Enligt ABL skall alla aktiebolag i Sverige ha minst en revisor. I dag pågår en diskussion omatt avskaffa revisionsplikten för små bolag. Problemet med avskaffandet av revisionspliktenär hur den externa informationen skall kvalitetssäkras i framtiden. Idag skriver revisorn enrevisionsberättelse, ren eller oren, vilket visar om årsredovisningen speglar företagetsekonomiska verksamhet på ett tillförlitligt sätt eller ej. Avsikten med studien är att skapa enförståelse för hur viktigt det är för företag att få en ren revisionsberättelse och vilka effekteren oren revisionsberättelse kan medföra. Vår problemformulering lyder: Vilka konsekvenserkan en oren revisionsberättelse medföra för ett företag och hur förändrar det intressenternassyn på företaget?Syftet med studien är att exemplifiera vilka konsekvenser en oren revisionsberättelse kanmedföra för ett företag. Då vi vill skapa en djupare förståelse om fenomenet valde vi attgenomföra en kvalitativ narrativ ansats. Vi har genomfört intervjuer med ett antalrespondenter i egenskap av revisorer, långivare och beslutsfattare inom olika företag.Föresatsen med intervjuerna var att utforska respondenternas uppfattningar om ämnet.I den teoretiska referensramen beskrivs revisionsberättelsens funktion, innehåll och skillnadmellan ren och oren revisionsberättelse. Vi har även beskrivit revisionens och revisorns roll.Avskaffandet av revisionsplikten beskrivs översiktligt och vi har också tagit upp tidigarestudier och forskning inom ämnet. I empirikapitlet redogör vi för respondenternas åsikter ocherfarenheter av oren revisionsberättelse.Studien visar på att en oren revisionsberättelse har stor påverkan på hur ett företagsintressenter uppfattar dem. Vissa av respondenterna menade att de inte tror att det skullepåverka dem själva i någon större grad om de skulle få en oren revisionsberättelse. Andravisste hur allvarliga konsekvenserna kunde bli utifrån deras tidigare erfarenheter av orenarevisionsberättelser. Vår studie visar att en oren revisionsberättelse medför konsekvenser förett företag. Vad konsekvenserna blir och i vilken grad företaget påverkas varierar från fall tillfall och är beroende av många olika faktorer. I studien exemplifierar vi vad konsekvensernakan bli och ger läsaren en inblick i och förståelse för hur en oren revisionsberättelse kanpåverka ett företag.

<p>Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen.</p><p>SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget. Utredningen fastställer att tex. den orena revisionsberättelsen, vilken enligt lag skall skickas till Skatteverket, är ett grundlöst verktyg inom verksamheten. Utredningen anser även att den indirekta effekten en företagsrevisor skapar genom att bringa ordning i företagens redovisning via revision, inte går att påvisa.</p><p>Undersökningens problemformulering lyder - Vilken nytta har Skatteverket av revision i den dagliga verksamheten? Syftet är att ur ett samhällsperspektiv undersöka vilken roll reviderade årsredovisningar spelar i Skatteverkets verksamhet, samt vad detta kan leda till för konsekvenser för samhället vid en slopad revisionsplikt.</p><p>Undersökningen bygger på intervjuer vilka genomförts med tre respondenter vid Skatteverket samt två respondenter från två olika Revisionsbyråer. De empiriska iakttagelserna tyder på att revisionsplikten idag utgör en viktig faktor i Skatteverkets verksamhet, både indirekt samt direkt. Nyttan av revisionsplikten är svår att värdera, och framförallt den indirekta nyttan. Dock anser respondenterna att den indirekta nyttan är stor. Den direkta nytta revisionen ligger till grund för baseras främst på den orena revisionsberättelsen. Denna används främst vid Skatteverkets arbete med att framställa urval och kan enligt en intern rapport vilken framkommit under undersökningen härledas till Skattefelet.</p><p>Konsekvensen av detta är att ifall revisionsplikten slopas kommer Skatteverket enligt egen utsago att behöva genomföra kompenserande åtgärder för att väga upp bortfallet av informationsunderlag, genom att dels den direkta nyttan och den indirekta nyttan kan försvinna.</p><p>Undersökningen når slutsatsen att den slopade revisionsplikten kommer att göra en stor inverkan på Skatteverket verksamhet. Detta är en motsättning av den slutsats SOU 2008:32 når, där revisionens inverkan på Skatteverket anses betydligt mindre.</p>

Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen. SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget. Utredningen fastställer att tex. den orena revisionsberättelsen, vilken enligt lag skall skickas till Skatteverket, är ett grundlöst verktyg inom verksamheten. Utredningen anser även att den indirekta effekten en företagsrevisor skapar genom att bringa ordning i företagens redovisning via revision, inte går att påvisa. Undersökningens problemformulering lyder - Vilken nytta har Skatteverket av revision i den dagliga verksamheten? Syftet är att ur ett samhällsperspektiv undersöka vilken roll reviderade årsredovisningar spelar i Skatteverkets verksamhet, samt vad detta kan leda till för konsekvenser för samhället vid en slopad revisionsplikt. Undersökningen bygger på intervjuer vilka genomförts med tre respondenter vid Skatteverket samt två respondenter från två olika Revisionsbyråer. De empiriska iakttagelserna tyder på att revisionsplikten idag utgör en viktig faktor i Skatteverkets verksamhet, både indirekt samt direkt. Nyttan av revisionsplikten är svår att värdera, och framförallt den indirekta nyttan. Dock anser respondenterna att den indirekta nyttan är stor. Den direkta nytta revisionen ligger till grund för baseras främst på den orena revisionsberättelsen. Denna används främst vid Skatteverkets arbete med att framställa urval och kan enligt en intern rapport vilken framkommit under undersökningen härledas till Skattefelet. Konsekvensen av detta är att ifall revisionsplikten slopas kommer Skatteverket enligt egen utsago att behöva genomföra kompenserande åtgärder för att väga upp bortfallet av informationsunderlag, genom att dels den direkta nyttan och den indirekta nyttan kan försvinna. Undersökningen når slutsatsen att den slopade revisionsplikten kommer att göra en stor inverkan på Skatteverket verksamhet. Detta är en motsättning av den slutsats SOU 2008:32 når, där revisionens inverkan på Skatteverket anses betydligt mindre.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Södertörns Högskola Revision, C-nivå, VT 2006 Författare: Lisa Andersson och Tina Edsvik Handledare: Bengt Lindström Titel: Den orena revisionsberättelsen – orsaker och effekter Bakgrund och problem: Revisionsberättelsen ses som en kvalitetsstämpel för ett företag och en oren sådan är något mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning påstår att 50 procent av de företag som fått en oren revisionsberättelse går i konkurs inom fem år. Motsvarande siffra för företag som inte fått en oren är 20 procent. Eftersom en anmärkning i revisionsberättelsen anses vara allvarligt, är det av intresse att se närmare på dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberättelse samt hur det påverkar ett företag att ha en oren revisionsberättelse. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberättelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna är, samt att undersöka hur företagarna förhåller sig till revisionsberättelsen i allmänhet och speciellt den orena. Avgränsningar: Uppsatsen undersöker årsredovisningar från 2003 i aktiebolag med fler än tre anställda. Intervjuer genomförs med en respondent från varje orsaksgrupp. Metod: Först har en kvantitativ undersökning genomförts där revisionsberättelserna ur den valda populationen granskats. Utifrån detta har de vanligaste faktorerna som orsakar en oren revisionsberättelse sammanställts samt sorterats in i olika orsaksgrupper. Därefter har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer gjorts. Vi har valt ut intervjuobjekten genom ett beaktande av varje orsaksgrupp och därefter har ett företag utvalts från respektive grupp. Resultat och slutsatser: Antalet orena revisionsberättelser för den undersökta populationen år 2003 uppgick till 13,1 %. Den vanligaste orsaken är att årsredovisningen har inlämnats för sent, vilket enligt vår underökning beror på att ett företags intressenter inte lägger så stor vikt vid just den anmärkningen. Överlag anser företagarna att revisionsberättelsen är alltför standardiserad, även den orena. Det är således de bakomliggande orsakerna till en oren revisionsberättelse, samt andra parametrar, som är betydelsefulla för ett företags intressenter. Förslag till fortsatta studier: Under uppsatsens gång har det uppkommit ämnen som skulle vara av intresse att studera vidare inom. Det skulle vara intressant att göra en större intervjuundersökning för att se om effekterna av den orena revisionsberättelsen skiljer sig åt beroende på orsaken till den. Att närmare undersöka skillnader mellan små och stora företag skulle också vara intressant. Påverkas de olika av en oren revisionsberättelse och lämnar de oren revisionsberättelse i olika utsträckning? / Background and problem: The audit report is seen as a quality stamp for a company and a defect audit report is something very serious for most of a company's stakeholders. Earlier research claims that 50 percent of the companies who received a defect audit report go bankrupt within five years. The corresponding figure for companies who have not received a defect report is 20 percent. Since a remark in the audit report is considered to be grave, it is of interest to study closer which factors lead to a defect audit report, and further how it influences a company to have a defect audit report. Purpose: The purpose of this essay is to create statistics over the causes of defect audit reports to be able to see how commonly occurring the different causes are, and to study how the entrepreneurs perceive the audit report in general and particularly the defect one. Delimitation: The essay studies