Most of the theory that concerns auditing relates to agency theory where auditors' role is to mitigate the information asymmetry between principals and agents. During the last decade, we have witnessed technological advancements across the society, advancements which also have affected the auditing profession. Technology and accounting information systems has decreased information asymmetry in various ways. From an agency theory point of view, this would arguably reduce the demand for auditing. In the same time, the audit profession is expanding into new business areas where auditors perform assurance services. The purpose of this paper is to investigate auditors' role in a technological environment. Interviews have been used to explore auditors' perception of the role. The result indicates that auditors' role still is to mitigate principal-agent conflicts, though, information asymmetries are expanding to comprehend more and to a wider stakeholder group due to technology. The end goal is still the same, that to provide trust to the stakeholders, technology enable new ways of reaching there and broadens the scope towards systems and other related services. That is the perceived role of auditors in today´s technological environment.

Regulations, digitalisation, and other megatrends influence many parts of society, not least the audit profession, and it is essential for the profession as well as the role of the auditor, to adapt to the changes and new requirements. It is inevitable for audit firms not to be exposed to digitalisation, and the Big Four (audit firms) are changing their identities. They are investing large amounts in data analytics and artificial intelligence. This study aims to analyse the auditor's perception of their role. This study builds on previous knowledge regarding e.g., digitalisation and auditing; however, previous research tends to have earlier periods in focus, and research on digitalisation and auditing is still limited and does not usually have the auditor's perception in focus. Therefore, this study contributes to the prevailing research by studying the effects of social changes on the auditor's perception of their role. A qualitative approach was used, and semi-structured interviews were conducted with auditors from PwC with at least ten years of experience in the profession. The results indicate, among other things, that social changes such as regulations, digitalisation and market expectations drive change within the profession. It further points to the fact that social changes affect the auditor's work, leading to a shift in the auditor's perception of their role towards it becoming standardised.

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rådet lämnat statistik som visar att en fjärdedel av alla anmälda ekonomiska brott i Skaraborgsområdet är bokföringsbrott. En fjärdedel är en stor andel och borde undersökas mer ingående. Det är oklart hur många anmälningar som har kommit från revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmälda ekobrott kommer från revisorer. Det finns flera studier som menar att anmälningsskyldigheten inte har haft någon effekt på förhindrandet av ekobrott då få anmälningar har kommit från revisorer. Genom vår studie vill vi bidra till en syn på anmälningsskyldigheten ur ett annat perspektiv, ett perspektiv som ser anmälningsskyldigheten ur en positiv synvinkel. Vidare undersöker vi revisorers moral under en misstänkt bokföringsbrottssituation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om anmälningsskyldigheten har haft en positiv effekt och om anmälningsskyldigheten lever upp till sitt syfte. Det verkar som att revisorers och företagens syn på anmälningsskyldigheten skiljer sig från lagstadgarens syn på lagen. Vi vill därför undersöka vad syftet egentligen är med lagen och hur lagen tillämpas i praktiken. Vidare vill vi undersöka hur moralen påverkar revisorer när de hamnar i en situation där de misstänker sina klienter för ett bokföringsbrott. Metod: Vi har undersökt 21 fall av bokföringsbrott och genomfört intervjuer med fyra auktoriserade revisorer i Skaraborgsområdet. Intervjuerna har genomförts med en kvalitativ metod. Vi har dessutom samlat in vetenskapliga artiklar och böcker för att få pålitlig och vetenskapligt säkerställd fakta. Slutsats: Vi har genom vår studie ifrågasatt den negativa effekten av anmälningsskyldigheten och kommit fram till att anmälningsskyldigheten är effektiv trots den lilla andelen anmälningar som kommer från revisorer. Anmälningsskyldigheten är nämligen designad för att ekobrotten ska motverkas innan de anmäls samt för att lagen ska användas som ett verktyg för revisorerna i syfte till att skrämma sina klienter. Vidare har vi kommit fram till att revisorer inte anmäler bokföringsbrott på grund av att de är moraliska och tar hänsyn till sina klienter, samt att revisorer inte vill ses som poliser och få dåligt rykte hos sina klientkretser. För att revisorer ska få behålla sina inkomstkällor, det vill säga klienter, vill de först och främst motverka brottet. / Problem discussion: During 2013, an authority which works under the Department of Justice in Sweden, called Brottsförebyggande rådet presented a report that shows that a quarter of all economic crimes in the county of Skaraborg are accounting frauds. A quarter is a very big proportion and therefore should be examined more thoroughly. A report written by Larsson (2004) although concludes that 1 % of all the notifications come from the auditor. There have been several studies with the same conclusions and mean that the auditors reporting obligation does not have any effect on the prevention of economic crimes, as the notifications comes for seldom from the auditors. With this study, our aim is to contribute and give another unexplored perspective in this area. Finally, we’re also examining the moral of auditors during a suspected accounting fraud. Purpose: The purpose of this study is to investigate if the reporting obligation has had a positive effect and if it fulfills the intended idea. It seems like that auditors and company’s views on the reporting obligation differ from the enactment’s angle. Due to this, we want to examine what the purpose really is with the reporting obligation and how it’s applied in reality. Furthermore, it is interesting to see how auditors react and behave when they’re in a situation where they might suspect their clients of an accounting fraud. Method: We’ve examined 21 cases of accounting frauds and had interviews with four authorized auditors, within the county of Skaraborg. The interviews have been accomplished with help of a qualitative approach. To ensure that the data in the study is qualified as a quality sign, we’ve used trustworthy books and scientific articles. Results and conclusion: One of the conclusions is that we question the negative effects that the reporting obligation is said to have, and instead see it as effective even though the notifications are not at a very high level from the auditors side. The law is designed in a way that allows the auditors to use the reporting obligation as a tool to threat the clients from fulfilling economic crimes. This is seen as a preventive action. Our second conclusion is that auditors do not report accounting frauds seen from a moral perspective and that they don’t like to be associated with police officers and that a bad reputation may be spread to the clients. For auditors to keep their source of income, the best possible action for them is trying to prevent accounting frauds from happening.

