Sammanfattning: Allmänheten har på senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm när det gått dåligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad är av betydelse för att företags intressenter och allmänheten ska få rätt information om företagens ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Frågan gäller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör därför en för revisorer svår uppgift (Johnsson, 2005, s. 69). Revisorns uppgift under granskningen är att kontrollera tillförlitligheten av redovisningsinformationen vilken företagsledningen tagit fram. Det nämnda innebär att samarbetet mellan revisorer och företagsledningen är av vikt för revisorernas granskningsarbete (Fant, 1998, s. 47). Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats att undersöka hur parternas samspel påverkar uttalandena om företags fortlevnad. I teorikapitlet behandlas företagsledningens ansvar, revisorns granskningssvårigheter och RS  570 fortsatt drift som revisorn ska utgå ifrån. Vidare tas samspelets betydelse för revisorns  granskningsarbete upp och vilka faktorer som påverkar sådan interaktion. För den empiriska undersökningen intervjuas tre auktoriserade revisorer från tre stora revisionsbyråer. Resultaten visar att ett bra samspel mellan revisorn och företagsledningen underlättar revisorns granskningsarbete. En bra interaktion mellan de nämnda parterna kan innebära att revisorn får tillgång till rätt underlag för en bedömning av fortlevnaden av företaget ifråga. Ett sämre samspel, å andra sidan, försvårar revisorns granskningsarbete eftersom revisorn i sådant fall arbetar med en icke samarbetsvillig företagsledning och otillräckligt underlag för en korrekt bedömning. Med stöd av den undersökning som gjorts av det aktuella ämnet kan den slutsatsen dras att samspelet har betydelse för revisorns uttalanden i förevarande hänseende och ett bra samspel möjliggör för revisorn att uttala sig om när företaget är fortlevnadshotad medan en sämre interaktion försvårar positionen för revisorerna att göra uttalanden om de ifrågavarande företagen.

Bakgrund: En revisors oberoende är ett viktigt och debatterat ämne, speciellt i skuggan av de skandaler som kantat 90- och 2000-talet. Revisorns uppgift är att granska ett företags finansiella information och ge ett utlåtande om upprättandet av dessa är i rang med lagar och standarder. En av de fyra grundpelarna för upprättandet av redovisning är going concern postulatet. Detta postulat innebär att ett företags redovisning upprättas på en going concern basis, det vill säga att det förutsätts fortleva en överskådlig tid. En av revisorns uppgift är att granska hur företaget tillämpat denna princip och se om det är ett rimligt antagande att företaget kan överleva 12 månader framåt. I denna utvärderingsprocess kan det uppkomma två sorters fel, typ I och typ II. Den första innebär att ett företag får en going concern och inte går i konkurs de efterföljande 12 månaderna, den andra innebär att företag går i konkurs utan att ha fått en going concern i sin senaste årsredovisning. Tidigare forskning har visat att en revisors benägenhet att utfärda eller inte utfärda en going concern är beroende av bland annat revisorns oberoende. Problem: Vilka variabler påverkar om ett typ I eller ett typ II fel görs? Syfte: Vi vill koppla resultatet från vår undersökning av typ-fel till variabler från vilka dessa fel kan ha uppkommit. Dessa variabler, vilka vi kallar för förklaringsvariabler, kan tydliggöra problematiken bakom revisorns krav att använda going concern-principen praktiskt. Vi jämför felen mot varandra för att undersöka om sannolikheten för något fel är större eller mindre beroende på variablerna. För att uppfylla detta syfte kommer vi att: Ø Söka efter företag med typ I respektive typ II fel Ø Undersöka vilka variabler som påverkar om en anmärkning ges genom att studera tidigare forskning Ø Se om det finns någon skillnad i resultaten felen emellan Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod baserad på insamling av data från 14 586 årsredovisningar med årsbokslut under 2008. Vi har gjort ett kvoturval av företag bestående av sex städer från tre olika delar av Sverige; Norrland, Svealand och Götaland. Vi fick fram 139 företag som fått ett typ I fel och 79 företag med typ II fel. De variabler vi undersökt är; storlek på revisionsbyrå, ersättningsnivå, storlek på klient, rådgivningstjänster och auktoriserade och godkända revisorer. Resultat: Vi har kunnat visa att Big 4 byråerna står för en mindre andel av de fel som görs, vi har även visat att de auktoriserade revisorerna står för ett större antal av felen som görs.