annual reports from 2003 in joint-stock companies with more than three employees. Interviews are being held with one respondent from each group of causes. Method: To begin with we have implemented a quantitative method in which we have studied the audit reports in the selected population. Out of this we have compiled the most common factors that are the causes of a defect audit report and graded them into different groups of causes. Thereafter a qualitative study consisting of interviews was completed. We have selected the respondents of the interviews by looking at every group of causes and therefore have chosen one company out of each group. Results and conclusions: The number of defect audit reports for the inquired population in 2003 amounted to 13.1 percent. The most common cause is that the annual report has been submitted too late due to the fact that companies’ stakeholders do not pay much attention to that cause in particular. In general the entrepreneurs are of the opinion that the audit report is too standardised, the defect one as well. Hence it is the underlying reasons for a defect audit report, as well as different parameters, which are of interest to the stakeholders of a company. Suggestions to further studies: While writing the essay, subjects for further studies have arisen. It would be of interest to perform a major interview inquiry to study whether the effects of the defect audit report differ due to the cause of it. A more thorough research of the differences between small and large companies would also be interesting. Are they affected differently by a defect audit report and do they render a defect audit report to different extents?

Title: The qualified audit report – a study of Board of Director, Private Corporation and auditor’s impact.                       Seminar date: 31th of May, 2011 Authors: Annika Jonasson &amp; Emma Swanberg Supervisor: Andreas Jansson                 Education: the Business Administration and Economics Programme       Course: Thesis, the Business, Administration and Economics Programme, 30 credits Keywords: Qualified audit report, accounting, audit, auditor, board of directors private corporation, stakeholder Background: It is important for the company's stakeholders to receive information what affects qualified audit report. The information is also important for the company’s management or owner in order to prevent qualified audit report. Board of directors (the ability to control the owners or management and provide critical resources), the management or owners (incentives to manipulate the annual report) and auditors (the ability to discover and report false financial statements) may have an impact why Swedish private corporations receiving qualified audit reports.   Purpose: The overall purpose is to examine why Swedish Private Corporation receives qualified audit reports. Methodology: In order to fulfill the purpose of our thesis a deductive approach is used. The hypotheses are based on relevant scientific articles and existing theories. Based on a quantitative research the data has been collected from annual reports and tested in several types of statistical analytical methods.                    Results &amp; Conclusion: Results shows that the Board size, gearing ratio and different types of industries have an impact why Swedish Private Corporations receives qualified audit reports.

Bakgrund: Revisionsberättelsen är den rapport som intressenter kan ta del av. Det är revisorns uttalande som har högt värde då det är revisorn som är informationsmedlare mellan parterna. Tolkningar som revisorn gör, är grund för andras beslut. Tidigare forskning visar att en revisionsberättelse inte signalerar tillräckligt om företagets fortsatta drift, samt att det var endast 20-27% som erhållit orena revisionsberättelser innan företagen inlett konkurs. De olika anmärkningarna i orena revisionsberättelsen har olika allvarlighetsgrader enligt andra studier. Syfte: Vi vill med denna studie undersöka om aktiebolagens sist erhållna orena revisionsberättelser, har ett statistiskt signifikant samband med aktiebolagens inledda konkurs under året 2010. Teori: De teorier som har använts i denna studie är agentteorin och intressentmodellen. I kapitlet definieras även begrepp som används inom revision. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har gjorts i form av dokumentstudie. Urvalet har utgått från svenska aktiebolag som inlett konkurs under 2010. Kontrollgruppen bestod av svenska aktiebolag som inte hade inlett konkurs under samma år. Resultat och slutsats: De mest uppkomna anmärkningarna är förbrukat mer än det registrerade egna aktiekapitalet samt skatte- och avgiftsanmärkning. Anmärkningar som är av den allvarligaste graden förekommer inte ofta. Däremot vid de uppkomna tillfällena med dessa anmärkningar har företagen i de flesta fallen gått i konkurs. Vidare visar resultatet att det finns ett samband mellan företagens orena revisionsberättelse och konkurs.

