Kreativitet är ett begrepp som har fått stor slagkraft inom restaurangbranschen. Många kockar anses idag jobba kreativt med matlagning och använder denna egenskap som ett sätt att konkurrera på en hård marknad. Syftet i studien avsåg att undersöka vilka faktorer som påverkar en kocks kreativa arbete. Metoden som användes var en granskning av fem vetenskapligt godkända artiklar. Materialet analyserades och ställdes samman i resultatdelen. Vidare skrevs artikelmatriser för att lättare kunna ta del av den väsentliga informationen artiklarna innehöll. Resultatet visade på att bakgrund, personliga egenskaper, studie- och arbetsmiljö är viktiga inre och yttre faktorer som påverkar en kocks kreativa arbete. Det kreativa arbetet är under ständig utveckling och måste anpassas efter marknadens krav och de gäster som ska tillfredställas / B-uppsatser

<p>Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen. Vår problemformulering lyder: <strong>Hur påverkas den finansiella ställningen hos aktiebolag i restaurangbranschen av att få en oren revisionsberättelse? </strong>Vi har genomfört en kvantitativ undersökning där vi har använt oss av databasen Affärsdata . Vi har studerat årsredovisningar för åren 2007 och 2008 avseende alla aktiebolag inom restaurangbranschen med 5-10 anställda, för att se om de har några anmärkningar i sin revisionsberättelse.  Vi har sedan valt ut 120 stycken med ren och 120 stycken med oren revisionsberättelse som vi har studerat närmare. Vi har jämfört deras soliditet, kassalikviditet, årets avkastning på totalt kapital samt årets resultat. Vi har även fört statistik över de vanligaste anmärkningar. Resultatet blev oväntat. Vi fann inget samband mellan orena revisionsberättelser och sämre nyckeltal. Vi anser att det dels beror på den specifika branschen vi har undersökt, restaurangbranschen. De flesta av bolagen är ägarledda och de låter sig därmed inte påverkas av en anmärkning. Dels kan det bero på att Sverige just nu befinner sig i en lågkonjunktur. Mer än hälften av företagen vi undersökt har gått sämre år 2008 jämfört med 2007. Kommer det färre kunder till restaurangen spelar det ingen roll om revisionsberättelsen är ren eller oren, faktum är att inkomsterna blir lägre.</p><p>När det gäller anmärkningarna fann vi att restaurangbranschen omfattas av procentuellt fler anmärkningar än aktiebolagen i genomsnitt, däremot skilde sig inte typen av anmärkningarna nämnvärt mot övriga bolag. De vanligaste var att årsredovisningen lämnats in för sent, att skatter och avgifter inte hade betalats i rätt tid samt att över hälften av aktiekapitalet var förbrukat.  Anmärkning på det rådde oklarheter med kassa och kontanthanteringen var också relativt vanlig. Det kan förklaras med att det är mycket kontanter i omlopp i restaurangbranschen. Förslag på fortsatt forskning kan vara att se vilken genomslagskraft Lagen om kassaregister får på resultatet. En jämförelse för att se om det finns skillnader beroende vilken revisor företaget har eller om det finns geografiska skillnader vore även intressant. Avskaffandet av revisionsplikten som träder i kraft 2010 öppnar också upp för ny intressant forskning.</p>

Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen. Vår problemformulering lyder: Hur påverkas den finansiella ställningen hos aktiebolag i restaurangbranschen av att få en oren revisionsberättelse? Vi har genomfört en kvantitativ undersökning där vi har använt oss av databasen Affärsdata . Vi har studerat årsredovisningar för åren 2007 och 2008 avseende alla aktiebolag inom restaurangbranschen med 5-10 anställda, för att se om de har några anmärkningar i sin revisionsberättelse.  Vi har sedan valt ut 120 stycken med ren och 120 stycken med oren revisionsberättelse som vi har studerat närmare. Vi har jämfört deras soliditet, kassalikviditet, årets avkastning på totalt kapital samt årets resultat. Vi har även fört statistik över de vanligaste anmärkningar. Resultatet blev oväntat. Vi fann inget samband mellan orena revisionsberättelser och sämre nyckeltal. Vi anser att det dels beror på den specifika branschen vi har undersökt, restaurangbranschen. De flesta av bolagen är ägarledda och de låter sig därmed inte påverkas av en anmärkning. Dels kan det bero på att Sverige just nu befinner sig i en lågkonjunktur. Mer än hälften av företagen vi undersökt har gått sämre år 2008 jämfört med 2007. Kommer det färre kunder till restaurangen spelar det ingen roll om revisionsberättelsen är ren eller oren, faktum är att inkomsterna blir lägre. När det gäller anmärkningarna fann vi att restaurangbranschen omfattas av procentuellt fler anmärkningar än aktiebolagen i genomsnitt, däremot skilde sig inte typen av anmärkningarna nämnvärt mot övriga bolag. De vanligaste var att årsredovisningen lämnats in för sent, att skatter och avgifter inte hade betalats i rätt tid samt att över hälften av aktiekapitalet var förbrukat.  Anmärkning på det rådde oklarheter med kassa och kontanthanteringen var också relativt vanlig. Det kan förklaras med att det är mycket kontanter i omlopp i restaurangbranschen. Förslag på fortsatt forskning kan vara att se vilken genomslagskraft Lagen om kassaregister får på resultatet. En jämförelse för att se om det finns skillnader beroende vilken revisor företaget har eller om det finns geografiska skillnader vore även intressant. Avskaffandet av revisionsplikten som träder i kraft 2010 öppnar också upp för ny intressant forskning.