För att erhålla en rättvisande redovisning måste utgångspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingår att granska huruvida ett företag kan tillämpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip är väsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav på att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid få svåra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut på det som står i årsredovisningen och revisionsberättelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en självuppfyllande profetia. Vi har således funnit det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever några svårigheter i samband med bedömningen av ett företags fortsatta drift. Vidare ämnar vi ta reda på hur vanligt det är att revisorer anmärker på den fortsatta driften samt huruvida mer praxis och vägledning behövs i RS 570. Syftet med uppsatsen är att skapa en diskussion och en förståelse för de problem som kan omgärda bedömningen av fortsatt drift. Vår studie har föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi utförde dels en webbenkät och dels personliga semi-strukturerade intervjuer. Efter genomförd empiri visar studien att de flesta revisorer som ingått i våra undersökningar upplever svårigheter vid bedömningen av fortsatt drift. Anledning till detta är att bedömningen involverar förutsägelser om framtiden samt att risken finns för att bedömningen i sig blir självuppfyllande. Vidare har vi konstaterat att åsikterna går isär huruvida mer praxis kring RS 570 är nödvändigt. De flesta anser emellertid att RS 570 innehåller tillräcklig vägledning vid bedömningen av fortsatt drift. Slutligen har vi kommit fram till att det är relativt ovanligt att revisorerna i vår undersökning anmärker på den fortsatta driften i revisionsberättelsen, troligen på grund av de svårigheter som omgärdar bedömningen.

No description available.

Bedömningen av företagets fortsatta drift, eller ”going concern” är en av revisorernasuppgifter. För att underlätta denna bedömning har en förhållandevis ny revisionsstandardkommit fram i Sverige, RS 570. Denna standard fungerar som en vägledning för hur enrevisor skall agera när väsentliga osäkerhetsfaktorer kring fortlevnaden är för handen. Dennastandard tar varken hänsyn till de olika förhållanden som karaktäriserar varje bransch ellerföretagens storlek, utan gäller på ett generellt plan. Vår studie syftar till att beskriva ochanalysera revisorernas träffsäkerhet vid bedömningen av ”going concern” för aktiebolag somgått i konkurs i Sverige. Vidare kommer vi att kartlägga och beskriva om det finns någonskillnad i träffsäkerheten och bedömningen av ”going concern” i förhållande till företagensbranschtillhörighet och storlek. Vi har även jämfört dessa mot anmärkning på förbrukat egetkapital och revisionsberättelsens utfall (ren eller oren) då de har en nära koppling till ”goingconcern”. Vi har gjort både en kvantitativ och kvalitativ studie utifrån material från ettforskningsprojekt på Mittuniversitetet i Sundsvall. Den data som vi fick ta del av bestod av801 företag som gick i konkurs under januari och februari 2009. Med hjälp av detta materialhar vi därefter gjort statistiska undersökningar och kommit fram till att den generellaträffsäkerheten ligger på cirka 12 procent. När det gäller företagens branschtillhörighet fannvi ingen skillnad vid ”going concern” bedömningar, anmärkning på förbrukat eget kapitaleller ren/oren revisionsberättelse. Vi fann heller ingen skillnad när det gäller ”going concern”bedömningar i förhållande till företagens storlek. Däremot fann vi en signifikant skillnad vidanmärkningar på förbrukat eget kapital respektive revisionsberättelsens utfall, där små företagär mer benägna att få en anmärkning på förbrukat eget kapital respektive orenrevisionsberättelse än stora företag. Vår slutsats är att träffsäkerheten är oacceptabelt lågvilket gör att vi ställer oss frågande till om revisorerna skall ha till uppgift att bedömaföretagens fortsatta drift. En alternativ lösning är att förändra arbetsprocessen för att höjaträffsäkerheten till en acceptabel nivå. Detta kan ske i form av branschspecialisering, vilkettorde öka den allmänna revisionskvaliteten och även träffsäkerheten i ”going concern”bedömningar. / The assessment of the company's continued operation, or "going concern" is one of theauditors' duties. To facilitate this assessment, a relatively new auditing standard has emergedin Sweden, RS 570. This standard serves as a guide for how an auditor should act whensignificant uncertainties’ surrounding the survival is at hand. This standard does not take thedifferent circumstances that characterize each industry or company size into account, butappears in a general plan. Our study aims to describe and analyze the auditors' accuracy inassessing the "going concern" for companies that went bankrupt in Sweden. Furthermore, wewill identify and describe if there is any difference in accuracy and assessment of "goingconcern" in relation to business size and industry affiliation. We also compared these to thedepleted equity and audit report outcomes (clean or qualified) as they have close links to the"going concern". We have made both a quantitative and qualitative study based on materialfrom a research project at Mid Sweden University in Sundsvall. The data that we receivedconsisted of 801 companies that went bankrupt in January and February 2009. Using thismaterial, we have subsequently done surveys and found that the overall accuracy is around 12percent. We found no difference in "going concern" assessments, observation of depletedequity or clean / qualified audit report between industries. We also found no difference interms of "going concern" assessments in relation to their size. On the other hand, we found asignificant difference in the remarks on the depleted equity and audit report outcomes, wheresmall firms are more likely to get a comment on the depleted equity and qualified opinionthan large companies. We conclude that the accuracy is unacceptably low, which makes uscritical whether the auditors should have the task of assessing companies’ continued operationat all. An alternative solution is to change the work process to increase accuracy to anacceptable level. This change may be done through an industry specialization, which shouldincrease the overall audit quality as well as accuracy in “going concern” judgements.

Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter enligt rådande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella ställning, där ett företags förmåga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont på tolv månader framåt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som en going concern som osäker, ska det återges i revisionsberättelsen. Tidigare studier har påvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika från att upphöra sin existens och således, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger låg kvalitet i revisorernas granskningar. Aktuell studie tar en annan utgångspunkt och fokuserar på företagen i fråga och inkluderar ett företags kapacitet som en förklaring till att en GC-varning utfaller differentierat. Studien omfattar ett urval av 149 stycken företag som år 2008 har tilldelats en GC-varning. Aktuell studie har kunnat påvisa att det finns indikationer för att en förklaring till att en GC-varning utfaller differentierat är på grund av att revisorer inte tar hänsyn till subjektiva aspekter, det vill säga ett företags kapacitet, utan utgår från objektivt synbara företeelser i företagens finansiella ställning. Kapacitet har i aktuell studie visat sig bidra med en bra förklaring till varför vissa företag tenderar att fortleva, medan andra upphör att existera. Det går med hänsyn till det att diskutera tidigare forskning som talar i termer av revisionskvalitet och snarare förklara differentierade utfall av en GC-varning med att företag har varierad företagskvalitet.

<p>För att erhålla en rättvisande redovisning måste utgångspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingår att granska huruvida ett företag kan tillämpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip är väsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav på att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid få svåra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut på det som står i årsredovisningen och revisionsberättelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en självuppfyllande profetia. Vi har således funnit det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever några svårigheter i samband med bedömningen av ett företags fortsatta drift. Vidare ämnar vi ta reda på hur vanligt det är att revisorer anmärker på den fortsatta driften samt huruvida mer praxis och vägledning behövs i RS 570. Syftet med uppsatsen är att skapa en diskussion och en förståelse för de problem som kan omgärda bedömningen av fortsatt drift. Vår studie har föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi utförde dels en webbenkät och dels personliga semi-strukturerade intervjuer. Efter genomförd empiri visar studien att de flesta revisorer som ingått i våra undersökningar upplever svårigheter vid bedömningen av fortsatt drift. Anledning till detta är att bedömningen involverar förutsägelser om framtiden samt att risken finns för att bedömningen i sig blir självuppfyllande. Vidare har vi konstaterat att åsikterna går isär huruvida mer praxis kring RS 570 är nödvändigt. De flesta anser emellertid att RS 570 innehåller tillräcklig vägledning vid bedömningen av fortsatt drift. Slutligen har vi kommit fram till att det är relativt ovanligt att revisorerna i vår undersökning anmärker på den fortsatta driften i revisionsberättelsen, troligen på grund av de svårigheter som omgärdar bedömningen.</p>

Denna studie har undersökt förvaltningsberättelsers och revisionsberättelsers innehåll för större svenska bolag gällande information om fortsatt drift innan konkurs. Den teoretiska utgångspunkten har varit att utröna om revisionsbyråns storlek har betydelse för revisorns och bolagens rapportering av fortsatt drift, vilket framkommit i tidigare forskning. För att kunna studera praxis inom rapportering av fortsatt drift, har en population av 146 större svenska bolag som har gått i konkurs mellan 2006 och 2015 använts. Årsredovisningen från året innan konkursen har varit studieobjektet. Den teoretiska metoden utgår från ett abduktivt synsätt där teori har studerats parallellt med insamlandet av sekundärdata från årsredovisningar. Studiens teoretiska antagande utgår från tidigare studier om revisionskvalitet och rapportering av fortsatt drift, mestadels via revisionsberättelsen. Forskningen om förvaltningsberättelsens betydelse härvidlag har, enligt författarens kännedom, undersökts i mindre omfattning vilket förstärker studiens kunskapsbidrag. Studiens empiriska resultat visar att en övervägande del av de bolag där revisorn rapporterade problem med fortsatt drift hade lämnat en upplysning av särskild betydelse. Få fall av avvikande mening eller uppgift med reservation rapporterades, och i sammanlagt 28,8 % rapporterades tvivel på fortsatt drift i revisionsberättelsen. I de fall som tvivel om fortsatt drift rapporterades användes upplysning av särskild betydelse i 88,6 %. Studien kunde inte bekräfta att revisorer som tillhör en större revisionsbyrå rapporterar med bättre kvalitet, något som motsäger tidigare forskning.Det finns dock tendenser som indikerar att förvaltningsberättelsen är ett viktigt dokument att studera för att finna tecken på ett bolags förmåga till fortsatt drift.

