Vår studie handlar om utförandet av privata angelägenheter under arbetstid. Syftet med studien är att skapa en förståelse för utförandet av privata angelägenheter under arbetstid inom restaurangbranschen. Frågor som vad de anställda sysslar med på arbetstid och hur de hanterar privata angelägenheter framför gäster kommer besvaras. Även varför respondenterna utför privata angelägenheter kommer att undersökas. Restaurangbranschen är speciellt intressant att undersöka då ständig kundkontakt förekommer. Servitriser och servitörer deltar i undersökningen då dessa har daglig kontakt med kunder och vi vill undersöka vilka och varför de utför privata angelägenheter dels framför gäster. Tidigare forskning har undersökt utförandet av privata angelägenheter i andra miljöer som kontor men vi anser att vidare studier om serviceyrken behövs.I teoriavsnittet finns relevanta teorier kopplade till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid. Teorier om work-life balance, digitalisering, organisationskultur och neutraliseringstekniker etc.   Sex respondenter, blandat servitriser och servitörer från olika företag deltar i undersökningen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer som insamlingsmetod. Svar från intervjuer jämfördes med teorier och en analys växte fram. Analysen mynnade ut i svar till våra frågeställningar och det framkom att det vanligaste våra respondenter ägnar sig åt när det gäller privata angelägenheter under arbetstid är mobilen, dator och olovliga pauser. Det kan handla om sms, telefonsamtal, spel på mobilen, surfa och ägna sig åt sociala medier.   Varför våra respondenter utför privata angelägenheter är dels för att få ihop arbete och fritid, alltså att ha ett fungerade work life-balance, för att det är okej inom organisationen och för att de behöver en paus i arbetet. Vidare visar det sig att respondenterna använder sig av olika tekniker för att rättfärdiga sitt beteende kring utförandet av privata angelägenheter. Vissa respondenter tycker att de förtjänar att ägna sig åt annat än arbete för de jobbar så hårt, andra förhåller sig till hur mycket kollegorna arbetar och gör inte mer eller mindre och då kan utrymme för privata angelägenheter finnas.   Respondenterna berättar även att de utför privata angelägenheter framför gäster. De använder mobil och dator framför gäster men i kontrast till det beteendet vill respondenterna även agera professionellt i yrkesrollen och framför gästen.   Slutsatserna som kunde dras var bland annat att mobilen är den absolut största faktorn till att privata angelägenheter utförs. Vanligt förekommande var att datorer och annan elektronisk utrustning användes för att svara på privata samtal, spela spel eller skicka e-mail. Det framkom att organisationskultur, sättet att leda personalen samt work life balance var faktorer som svarade på varför privata angelägenheter utförs. Det framkom även att medarbetarna rättfärdiga sitt beteende genom att förminska, normalisera eller jämföra arbetsprestationer sinsemellan.

Pandemin har en stor påverkan på arbetsmarknaden där de som drabbats hårdast av pandemin är hotell- och restaurangbranschen. Arbetsplatsen har en stor påverkan på den anställdes kompetensutveckling och hälsa. Kompetensutveckling har uppmärksammats som betydelsefullt på arbetsplatsen eftersom detta resulterar i engagerade anställda, högre ekonomisk omsättning i företaget samt ett främjande inlärningsklimat. Därför är det betydelsefullt att undersöka hur ledare bemöter utmaningar inom hotell- och restaurangbranschen såsom pandemin, personalomsättningen samt utvecklingen som sker inom företaget. Syftet med studien var att beskriva ledares erfarenheter av hälsa och kompetensutveckling inom hotell- och restaurangbranschen under pandemin. Studiens teoretiska referensram och pedagogiska utgångspunkt är det anpassnings- och utvecklingssinriktade lärandet, där hälsoteorin KASAM tillåter studiens hälsoaspekter träda fram. För att svara på studiens syfte har elva ledare från olika hotell och restauranger deltagit i semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet utifrån intervjuerna analyserades sedan genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sociala sammanhang på arbetsplatsen under pandemin främjar kompetensutveckling och god hälsa, stress och krav på arbetet påverkar hälsan negativt, att planerat eller påtvingad kompetensutveckling inte alltid är hållbart utan endast ett medel för ett större mål. Konklusionen är att sociala relationer har en positiv påverkan på både kompetensutvecklingen och hälsan. Om lärandet upplevs meningsfullt, hanterbart och begripligt anses det indirekt vara hälsofrämjande. Den kompetensutveckling som sker påtvingat har visats påverka hälsan negativt. Avslutningsvis anses ledarnas kompetensutveckling och hälsa vara en process, vars erfarenheter upplevs påfrestande av den pandemiska kontexten. / The pandemic has a major impact on the labor market, and the hotel and restaurant business has been the most affected. The workplace has a big impact on the employee's skills development and health. Skills development has been found to be a significant contributing factor within different companies. This results in engaged employees, higher financial turnover and a promoting learning climate. Therefore, it was of importance to study how leaders respond to challenges within the hotel and restaurant business. Business such as the pandemic context, staff turnover and the development that takes place within the company. The aim of this study was to describe leaders experiences of health and skills development in the hotel and restaurant business during the pandemic. The study's theoretical frame and pedagogical view is: The Developmental and adaptive learning and SOC. To answer the study's aim, eleven leaders from different hotels and restaurants participated in semi-structured interviews. The findings suggest that social contexts within the workplace during the pandemic promote skills development and good health. Furthermore, stress and imposed work demands has a negative impact on health, where planned or forced skills development is not viewed as sustainable. In conclusion, social relationships are positively associated with skills development and health. Additionally, if the learning is experienced as meaningful, manageable and comprehensible, it is indirectly considered to be health-promoting. The skills development that is forced has shown a negative effect on health. Finally, the interdisciplinary basis of this study is considered to have contributed new and original knowledge about skills development and health in a pandemic context.