<p>Sammanfattning</p><p>Alla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer:</p><p>Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal?</p><p>Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser. Då de finns få tidigare studier om problemet anser vi att vår uppsats är av nytta.</p><p>Vi har genomfört en kvantitativ studie med information från årsredovisningar med tillhörande revisionsberättelse som källa. Angreppssättet har varit deduktivt, det vill säga vi har nyttjat befintlig teori och forskning för att formulera frågeställningen och därefter utföra vår empiriska studie. Vår kunskapssyn är positivistisk, vi avser att beskriva och förklara generella samband.</p><p>Vi har nyttjat Umeå universitetsbiblioteks företagsekonomiska databas AffärsData Företagsfakta för att inhämta vårt empiriska material. Vi har utgått ifrån 3 076 aktiebolag registrerade i Umeå med bokslutsåret 2001. 30 av företagen med oren revisionsberättelse har följts upp under perioden 2001-2004 för att kartlägga samband mellan nyckeltal och den orena revisionsberättelsen. Nyckeltalen som vi baserat vår studie på är följande: antal anställda, omsättning, avkastning på eget kapital, årets resultat, soliditet och kassaflöde. Vi har även undersökt de anmärkningar som gjort revisionsberättelsen oren samt klassificerat dessa efter allvarlighetsgrad.</p><p>Ett starkt samband kunde vi urskilja mellan nyckeltalen och orena revisionsberättelser i de företag som hade en eller två orena revisionsberättelser under perioden 2001-2004. Nyckeltalen hos dessa företag försämrades avsevärt. För de företag som hade tre eller fyra orena revisionsberättelser under tidsperioden var det dock svårt att se något generellt samband mellan.</p><p>Trots att anmärkningen var av allvarlig grad ett orent år kunde nyckeltalen uppvisa tillfredsställande värden, detta var dock ej speciellt vanligt förekommande.</p><p>En möjlig orsak till att företagen med oren revisionsberättelse ett eller två år återhämtat sig bättre skulle kunna vara att de har tagit orenheten på allvar och åtgärdat problemet. Medan de företag som haft oren revisionsberättelse tre eller fyra gånger av de fyra åren inte verkar se den som något hinder för framtida fortlevnad.</p>

Sammanfattning Alla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer: Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal? Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser. Då de finns få tidigare studier om problemet anser vi att vår uppsats är av nytta. Vi har genomfört en kvantitativ studie med information från årsredovisningar med tillhörande revisionsberättelse som källa. Angreppssättet har varit deduktivt, det vill säga vi har nyttjat befintlig teori och forskning för att formulera frågeställningen och därefter utföra vår empiriska studie. Vår kunskapssyn är positivistisk, vi avser att beskriva och förklara generella samband. Vi har nyttjat Umeå universitetsbiblioteks företagsekonomiska databas AffärsData Företagsfakta för att inhämta vårt empiriska material. Vi har utgått ifrån 3 076 aktiebolag registrerade i Umeå med bokslutsåret 2001. 30 av företagen med oren revisionsberättelse har följts upp under perioden 2001-2004 för att kartlägga samband mellan nyckeltal och den orena revisionsberättelsen. Nyckeltalen som vi baserat vår studie på är följande: antal anställda, omsättning, avkastning på eget kapital, årets resultat, soliditet och kassaflöde. Vi har även undersökt de anmärkningar som gjort revisionsberättelsen oren samt klassificerat dessa efter allvarlighetsgrad. Ett starkt samband kunde vi urskilja mellan nyckeltalen och orena revisionsberättelser i de företag som hade en eller två orena revisionsberättelser under perioden 2001-2004. Nyckeltalen hos dessa företag försämrades avsevärt. För de företag som hade tre eller fyra orena revisionsberättelser under tidsperioden var det dock svårt att se något generellt samband mellan. Trots att anmärkningen var av allvarlig grad ett orent år kunde nyckeltalen uppvisa tillfredsställande värden, detta var dock ej speciellt vanligt förekommande. En möjlig orsak till att företagen med oren revisionsberättelse ett eller två år återhämtat sig bättre skulle kunna vara att de har tagit orenheten på allvar och åtgärdat problemet. Medan de företag som haft oren revisionsberättelse tre eller fyra gånger av de fyra åren inte verkar se den som något hinder för framtida fortlevnad.