Målet med revision är revisionsberättelsen som upprättas av en revisor. En revisionsberättelse är standardiserad och är antingen ren eller oren beroende på om den utformas i enlighet med standardutformningen eller avviker från den. Revisionsberättelsen är ett viktigt dokument som intressenter kan ta del av. Tidigare studier visar att bland alla orena revisionsberättelser som inkom till bolagsverket 2007 erhöll mikroföretag flest orena revisionsberättelser med en eller flera anmärkningar. Andra studier påvisar även att det finns ett negativt samband mellan storleken på ett företag och konkurs, att mindre företag har det lättare att gå i konkurs i jämförelse med större företag.

<p>Sammanfattning</p><p>Alla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer:</p><p>Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal?</p><p>Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser. Då de finns få tidigare studier om problemet anser vi att vår uppsats är av nytta.</p><p>Vi har genomfört en kvantitativ studie med information från årsredovisningar med tillhörande revisionsberättelse som källa. Angreppssättet har varit deduktivt, det vill säga vi har nyttjat befintlig teori och forskning för att formulera frågeställningen och därefter utföra vår empiriska studie. Vår kunskapssyn är positivistisk, vi avser att beskriva och förklara generella samband.</p><p>Vi har nyttjat Umeå universitetsbiblioteks företagsekonomiska databas AffärsData Företagsfakta för att inhämta vårt empiriska material. Vi har utgått ifrån 3 076 aktiebolag registrerade i Umeå med bokslutsåret 2001. 30 av företagen med oren revisionsberättelse har följts upp under perioden 2001-2004 för att kartlägga samband mellan nyckeltal och den orena revisionsberättelsen. Nyckeltalen som vi baserat vår studie på är följande: antal anställda, omsättning, avkastning på eget kapital, årets resultat, soliditet och kassaflöde. Vi har även undersökt de anmärkningar som gjort revisionsberättelsen oren samt klassificerat dessa efter allvarlighetsgrad.</p><p>Ett starkt samband kunde vi urskilja mellan nyckeltalen och orena revisionsberättelser i de företag som hade en eller två orena revisionsberättelser under perioden 2001-2004. Nyckeltalen hos dessa företag försämrades avsevärt. För de företag som hade tre eller fyra orena revisionsberättelser under tidsperioden var det dock svårt att se något generellt samband mellan.</p><p>Trots att anmärkningen var av allvarlig grad ett orent år kunde nyckeltalen uppvisa tillfredsställande värden, detta var dock ej speciellt vanligt förekommande.</p><p>En möjlig orsak till att företagen med oren revisionsberättelse ett eller två år återhämtat sig bättre skulle kunna vara att de har tagit orenheten på allvar och åtgärdat problemet. Medan de företag som haft oren revisionsberättelse tre eller fyra gånger av de fyra åren inte verkar se den som något hinder för framtida fortlevnad.</p>

Sammanfattning Alla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer: Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal? Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser. Då de finns få tidigare studier om problemet anser vi att vår uppsats är av nytta. Vi har genomfört en kvantitativ studie med information från årsredovisningar med tillhörande revisionsberättelse som källa. Angreppssättet har varit deduktivt, det vill säga vi har nyttjat befintlig teori och forskning för att formulera frågeställningen och därefter utföra vår empiriska studie. Vår kunskapssyn är positivistisk, vi avser att beskriva och förklara generella samband. Vi har nyttjat Umeå universitetsbiblioteks företagsekonomiska databas AffärsData Företagsfakta för att inhämta vårt empiriska material. Vi har utgått ifrån 3 076 aktiebolag registrerade i Umeå med bokslutsåret 2001. 30 av företagen med oren revisionsberättelse har följts upp under perioden 2001-2004 för att kartlägga samband mellan nyckeltal och den orena revisionsberättelsen. Nyckeltalen som vi baserat vår studie på är följande: antal anställda, omsättning, avkastning på eget kapital, årets resultat, soliditet och kassaflöde. Vi har även undersökt de anmärkningar som gjort revisionsberättelsen oren samt klassificerat dessa efter allvarlighetsgrad. Ett starkt samband kunde vi urskilja mellan nyckeltalen och orena revisionsberättelser i de företag som hade en eller två orena revisionsberättelser under perioden 2001-2004. Nyckeltalen hos dessa företag försämrades avsevärt. För de företag som hade tre eller fyra orena revisionsberättelser under tidsperioden var det dock svårt att se något generellt samband mellan. Trots att anmärkningen var av allvarlig grad ett orent år kunde nyckeltalen uppvisa tillfredsställande värden, detta var dock ej speciellt vanligt förekommande. En möjlig orsak till att företagen med oren revisionsberättelse ett eller två år återhämtat sig bättre skulle kunna vara att de har tagit orenheten på allvar och åtgärdat problemet. Medan de företag som haft oren revisionsberättelse tre eller fyra gånger av de fyra åren inte verkar se den som något hinder för framtida fortlevnad.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.