The covid-19 pandemic is one of the greatest crises of our time that has affected the whole society to a very large extent. The pandemic has led to drastic changes in both societal and operational levels, which in turn has resulted in extensive financial consequences. The restaurant industry in particular has long been an exposed industry characterized by fierce competition, small margins and uncertain forms of employment. Even before the outbreak of the pandemic, mental illness was considered one of the greatest public diseases of our time. Covid-19 has limited the way people live, which has generated even more serious consequences for human mental health. The purpose of this study is to explore how restaurants in a hospitality-focused city in Sweden have been affected by the covid-19 virus, as well as how they have handled this critical situation. Furthermore, the purpose of the study is to investigate whether, and in such cases, how the covid-19 has affected owners’ psychosocial work environment. A qualitative method has been applied where six semi-structured interviews were conducted. Based on a critically realistic perspektive, the study has analyzed the pandemic’s impact on the restaurant owners’ activities and their business. The result shows that the governments and the Public Health Agency’s restrictions and guidelines, which are constantly changing, have greatly affected the restaurants’ finances. At the same time, the restrictions have set very tough demands on adaptation and business transformation. This in turn has given rise to uncertainty in how business will manage new strategies and routines in a sustainable way. These changes have led to high work-related demands and a lack of control, which has resulted in serious consequences for the restaurant owners’ psychosocial work environment. Overall, there is a clear connection for how these levels interact and affect each other.

Restaurangbranschen i Sverige har blivit hårt drabbat av pandemin covid-19 vilket gjort att många restauranger varit tvungna att genomföra nedskärningar. Det har medfört att många individer blivit arbetslösa. Sensemaking uppstår när individer försöker förstå meningen bakom en upplevelse som har inträffat. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom restaurangbranschen skapar mening i samband med nedskärningar för att ta reda på vilka faktorer som har en påverkan på individens sensemaking. Studien har primärt använt sig av Karl Weicks (1995) teori gällande de sju principerna av sensemaking som teoretiskt ramverk men även relevanta forskningsstudier om nedskärningar i restaurangbranschen och sensegiving. Det empiriska underlaget utgår från åtta genomförda semistrukturerade intervjuer med anställda inom restaurangbranschen som har blivit uppsagda under pandemin. Genom att använda sig av en tematisk analys på det empiriska materialet har det hittats samband och olikheter mellan respondenterna svar som utformat teman som exempelvis kommunikation, tidigare erfarenheter, ryktesspridning, hantering av nedskärning och relationer. Studiens resultat visar på att respondenterna skapat sin sensemaking i samband med nedskärningarna genom att förlita sig sina tidigare erfarenheter, interaktioner med andra i sin omgivning och individens egen självuppfattning. Påverkande faktorer har bestått av ekonomiskt stöd, familj och vänner, självkänsla och individens tidigare erfarenheter. Slutsatsen är att individernas sensemaking påverkats negativt av organisationsstrukturen, chefers agerande och avsaknaden av den interna kommunikationen som finns inom restaurangbranschen. Studien belyser att bristande faktorer inte verkar prioriteras, dock uppkommer det en svårighet att bedöma det då studien utgår från ett medarbetarperspektiv. Trots de bristande faktorerna som identifierats är det de andra faktorer som blir mer påtagliga och utgör grunden i individens sensemaking-process. / The restaurant industry in Sweden has been hit hard by the pandemic covid-19, which has meant that many restaurants have had to make cuts. As a result, many individuals have become unemployed. Sensemaking occurs when individuals try to understand the meaning behind an experience that has occurred. The purpose of the study is to investigate how employees in the restaurant industry create meaning in connection with cuts to find out which factors have an impact on the individual's sensemaking. The study has primarily used Karl Weick's (1995) theory regarding the seven principles of sensemaking as a theoretical framework but also relevant research studies on cuts in the restaurant industry and sensegiving. The empirical data is based on eight completed semi-structured interviews with employees in the restaurant industry who have been laid off during the pandemic. By using a thematic analysis of the empirical material, connections and differences have been found between the respondents' answers that has shaped themes such as communication, previous experiences, rumors, handling of cuts and relationships. The results of the study show that the respondents created their sensemaking in connection with the cuts by relying on their previous experiences, interactions with others and the individual's own self-perception. Influencing factors have consisted of financial support, family and friends, self-esteem, and the individual's previous experiences. The conclusion is that the individuals' sensemaking was negatively affected by the organizational structure, the actions of managers and the lack of internal communication that exists in the restaurant industry. The study highlights that the lack of factors does not seem to be prioritized, however, there is a difficulty in assessing it as the study is based on an employee perspective. Despite the lack of factors identified, it's the other factors that become more apparent and form the basis of the individual's sensemaking process.

