I aktiebolagslagen finns ett antal skyddsregler för att säkerställa att ett bolags bundna eget kapital stannar kvar i bolaget. Enligt reglerna om tvångslikvidation är styrelse och aktieägare skyldiga att genast upprätta en kontrollbalansräkning vid misstanke om att aktiekapitalet håller på att förbrukas. En kontrollbalansräkning upprättas med utgångspunkt i en ordinarie årsredovisning, med ett antal justeringar. Bland annat får tillgångar tas upp till ett högre värde än i den ordinarie redovisningen under förutsättning att de värderingsprinciperna är förenliga med god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed framgår inte av lagtexten. Myndigheten BFN har en lagstadgad uppgift att utveckla god redovisningssed, men ingen föreskriftsrätt. Enligt BFNs uttalanden och allmänna råd är blandning av K-regelverken inte tillåten, vilket begränsar företagen i deras möjlighet att påvisa fortlevnadsförmåga i kontrollbalansräkningen. Studiens syfte är att undersöka möjligheten att, med god redovisningssed som grund, blanda regelverken K2 och K3 för att kunna visa ett företags fortlevnadsförmåga i en kontrollbalansräkning.För att uppfylla studiens syfte tillämpas ett hermeneutiskt synsätt. Relevanta lagtexter, propositioner, rättsfall, brevsvar från BFN, RedR2 samt regelverken K2 och K3 analyseras för att få fram innebörden av begreppet god redovisningssed.De omständigheter som föranleder upprättande av kontrollbalansräkning är helt andra än de som råder vid ordinarie redovisning. Vår slutsats är därför att det finns olika former av god redovisningssed beroende på den situation som företaget befinner sig i. Med detta som utgångspunkt anser vi att cherry-picking vid upprättande av kontrollbalansräkning bör vara tillåtet. / There are a number of safeguards to ensure that a company’s equity remains in the company. These are included in the Swedish Companies Act. According to the rules for compulsory liquidation, directors and shareholders must immediately establish a balance sheet for liquidation purposes when the share capital is suspected to be consumed. A balance sheet for liquidation purposes is drawn up on the basis of a regular annual report, with permissions for a number of adjustments. One of these allowed adjustments include that assets can be valued to a higher worth, provided that the valuation principles are in accordance with the term “god redovisningssed”, which can be translated into Generally Accepted Accounting Principles. The term “god redovisningssed” is not clearly defined in the wordings of the law. The Swedish Accounting Standards Board, also known as the agency BFN, has the statutory responsibility to develop and clarify what is meant by “god redovisningssed”. BFN, however, does not have any regulatory powers. According to BFNs statements and general advice a mixture of their own regulations, “K-regelverken”, is not allowed. This limitation hinders companies in their ambition to show the ability of future survival. This study aims to examine the possibility of mixing the regulations of K2 and K3 in order to prove a company’s ability of going concern.To fulfill the purpose of this study, a hermeneutic approach is applied. Relevant laws, bills, court cases etc. are analyzed to derive the meaning behind the term “god redovisningssed”.The circumstances that warrant the establishment of a balance sheet for liquidation purposes are vastly different from those prevailing at ordinary accounting. Our conclusion is, therefore, that there are different forms of “god redovisningssed”, depending on the company’s situation. Given this reasoning, it is our belief that cherry-picking when preparing a balance sheet for liquidation purposes should be allowed.This paper is written in Swedish.

Kontrollbalansräkningen är ett borgenärsskydd vars funktion är att särskilja livsdugliga företag från de som inte är det. Frågan om livsduglighet avgörs av företagets nettotillgångar. Vilka tillgångar som tas upp och hur tillgångarna värderas får därmed en avgörande betydelse för ett aktiebolags fortsätta existensen. Lagen ger ingen närmare beskrivning för hur redovisning av tillgångar ska ske, utan hänvisar till god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed blir således viktigt för att avgöra nettotillgångarnas storlek och i förlängingen företags livsduglighet. Särskilda problem inom redovisningen återfinns vid värdering av immateriella tillgångar. Studiens syfte är därför att undersöka hur immateriella tillgångar kan klassificeras och värderas enligt god redovisningssed i kontrollbalansräkningar.För att besvara studiens syfte gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Dokument som ansågs svara för god redovisningssed i form av RedR 2, K2, K3 samt rättsfall analyserades för att undersöka vad som torde vara de lege lata vid redovisning av immateriella tillgångar i kontrollbalansräkningar.Vår slutsats är att företag som i den ordinarie redovisningen tillämpar K2-regelverket i kontrollbalansräkningar har rätt att välja att redovisa immateriella tillgångar enligt K3-regelverket. Immateriella tillgångar med ett påvisbart försäljningsvärde som i den ordinarie redovisningen inte får tas upp kan redovisas i en kontrollbalansräkning. Utöver ovan slutsatser har även framförts vad som borde gälla de lege ferenda, då immateriella anläggningstillgångar i vissa fall torde kunna värderas till nyttjandevärde. / Program: Civilekonomprogrammet