I aktiebolagslagen finns ett antal skyddsregler för att säkerställa att ett bolags bundna eget kapital stannar kvar i bolaget. Enligt reglerna om tvångslikvidation är styrelse och aktieägare skyldiga att genast upprätta en kontrollbalansräkning vid misstanke om att aktiekapitalet håller på att förbrukas. En kontrollbalansräkning upprättas med utgångspunkt i en ordinarie årsredovisning, med ett antal justeringar. Bland annat får tillgångar tas upp till ett högre värde än i den ordinarie redovisningen under förutsättning att de värderingsprinciperna är förenliga med god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed framgår inte av lagtexten. Myndigheten BFN har en lagstadgad uppgift att utveckla god redovisningssed, men ingen föreskriftsrätt. Enligt BFNs uttalanden och allmänna råd är blandning av K-regelverken inte tillåten, vilket begränsar företagen i deras möjlighet att påvisa fortlevnadsförmåga i kontrollbalansräkningen. Studiens syfte är att undersöka möjligheten att, med god redovisningssed som grund, blanda regelverken K2 och K3 för att kunna visa ett företags fortlevnadsförmåga i en kontrollbalansräkning.För att uppfylla studiens syfte tillämpas ett hermeneutiskt synsätt. Relevanta lagtexter, propositioner, rättsfall, brevsvar från BFN, RedR2 samt regelverken K2 och K3 analyseras för att få fram innebörden av begreppet god redovisningssed.De omständigheter som föranleder upprättande av kontrollbalansräkning är helt andra än de som råder vid ordinarie redovisning. Vår slutsats är därför att det finns olika former av god redovisningssed beroende på den situation som företaget befinner sig i. Med detta som utgångspunkt anser vi att cherry-picking vid upprättande av kontrollbalansräkning bör vara tillåtet. / There are a number of safeguards to ensure that a company’s equity remains in the company. These are included in the Swedish Companies Act. According to the rules for compulsory liquidation, directors and shareholders must immediately establish a balance sheet for liquidation purposes when the share capital is suspected to be consumed. A balance sheet for liquidation purposes is drawn up on the basis of a regular annual report, with permissions for a number of adjustments. One of these allowed adjustments include that assets can be valued to a higher worth, provided that the valuation principles are in accordance with the term “god redovisningssed”, which can be translated into Generally Accepted Accounting Principles. The term “god redovisningssed” is not clearly defined in the wordings of the law. The Swedish Accounting Standards Board, also known as the agency BFN, has the statutory responsibility to develop and clarify what is meant by “god redovisningssed”. BFN, however, does not have any regulatory powers. According to BFNs statements and general advice a mixture of their own regulations, “K-regelverken”, is not allowed. This limitation hinders companies in their ambition to show the ability of future survival. This study aims to examine the possibility of mixing the regulations of K2 and K3 in order to prove a company’s ability of going concern.To fulfill the purpose of this study, a hermeneutic approach is applied. Relevant laws, bills, court cases etc. are analyzed to derive the meaning behind the term “god redovisningssed”.The circumstances that warrant the establishment of a balance sheet for liquidation purposes are vastly different from those prevailing at ordinary accounting. Our conclusion is, therefore, that there are different forms of “god redovisningssed”, depending on the company’s situation. Given this reasoning, it is our belief that cherry-picking when preparing a balance sheet for liquidation purposes should be allowed.This paper is written in Swedish.