Digitalisering är en av framtidens starkaste förändringskrafter vilket påverkar revisionsbranschen i en snabb och accelererande takt. Med hjälp av datorer och avancerade programvaror har tekniker utvecklats för att på ett mer effektivt sätt genomföra revision. Idag kan en tydlig förändring inom branschen ses i form av en förenklad vardag, ökad rörlighet och ökad effektivitet som ett resultat av digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka hur de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen arbetar i en allt mer digitaliserad arbetsmiljö. Det som undersöks är digitalisering och dess bidrag till en effektivare revisionsprocess samt digitalisering och dess bidrag till hur revisorns roll har förändrats till att bli allt mer effektiv. Studien är av kvalitativt slag med en ansats som växlar mellan teori och empiri. En dokumentanalys av de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen samt sju semistrukturella intervjuer har gjorts som grund för resultatet. Undersökningarna görs för att utifrån studiens resultat kunna identifiera om digitalisering har de positiva effekter på revisionsprocessen och revisorns roll som tidigare forskning påvisar. Studiens resultat och slutsats visar på att både revisionsprocessen och revisorns roll har påverkats positivt av digitalisering. Idag kan en revision bestående av bättre kvalitét ges tack vare digitalisering och dess utveckling av revisionsprocessen i form av förändrad arbetsmetodik samt implementering av nya verktyg och system, vilket har effektiviserat revisionsprocessen. Resultatet av studien visar även på att revisorns roll har blivit allt mer effektiv som ett resultat av digitalisering och en effektivare revisionsprocess. Revisorns roll har förändrats i de avseenden vilka rör tid, kompetens, ansvar, klientkontakt och social kontakt men där ansvar inte har förändrats i lika stor utsträckning. Då digitalisering frigör tid kan revisorn agera mer likt en rådgivare och lägga mer tid på komplexa frågor inom revision och komplexa samtal med klienter. / Digitization is one of the biggest shifts in today’s world that is affecting the auditing branch rapidly. With the help of computers and advanced software, technologies have been developed to make audits more efficient. Today, as a result of digitization, a clear change in the industry can be seen in form of simplified everyday life, increased mobility and increased efficiency. In this study the purpose is to investigate how the four leading agencies in the auditing industry work in todays digitized environment. What is being investigated is how digitization contributes to a more efficient audit response and how digitization contributes to change the auditor's role to become more effective. This study is a qualitative type that alternates between theory and empirical data. Data that has been used for this study is a document analysis of the four leading agencies in the auditing industry together with seven semi-structural interviews. Surveys are done in order to identify previous researchers’ predication whether digitization has positive effects on auditor's role and their audit process. The results and the conclusion of the study shows that both the audit process and the auditor's role have been positively affected by digitization. Today, an audit consisting of better quality can be achieved thanks to digitization and its development of the audit process in the form of changed work methodology and implementation of new tools and systems, which leads to a more qualified audit. The results of the study also show that the auditor's role has become increasingly effective because of digitization and a more efficient audit process. It also confirms that digitization does have an impact on auditor's role when it comes to time, competence, responsibility, client and social contact, where responsibility has not been affected as much as the other. Digitization also give the auditor the possibility to be more like an advisor, spend more time with clients and deal with more complex issues within auditing.