No description available.

No description available.

I denna studie utforskas relationen mellan lönearbete och ojämlikhet inom servicearbete ur ett feministiskt perspektiv. Teoretiskt förenar avhandlingen ett arbetsprocess- och ett intersektionellt perspektiv med syfte att fånga variationen och mångfalden i de maktrelationer som formar servicearbete. Studien baseras på en kvalitativ ansats och bygger på 24 djupintervjuer med hotell- och restauranganställda verksamma i en svensk storstad. Avhandlingen visar hur arbetsprocessen är grundläggande för skapandet och återskapandet av ojämlikheter, och att arbetsprocessen formas av arbetsgivares, kunders och anställdas föreställningar, fantasier och maktrelationer. Avhandling visar också hur ojämlika sociala relationer av klass, kön, sexualitet och ”ras”/etnicitet görs i själva arbetsprocessen samt hur fundamentalt lönearbete är för skapande av gemenskap, motstånd och identiteter. / This study explores the relationship between paid work and the reproduction of (gendered) inequalities, with special focus on the hotel and restaurant branch. Theoretically the study takes it points of departure in a feminist re-appraisal of a labour process perspective and in a feminist intersectional understanding of gender relations. Methodologically the research is based on a qualitative study that consists of 24 in-depth interviews with employed in the hotel and restaurant branch located within a large city in Sweden. The study shows how different forms of inequality are shaped within and through the labour process, a labour process that is also shaped by employers, customers, and employees ideas and fantasies and the power relations between them. The study also shows how fundamental the labour process is in the doing of (unequal) social relations of gender, sexuality, class and “race”/ethnicity and how central paid work is in the construction of identities, forms of resistance and belonging.

I Sverige är hotell- och restaurangbranschen den bransch där flest anställda utsätts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen, där en sexistisk och hård jargong är en betydande faktor. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur arbetstagare inom branschen upplever sexuella trakasserier, arbetsgivarens arbete mot detta samt vad som påverkar beslutet att anmäla. För att undersöka detta skickades en webbenkät till arbetsgivare som delade enkäten med sina arbetstagare samt delades på en Facebookgrupp för anställda inom hotell- och restaurangbranschen. Den besvarades av totalt 79 personer, med tämligen jämn könsfördelning. Resultatet visade att 64% av deltagarna har utsatts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats samt att kvinnor är signifikant mer utsatta än männen. Deltagare vittnade om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier fysiskt, verbalt och icke-verbalt från kunder, kollegor och chefer. Resultatet visade även att upplevelsen av att känna stöd från arbetsgivaren kan predicera en upplevd meningsfullhet att anmäla sexuella trakasserier. Studien ger en bild av en bransch vars arbete mot sexuella trakasserier bör förbättras och stärkas. / The hotel and restaurant industry in Sweden has the highest relative number of sexual harassments occur at the workplace. The harsh, and often sexual, jargon has been identified as a significant contributing factor. The overall purpose of the study is to investigate how employees within the industry are experiencing sexual harassment, how organizations work to counteract sexual harassment and the employee’s decision to report. To investigate this aweb-based questionnaire was sent to employers who distributed it to their employees, andthrough a Facebook group for employees working in the hotel and restaurant industry. The questionnaire was answered by 79 employees, with a gender distribution that was approximately even. The results show that 64.4% of the participants state that they have been subjects of sexual harassment in their workplace. Furthermore, there is a significant difference between women and men, where women are victimized to a larger extent than men. Participants testify that they have been subject to physical, verbal, and non-verbal harassment by customers, colleagues, and managers. The results show that the feeling of support from the employer can predict whether the employee finds it meaningful to report sexual harassment. Moreover, the report indicates that the industry should improve and strengthen its ongoing efforts against sexual harassment.

