Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara. / Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rådet lämnat statistik som visar att en fjärdedel av alla anmälda ekonomiska brott i Skaraborgsområdet är bokföringsbrott. En fjärdedel är en stor andel och borde undersökas mer ingående. Det är oklart hur många anmälningar som har kommit från revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmälda ekobrott kommer från revisorer. Det finns flera studier som menar att anmälningsskyldigheten inte har haft någon effekt på förhindrandet av ekobrott då få anmälningar har kommit från revisorer. Genom vår studie vill vi bidra till en syn på anmälningsskyldigheten ur ett annat perspektiv, ett perspektiv som ser anmälningsskyldigheten ur en positiv synvinkel. Vidare undersöker vi revisorers moral under en misstänkt bokföringsbrottssituation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om anmälningsskyldigheten har haft en positiv effekt och om anmälningsskyldigheten lever upp till sitt syfte. Det verkar som att revisorers och företagens syn på anmälningsskyldigheten skiljer sig från lagstadgarens syn på lagen. Vi vill därför undersöka vad syftet egentligen är med lagen och hur lagen tillämpas i praktiken. Vidare vill vi undersöka hur moralen påverkar revisorer när de hamnar i en situation där de misstänker sina klienter för ett bokföringsbrott. Metod: Vi har undersökt 21 fall av bokföringsbrott och genomfört intervjuer med fyra auktoriserade revisorer i Skaraborgsområdet. Intervjuerna har genomförts med en kvalitativ metod. Vi har dessutom samlat in vetenskapliga artiklar och böcker för att få pålitlig och vetenskapligt säkerställd fakta. Slutsats: Vi har genom vår studie ifrågasatt den negativa effekten av anmälningsskyldigheten och kommit fram till att anmälningsskyldigheten är effektiv trots den lilla andelen anmälningar som kommer från revisorer. Anmälningsskyldigheten är nämligen designad för att ekobrotten ska motverkas innan de anmäls samt för att lagen ska användas som ett verktyg för revisorerna i syfte till att skrämma sina klienter. Vidare har vi kommit fram till att revisorer inte anmäler bokföringsbrott på grund av att de är moraliska och tar hänsyn till sina klienter, samt att revisorer inte vill ses som poliser och få dåligt rykte hos sina klientkretser. För att revisorer ska få behålla sina inkomstkällor, det vill säga klienter, vill de först och främst motverka brottet. / Problem discussion: During 2013, an authority which works under the Department of Justice in Sweden, called Brottsförebyggande rådet presented a report that shows that a quarter of all economic crimes in the county of Skaraborg are accounting frauds. A quarter is a very big proportion and therefore should be examined more thoroughly. A report written by Larsson (2004) although concludes that 1 % of all the notifications come from the auditor. There have been several studies with the same conclusions and mean that the auditors reporting obligation does not have any effect on the prevention of economic crimes, as the notifications comes for seldom from the auditors. With this study, our aim is to contribute and give another unexplored perspective in this area. Finally, we’re also examining the moral of auditors during a suspected accounting fraud. Purpose: The purpose of this study is to investigate if the reporting obligation has had a positive effect and if it fulfills the intended idea. It seems like that auditors and company’s views on the reporting obligation differ from the enactment’s angle. Due to this, we want to examine what the purpose really is with the reporting obligation and how it’s applied in reality. Furthermore, it is interesting to see how auditors react and behave when they’re in a situation where they might suspect their clients of an accounting fraud. Method: We’ve examined 21 cases of accounting frauds and had interviews with four authorized auditors, within the county of Skaraborg. The interviews have been accomplished with help of a qualitative approach. To ensure that the data in the study is qualified as a quality sign, we’ve used trustworthy books and scientific articles. Results and conclusion: One of the conclusions is that we question the negative effects that the reporting obligation is said to have, and instead see it as effective even though the notifications are not at a very high level from the auditors side. The law is designed in a way that allows the auditors to use the reporting obligation as a tool to threat the clients from fulfilling economic crimes. This is seen as a preventive action. Our second conclusion is that auditors do not report accounting frauds seen from a moral perspective and that they don’t like to be associated with police officers and that a bad reputation may be spread to the clients. For auditors to keep their source of income, the best possible action for them is trying to prevent accounting frauds from happening.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.