En revisor ska utifrån ett opartiskt och självständigt förhållningssätt granska ett företags redovisning. Uppdraget som revisorn genomför ska enligt gällande lagar genomföras helt oberoende. Det innebär att revisionen inte ska påverkas av yttre omständigheter eller personliga agendor. Under pandemin som pågår har revisorerna en viktig samhällsfunktion. Dels ur ett granskande perspektiv, men även andra uppdrag som exempelvis rådgivning fyller en viktig funktion i dagsläget. Revisorns arbetsuppgifter handlar till stor del om att skapa goda och hållbara kundrelationer. Anledningen till det är att företagen ska känna ett förtroende och att revision ska vara legitim.   Covid-19 är en global pandemi som orsakat stora förändringar i samhället såväl ekonomiskt som socialt. Mängder av företag har tvingats till åtgärder som att permittera personal och i vissa situationer avyttra sina verksamheter. Politiska aktörer har tvingats till nödåtgärder som till exempel innefattar stödpaket till de företag som drabbats av pandemin. Dessa stödpaket innehåller olika typer av ersättningar för permittering och fasta kostnader.  Studiens syfte är att granska hur revisorns arbetsuppgifter påverkas av den pågående Covid-19 pandemin. Studien är av kvalitativ karaktär vilket innebär att resultatet bygger på genomförda intervjuer med revisorer i Sverige. Avgränsningarna som gjorts är att endast auktoriserade revisorer varit aktuella för studien samt att vi endast fokuserat på Sverige.  Studien indikerar att majoriteten av revisorerna upplever en förändring i deras arbetsuppgifter utifrån flera parametrar. Relationerna och mötena mellan revisor och kund har blivit allt mer digitaliserade som en konsekvens av pandemin. Fysiska kundmöten har minskat avsevärt vilket innebär att tidigare uppbyggda relationer har varit en viktig faktor för revisorerna. Majoriteten av revisorerna menar även att antalet situationer där oberoendet och objektiviteten behöver utvärderas har ökat i samband med att företag får ekonomiska problem. Stödpaketen som staten fördelar ut till företag har skapat en ny typ av revision för revisorerna. Granskningen av dessa stöd har lett till en ökad arbetsbörda.  Våra slutsatser är att pandemin har påverkat revisorns arbetsuppgifter utifrån flera aspekter. Utvecklingen av digitaliseringen har ökats på med anledningen av pandemin. Mindre fysisk kontakt har gjort att revisorerna använder sig av fler digitala hjälpmedel vid exempelvis kundmöten. Vi ser en tydlig förändring när det gäller fortlevnadsprincipens aktualitet. Allt fler företag drabbas av ekonomiska problem vilket har gjort revisorns bedömning av fortsatt drift mer aktuell. Studien indikerar också att stödpaketen som fördelats till företagen har gjort bedömningen av den fortsatta driften mer komplex. Vilket i sin tur har lett till att revisorerna vidtagit åtgärder. Till exempel genom ytterligare informationsinsamling av prognoser och rapporter för att kunna säkerställa sin bedömning. / An auditor must, based on an impartial approach, review a company's accounts. The assignment performed by the auditor must, in accordance with applicable law, be carried out completely independently. During the ongoing pandemic, the auditors have an important societal function. Partly from an reviewing perspective, but also other assignments such as counseling fulfill an important function in the current situation. The auditor's tasks is largely about creating good and sustainable customer relationships. Covid-19 is a global pandemic that has caused major changes in the society both economically and socially. Lots of companies have been forced to take measures such as laying off staff and in certain situations divesting their companies. Political actors have been forced to take emergency measures that, for example, include support packages for the companies affected by the pandemic. The purpose of the study is to review how the auditor's tasks is affected by the ongoing Covid-19 pandemic. The study is of a qualitative nature, which means that the results are based on conducted interviews with auditors based in Sweden. The delimitations that have been made are that only authorized accountants have been relevant for the study and that we have only focused on Sweden. The study indicates that the majority of auditors experience a change in their tasks based on several parameters. The relationships and meetings between auditor and customer have become increasingly digital as a consequence of the pandemic. Physical customer meetings have decreased significantly, which means that previously built relationships have been an important factor for the auditors. The majority of the auditors also believe that the number of situations where independence and objectivity need to be evaluated has increased due to companies having financial problems. The support packages that the state distributes to companies have created a new type of audit for the auditors. Our conclusions are that the pandemic has affected the auditor's tasks based on several aspects. The development of digitalization has increased due to the pandemic. Less physical contact has led to the auditors using more digital solutions at, for example, customer meetings. We see a clear change in the topicality of some principles. More and more companies are suffering from financial problems, which has made the auditor's assessment of continued operations more relevant. The study also indicates that the support packages distributed to the companies have made the assessment of continued operations more difficult. (This essay is written in Swedish).