I de tidiga månaderna av året 2020 så slogs världen av en pandemi i form av den influensaliknande sjukdomen covid-19. Till följd av detta så var ett initialt drag av ledare världen om att uppmuntra befolkningen till att hålla sig hemma i isolering och att undvika kontakt med andra människor. Medan flera länder hade olika versioner på denna lösning så visade sig en bieffekt av detta beslut snabbt. Alla verksamheter som levde på ett beroende av en stadig ström av gäster och återkommande kunder i lokalen började uppleva svårigheter att kunna bibehålla sin tidigare rutin och började blöda ekonomiskt. Denna studie studerade detta fenomen under ett spann av två månader med ett fokus på att observera hur dessa verksamheter inom restaurangbranschen valde att använda sig av digitala system för att hantera detta. Data samlades in på flera håll.  En kvalitativ netnografisk undersökning av en handfull restaurangers sociala medier och hemsidor gjordes. Netnografi utfördes även på en större grupp på Facebook vid namn “Krogvärlden”, under dessa två månader för att se hur inläggen förändrades över tiden och vad för ämnen som låg i fokus för individer som var del av den här utsatta branschen. Slutligen så skickades även en enkät ut till den här gruppen såväl som en till dylik grupp med mer specificerade frågor gällande ämnet.  Det visade sig att kommunikationssystem var det huvudsakliga typen av system som låg i fokus för att hantera denna kris. Sociala medier i sig blev prominenta på flera håll som tillät dessa verksamheter att göra många av de anpassningar som de ville göra. Också nämnvärt är framkomsten av tredje-parts-tjänster som appar och dylikt som arbetar med olika former av utkörning från restauranger till gäster. Flera av dessa tjänster visade på förändringar som gjorts för att anpassa sig till såväl restaurangbranschens behov men även gästernas behov och på så vis bidrar på de vis de kan för att hantera krisen.

Covid-19 pandemin har haft stor påverkan på vårt samhälle. I Sverige är restaurangbranschenen av de branscherna som har drabbats värst. Vid en kris som denna krävs det att ledare agerar för att se till att deras organisation kan överleva. En ledare kan påverka organisationen inom alla aspekter, allt från ekonomi till personalhantering. Därav bär ledaren ett stort ansvar på sina axlar. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kris som Covid-19 påverkar ledarskap inom restaurangbranschen och vilka förändringar som ledare gör för att hantera pandemin. Studien kommer förhoppningsvis att bidra till ökad förståelsen kring hur ledarskap har förändratsunder pandemin Covid-19 och vad det har haft för effekter. Den insamlade datan i denna studie ska förhoppningsvis förklaras med hjälp av tre olika ledarskapsstilar. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer medutvalda ledare inom restaurangbranschen. Resultatet för studien visar skillnader och förändringar som har skett i ledarskapet hos de ledare som har intervjuats. Samtliga intervjuer har tolkats och jämförts med studiens teoretiska ramverk. En kris som pandemin Covid-19 har haft stor effekt på organisationers sammanhållning samt motivation hos medarbetare och har resulterat i ett större mänskligt fokus från ledarnas sida. / The Covid-19 pandemic has had a big impact on our society. In Sweden the restaurant industry is one of the most affected industries. In a crisis like this it is required that leaders act to ensure that the organization survives. The leader is the one who can affect the organization in all aspects, from financial decisions to personnel management. Therefore, the leaders carry a big responsibility on their shoulders. The purpose with this study is to investigate how a crisis like Covid-19 affects leadership within the restaurant industry and what changes leaders have made to be able to deal with the pandemic. This study will hopefully contribute to increased understanding on how leadership has changed during the Covid-19 pandemic and what effects it has had. The collected data in this study will hopefully be explained by three different leadership styles. The study has been implemented with a qualitative method through semi structured interviews with leaders within the restaurant industry. The result of this study shows differences and changes that have taken place in the leadership of the leaders who have been interviewed. All interviews have been interpreted and compared with the study’s theoretical framework. A crisis such as the Covid-19 pandemic has had a major effect on organizational cohesion and employee motivation. This has resulted in a focus directed towards the human factor of the leadership. This study is written in Swedish.