen med 5-10 anställda, för att se om de har några anmärkningar i sin revisionsberättelse.  Vi har sedan valt ut 120 stycken med ren och 120 stycken med oren revisionsberättelse som vi har studerat närmare. Vi har jämfört deras soliditet, kassalikviditet, årets avkastning på totalt kapital samt årets resultat. Vi har även fört statistik över de vanligaste anmärkningar. Resultatet blev oväntat. Vi fann inget samband mellan orena revisionsberättelser och sämre nyckeltal. Vi anser att det dels beror på den specifika branschen vi har undersökt, restaurangbranschen. De flesta av bolagen är ägarledda och de låter sig därmed inte påverkas av en anmärkning. Dels kan det bero på att Sverige just nu befinner sig i en lågkonjunktur. Mer än hälften av företagen vi undersökt har gått sämre år 2008 jämfört med 2007. Kommer det färre kunder till restaurangen spelar det ingen roll om revisionsberättelsen är ren eller oren, faktum är att inkomsterna blir lägre. När det gäller anmärkningarna fann vi att restaurangbranschen omfattas av procentuellt fler anmärkningar än aktiebolagen i genomsnitt, däremot skilde sig inte typen av anmärkningarna nämnvärt mot övriga bolag. De vanligaste var att årsredovisningen lämnats in för sent, att skatter och avgifter inte hade betalats i rätt tid samt att över hälften av aktiekapitalet var förbrukat.  Anmärkning på det rådde oklarheter med kassa och kontanthanteringen var också relativt vanlig. Det kan förklaras med att det är mycket kontanter i omlopp i restaurangbranschen. Förslag på fortsatt forskning kan vara att se vilken genomslagskraft Lagen om kassaregister får på resultatet. En jämförelse för att se om det finns skillnader beroende vilken revisor företaget har eller om det finns geografiska skillnader vore även intressant. Avskaffandet av revisionsplikten som träder i kraft 2010 öppnar också upp för ny intressant forskning.

Bakgrund: Revisionshistorien har präglats utav många skandaler där företag gått i konkurs, vilket lett till förståelsen att det är svårt att kunna förutse konkurser. Efter varje oväntad konkurs har det kommenterats om ”vart var revisorn?”. Svaret på detta har varit att lösa det hela med mer revision. Varje skandal har fört oss till den revision som råder idag och till en ökad betydelse av revisorns roll. Revisorns arbete mynnar ut i en revisionsberättelse, där bland annat företagets finansiella ställning och dess framtidsutsikter kan ses. En oren revisionsberättelsen kan delas in i olika grader av allvarlighet, vilken allvarlighetsgrad företaget fått är kanske av betydelse om företaget går i konkurs eller inte? Syfte: Uppsatsen huvudsyfte är att granska revisionsberättelser i svenska små- och mikroaktiebolag som inlett konkurs. Vidare är syftet att beskriva hur revisionsberättelsernas anmärkningar utvecklas i allvarlighetsgrad över en tioårsperiod och se om det är större risk att gå i konkurs ju högre grad av allvarlighet företaget fått. Teori: Den teoretiska delen behandlar bland annat vad revisionens delar består av och tar upp dess lagar och rekommendation. Fortsättningsvis avhandlas tidigare forskning och teorier. I kapitlet utformas en modell som behandlar revisionsberättelsens olika grader av allvarlighet. Metod: En kvantitativ forskningsstrategi har använts och tyngdpunkten i studien har legat på insamling av revisionsberättelser. Allvarlighetsskalan, som utformats, har använts för att dela in varje revisionsberättelse under rätt grad av allvarlighet. En studiegrupp och en kontrollgrupp har utformats för att möjliggöra en jämförelse. Resultat och slutsats: Slutsatsen är således att grad av allvarlighet inte har betydelse om företaget kommer inleda konkurs, utan när företaget får en högre grad av allvarlighet.

Målet med revision är revisionsberättelsen som upprättas av en revisor. En revisionsberättelse är standardiserad och är antingen ren eller oren beroende på om den utformas i enlighet med standardutformningen eller avviker från den. Revisionsberättelsen är ett viktigt dokument som intressenter kan ta del av. Tidigare studier visar att bland alla orena revisionsberättelser som inkom till bolagsverket 2007 erhöll mikroföretag flest orena revisionsberättelser med en eller flera anmärkningar. Andra studier påvisar även att det finns ett negativt samband mellan storleken på ett företag och konkurs, att mindre företag har det lättare att gå i konkurs i jämförelse med större företag.