Hur fungerar kontakten mellan Restaurang- och Livsmedelprogrammet samt restaurangbranschen idag och hur kvalitetssäkrar skolan kontakten med arbetslivet? Kan kommunikationen dem emellan förbättras och förenklas och i sådana fall hur? Undersökningen är genomförd som en kvalitativ studie genom enkätintervjuer samt vissa litteraturstudier då det gäller styrdokument och tidigare rapporter. Studien visar på att skolan och arbetslivet är överens om att de behöver varandra för att kvalitetssäkra utbildningen samt att kontakten och kommunikationen dem emellan idag inte fungerar tillräckligt bra.

No description available.

The restaurant industry is often described as a hard and tough working environment. The restaurant industry is the industry that are most subjected to sexual harassment witch can affect the occupational health both physically and psychologically. The aim of this study was to explore the experience of sexual harassment among staff in the restaurant industry. To get a view and understanding of earlier research a systematic literature review was conducted. To get an understanding of restaurant staffs experience of sexual harassment a qualitative interview study with a phenomenology approach was performed. The main results showed that the informants experienced sexual harassment as a process of acclimatization. It starts with a sexual jargon that is customary and the informant describes a fear of reporting. The jargon and fear becomes a part of everyday life and informants describes that they don’t define it to be sexual harassment anymore. The informants describe it as the borders have moved or become blurred when it comes to sexual harassment witch can defines like a normalization of sexual harassment. / Restaurangbranschen beskrivs ofta som en bransch med hårt och otrivsamt klimat. Av alla branscher är restaurangbranschen den bransch där minst är nöjda med sitt arbete samt utsätts de för flest sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier inom arbetslivet är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en annan arbetstagare. Sexuella trakasserier kan påverka arbetshälsan både fysiskt och psykiskt och kan yttra sig genom ångest, rädsla, trötthet, huvudvärk och depression. Tidigare forskning kring sexuella trakasserier mellan arbetstagare och chefer var begränsat vilket tyder på att det behövs ökad kunskap och forskning kring det. Tidigare forsknings resultat påvisar att sexuella trakasserier inom restaurangbranschen beror på makt, att det är en form av maktutövande. För att få förståelse om problematiken och restaurangpersonalen upplevelse om sexuella trakasserier genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Syftet var att undersöka upplevelsen av sexuella trakasserier bland anställda i restaurangbranschen. Resultatets essens kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess där sexuella trakasserier upplevs som en skämtsam jargong med sexuella kommentarer, essensen utrycks samt genom en rädsla när det kommer till att anmäla sexuella trakasserier. Rädslan kring att anmäla utrycks som att informanterna är rädda för ryktesspridning, att mista gemenskapen eller att bli utfryst från kollegor/restaurangbranschen. Jargongen och rädslan blir tillslut en del av vardagen och informanterna beskriver sig att inte tänka på det längre, sexuella trakasserier blir efter en tid normalt. En normalisering sker utav sexuella trakasserier där informanterna beskriver att de inte uppmärksammar sexuella trakasserier på samma sätt längre. Informanterna beskriver det som att gränserna har flyttats eller suddats ut när det kommer till sexuella trakasserier, det har blivit en självklar del av arbetsmiljön och restaurangbranschen. Jargongen, rädslan och normaliseringen av sexuella trakasserier kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess. Informanterna har acklimatiserat sig till en arbetsmiljö som inkluderar sexuella trakasserier.