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter. I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå. För att se eventuella samband mellan den orena revisionsberättelsen med dess anmärkningar använde vi faktorn storlek på revisionsbyrå. Vi gjorde detta genom att samla in uppgifter utifrån en lista över alla aktiebolag i Sverige som har gått i konkurs mellan januari och augusti 2010. Resultatet visade att andelen orena revisionsberättelser totalt uppgick till 66 % och att det fanns skillnader mellan olika revisionsbyråer. ”Big four” revisionsbyråerna utfärdade 63 % orena revisionsberättelser medan de mindre revisionsbyråerna utfärdade 67 % orena revisionsberättelser. Den mest förekommande anmärkningen var att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och de därefter mest förekommande anmärkningarna var att årsredovisningen har lämnats in för sent samt anmärkning om skatter och avgifter. De mest förekommande anmärkningarna skiljde sig mellan olika revisionsbyråer, både när jämförelser gjordes mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna och enskilda byråer inom dessa kategorier. Störst skillnader mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna var anmärkning om ”going concern” och anmärkning om att årsredovisningen lämnats in för sent. ”Big four” revisionsbyråer gav oftare en ”going concern” varning och de mindre revisionsbyråerna anmärkte oftare om för sent inlämnad årsredovisning.

Revisionsmarknaden har förändrats under den senaste tidsperioden till följd av bland annat skandaler som till exempel Enronskandalen och revisionspliktens avskaffande 2010. När bedrägerier uppstår i företagens redovisning blir dess revisorer oftast anklagade som ansvariga då deras huvudsakliga uppgift är att granska företagens finansiella rapporter. När revisorn har genomfört sin granskning utlämnas en revisionsberättelse som antingen är ren eller oren ifall den innehåller avvikande meningar från företagens påståenden. En ren revisionsberättelse ses som en kvalitetsstämpel. Tidigare forskning har påvisat att ett antal olika faktorer påverkar utfallet av en ren respektive oren revisionsberättelse. Syftet med studien är att undersöka huruvida studiens utvalda faktorer har ett samband med en revisionsberättelse, för att förstå vilka faktorer som främst kan associeras med en oren revisionsberättelse. Utifrån en kvantitativ metod har empiri samlats in från 377 stycken mikro, små samt medelstora företags årsredovisningar som har sitt säte i Stockholms län och därefter har en enkel- samt multipel logistisk regressionsanalys utförts med åtta stycken oberoende variabler. Hypoteser ställdes upp för respektive variabel mot den beroende variabeln; revisionsberättelse. Både den enkla- och multipla logistiska regressionsanalysen påvisade en statistisk signifikans på variablerna; soliditet och räntabilitet på totalt kapital, varpå nollhypotesen kunde förkastas för dessa. Ju lägre soliditet och räntabilitet på totalt kapital desto större sannolikhet att en revisor utlämnar en oren revisionsberättelse. / The audit market has changed during the recent period due to scandals such as the Enron scandal and the abolition of auditing obligations 2010. When fraud occurs in the company's financial reports, its auditors are usually accused of being responsible as their main task is to review the companies' financial reports. The auditor gives the firms either an unqualified or qualified auditor’s report. An unqualified auditor’s report is seen as a “quality stamp”. Previous research has shown that a variety of factors affect the outcome of an unqualifiedand qualified auditor’s report. The purpose of this study is to investigate whether the chosen factors of the study are related to an audit report, in order to understand which factors can be associated with a qualified audit report. Based on a quantitative method, empirical data has been collected from 377 micro-, small and medium sized companies' annual reports in Stockholm, and were analyzed using simple and multiple logistic regression analysis with eight different independent variables. A statistical significance on the variables; solvency and return on total assets, is found in both the simple and multiple logistic regression analysis, whereupon the zero hypothesis could be rejected for these. The lower the solvency and return on total assets, the greater the likelihood of an auditor leaving a qualified auditor’s report.