Bakgrund och problem: Det senaste decenniet har kännetecknats av en rad redovisnings- och revisionsskandaler. Alla dessa händelser har gett upphov till förändringar i revisionsbranschen, men främst av revisorns roll och betydelse. UC presenterade nyligen en rapport över konkurser som avslutats i april 2013. Det mönster som går att tyda är att de största ökningarna är inom byggindustrin, privata tjänster samt information och kommunikation. Revisorns roll i säkerheten av den redovisade ekonomiska informationen gör att denne ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. Det är därför viktigt att ta del av den information som ges i revisionsberättelsen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka onoterade företags anmärkning i den första orena revisionsberättelsen innan konkurs inletts. Syftet är vidare att finna samband som kan användas vid prognostisering av konkurser i olika branscher. Avgränsningar: Studien har avgränsats till små onoterade aktiebolag som inlett konkurs år 2012 och som fått orena revisionsberättelser tidigast år 2002.Hypotes: Vår nollhypotes är att det inte finns något signifikant samband mellan typen av första anmärkningen som ett företag fått, och hur länge det varit verksamt efter att det fått anmärkningen. Metod: Vi har använt oss av sekundärdata av stickprovskaraktär i form av 277 orena revisionsberättelser. Stickprovet är taget ur en total population på 993 företag och ger ett representativt urval. Dessutom används ett antal teorier och modeller för att koppla till vårt resultat. Resultat och slutsats: Utifrån vårt resultat kan vi se att det typiska bolaget är ett bolag i byggbranschen, blir i genomsnitt sju år gammalt och får anmärkning ”hot mot fortsatt drift” somivförsta anmärkning. Hypotesprövningen resulterade i att nollhypotesen inte förkastades. Det finns alltså inget signifikant samband mellan typen av första anmärkningen och hur länge företaget levde vidare efter att det fått anmärkningen.

<p>Sammanfattning</p><p>Examensarbete i företagsekonomi, Södertörns Högskola</p><p>Revision, C-nivå, VT 2006</p><p>Författare: Lisa Andersson och Tina Edsvik</p><p>Handledare: Bengt Lindström</p><p>Titel: Den orena revisionsberättelsen – orsaker och effekter</p><p>Bakgrund och problem: Revisionsberättelsen ses som en kvalitetsstämpel för ett företag och en oren sådan är något mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning påstår att 50 procent av de företag som fått en oren revisionsberättelse går i konkurs inom fem år. Motsvarande siffra för företag som inte fått en oren är 20 procent. Eftersom en anmärkning i revisionsberättelsen anses vara allvarligt, är det av intresse att se närmare på dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberättelse samt hur det påverkar ett företag att ha en oren revisionsberättelse.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberättelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna är, samt att undersöka hur företagarna förhåller sig till revisionsberättelsen i allmänhet och speciellt den orena.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen undersöker årsredovisningar från 2003 i aktiebolag med fler än tre anställda. Intervjuer genomförs med en respondent från varje orsaksgrupp.</p><p>Metod: Först har en kvantitativ undersökning genomförts där revisionsberättelserna ur den valda populationen granskats. Utifrån detta har de vanligaste faktorerna som orsakar en oren revisionsberättelse sammanställts samt sorterats in i olika orsaksgrupper. Därefter har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer gjorts. Vi har valt ut intervjuobjekten genom ett beaktande av varje orsaksgrupp och därefter har ett företag utvalts från respektive grupp.</p><p>Resultat och slutsatser: Antalet orena revisionsberättelser för den undersökta populationen år 2003 uppgick till 13,1 %. Den vanligaste orsaken är att årsredovisningen har inlämnats för sent, vilket enligt vår underökning beror på att ett företags intressenter inte lägger så stor vikt vid just den anmärkningen. Överlag anser företagarna att revisionsberättelsen är alltför standardiserad, även den orena. Det är således de bakomliggande orsakerna till en oren revisionsberättelse, samt andra parametrar, som är betydelsefulla för ett företags intressenter.</p><p>Förslag till fortsatta studier: Under uppsatsens gång har det uppkommit ämnen som skulle vara av intresse att studera vidare inom. Det skulle vara intressant att göra en större intervjuundersökning för att se om effekterna av den orena revisionsberättelsen skiljer sig åt beroende på orsaken till den. Att närmare undersöka skillnader mellan små och stora företag skulle också vara intressant. Påverkas de olika av en oren revisionsberättelse och lämnar de oren revisionsberättelse i olika utsträckning?</p> / <p>Background and problem: The audit report is seen as a quality stamp for a company and a defect audit report is something very serious for most of a company's stakeholders. Earlier research claims that 50 percent of the companies who received a defect audit report go bankrupt within five years. The corresponding figure for companies who have not received a defect report is 20 percent. Since a remark in the audit report is considered to be grave, it is of interest to study closer which factors lead to a defect audit report, and further how it influences a company to have a defect audit report.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to create statistics over the causes of defect audit reports to be able to see how commonly occurring the different causes are, and to study how the entrepreneurs perceive the audit report in general and particularly the defect one.</p><p>Delimitation: The essay studies annual reports from 2003 in joint-stock companies with more than three employees. Interviews are being held with one respondent from each group of causes.</p><p>Method: To begin with we have implemented a quantitative method in which we have studied the audit reports in the selected population. Out of this we have compiled the most common factors that are the causes of a defect audit report and graded them into different groups of causes. Thereafter a qualitative study consisting of interviews was completed. We have selected the respondents of the interviews by looking at every group of causes and therefore have chosen one company out of each group.</p><p>Results and conclusions: The number of defect audit reports for the inquired population in 2003 amounted to 13.1 percent. The most common cause is that the annual report has been submitted too late due to the fact that companies’ stakeholders do not pay much attention to that cause in particular. In general the entrepreneurs are of the opinion that the audit report is too standardised, the defect one as well. Hence it is the underlying reasons for a defect audit report, as well as different parameters, which are of interest to the stakeholders of a company.</p><p>Suggestions to further studies: While writing the essay, subjects for further studies have arisen. It would be of interest to perform a major interview inquiry to study whether the effects of the defect audit report differ due to the cause of it. A more thorough research of the differences between small and large companies would also be interesting. Are they affected differently by a defect audit report and do they render a defect audit report to different extents?</p>