Denna uppsats handlar om restaurangbranschen och hotell- och restaurangfacket. Medlingsinstitutet presenterar varje år en rapport som innefattas av statistik om hur den fackliga medlemskapsutvecklingen sett ut under året i olika branscher. Hotell- och restaurangfackets organisationsgrad visade år 2015 28 % vilket gör hotell- och restaurangfacket till Sveriges minsta fackförening. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ ansats och syftar till att förklara hotell- och restaurangfackets utmärkande organisationsgrad. Denna förklaring söker vi genom att undersöka sociala faktorer inom restaurangbranschen och var restaurangarbetaren förankrar sin trygghet samt hur trygghetsförankringen kan förstås. Empirin samlas in via semi-strukturerade intervjuer vilka utgår ifrån följande teman: trygghet, sammanhållning, lojalitet, flexibilitet och attityd till hotell- och restaurangfacket. Som teoretisk ansats har vi valt att använda oss av sociologen Karl Polanyis och hans förklaring om det inbäddade samhället. Vår studie tyder på att stark social sammanhållning inom restaurangbranschen uppfyller individens trygghetsbehov i tillräcklig utsträckning för att ett fackligt medlemskap är att betrakta som överflödigt. Eftersom restaurangarbetarens trygghetsbehov redan uppfylls av de sociala relationerna inom restaurangbranschen så blir det inte rationellt för restaurangarbetaren att ansluta sig till hotell- och restaurangfacket. / This paper is about the hospitalityindustry and hotel and restaurant union. Mediation Office presents an annual report contained statistics on union membership trends during the past year in various industries. In 2015 the hotel- and restaurant union organization rate showed 28 % which makes the hotel- and restaurant union Sweden's smallest union. The essay is based on a qualitative approach and aims to explain the hotel- and restaurant union peculiar degree of organization. This explanation we seek by examining social factors in the hospitalityindustry and where restaurantworkers anchor their security and how the security anchor can be understood. The empirical data collected through semi-structured interviews, which are based on the following themes: security, shared attitude, loyalty, flexibility and attitude to the hotel and restaurant union. As a theoretical approach has been chosen to use the sociologist Karl Polanyi and his declaration of the embedded community. Our study suggests that strong social stance shared in the restaurant sector meet individual security needs adequately to a union membership is regarded as superfluous. Since the restaurant worker's securityneeds are already met by the social relations within the hospitalityindustry it will not be rational for restaurant workers to join the hotel- and restaurant union.

Bakgrund: En studie från Livsmedelsverket där totalt 13 kommuner och en region (Skåne) deltog visade att avvikelser inom redlighet var väldigt vanligt, över 81 % av alla verksamheter hade en eller flera avvikelser inom redlighet. Det finns flera studier om redlighet ur konsumenters perspektiv samt undersökningar från myndigheter, däremot saknas studier ur restaurangverksamheternas perspektiv.   Syfte: Syftet var att undersöka restaurangpersonalens inställning och erfarenhet till redlighet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan kön, ålder, erfarenhet, år i branschen, yrkesroll eller typ av verksamhet och inställningen till redlighet.    Metod: En webbenkät utformades och skickades ut till 110 verksamheter inom restaurangbranschen i Umeå, Sundsvall, Örnsköldsvik och Härnösand. Av dessa svarade 50 personer. Resultaten bearbetades statistiskt med ”Fishers exact test” med signifikansnivån (p&lt;0,05).  Resultat: Studien visade att de flesta hade en positiv inställning till redlighet både för sina kunder och för personlig del. Deltagarna ansåg däremot att myndigheter inte regelbundet kontrollerar verksamheternas redlighet. Det fanns inget signifikant samband mellan syn på redlighet och utbildningsnivå, roll på arbetsplatsen eller antal år i branschen.   Slutsats: Restaurangpersonalen visar på en positiv inställning till redlighet men visar mer spridda åsikter om myndigheternas kontroll och informationsskyldighet. Huvudsyftet med redlighet är att inte vilseleda konsumenter och för att uppfylla detta genom att minska avvikelserna, krävs ett närmare samspel mellan myndighet och verksamhet.

<p>Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolans</p><p>kursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmer</p><p>skolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?</p><p>Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?</p><p>Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna med</p><p>företrädare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa se</p><p>de olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varit</p><p>att sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behov</p><p>restaurangbranschen har på utbildad arbetskraft.</p><p>Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.</p><p>Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.</p><p>Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.</p><p>De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltför</p><p>mycket maktpositionering sker grupperna emellan</p>

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anställda i restaurangbranschen upplever den rådande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervägande del av de anställda inom restaurangbranschen har problematiska eller åtminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur individerna som själva arbetar inom branschen förhåller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod där fem anställda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda på hur de anställdas syn och attityder ser ut i förhållande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde någon form av konsekvens för de som har en avvikande syn. Resultatet visar att samtliga fem respondenter har relativt liknande upplevelser. De upplever att alkoholkonsumtionen minskat på arbetsplatsen de senaste tio åren, men att det i viss mån fortfarande finns problem att ta tag i, speciellt inom vissa grupper. Vi har dragit slutsatsen att det finns en del problematik kring alkohol och att de som inte passar in hamnar utanför eller väljer att byta arbetsplats. Men att denna konsekvens inte upplevs som ett problem hos respondenterna då de själva befinner sig i kulturen och att de delar de normer som ter sig som det "normala". Men också att det överlag verkar vara en positiv förändring i rullning, det blir bättre genom att man fokuserar mer på yrket och inte på att konsumera alkohol.