Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier? För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts. Detta för att ge en fördjupad bild av det statistiken visar. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och neutraliseringstekniker samt tidigare forskning. Slutsatser som dras i detta arbete är att internetbedrägerier är ett brott som uppkommit genom en samhällsförändring; internets centrala roll i dagens samhälle. Bedrägeriet i sig är inget nytt fenomen, det handlar om ett traditionellt bedrägeri med ett nytt tillvägagångssätt. För att bryta den ökade trenden av internetbedrägerier behöver privatpersoner, företag och banker få en förståelse för vad det egentligen handlar om. Ett kollektivt ansvarstagande och kollektiva insatser för att förhindra och försvåra internetbedrägerierna är att eftertrakta, likaså att privatpersoner får en ökad medvetenhet för den egna utsattheten och tar ett eget ansvar för sitt internetanvändande.

Vår studie handlar om utförandet av privata angelägenheter under arbetstid. Syftet med studien är att skapa en förståelse för utförandet av privata angelägenheter under arbetstid inom restaurangbranschen. Frågor som vad de anställda sysslar med på arbetstid och hur de hanterar privata angelägenheter framför gäster kommer besvaras. Även varför respondenterna utför privata angelägenheter kommer att undersökas. Restaurangbranschen är speciellt intressant att undersöka då ständig kundkontakt förekommer. Servitriser och servitörer deltar i undersökningen då dessa har daglig kontakt med kunder och vi vill undersöka vilka och varför de utför privata angelägenheter dels framför gäster. Tidigare forskning har undersökt utförandet av privata angelägenheter i andra miljöer som kontor men vi anser att vidare studier om serviceyrken behövs.I teoriavsnittet finns relevanta teorier kopplade till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid. Teorier om work-life balance, digitalisering, organisationskultur och neutraliseringstekniker etc.   Sex respondenter, blandat servitriser och servitörer från olika företag deltar i undersökningen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer som insamlingsmetod. Svar från intervjuer jämfördes med teorier och en analys växte fram. Analysen mynnade ut i svar till våra frågeställningar och det framkom att det vanligaste våra respondenter ägnar sig åt när det gäller privata angelägenheter under arbetstid är mobilen, dator och olovliga pauser. Det kan handla om sms, telefonsamtal, spel på mobilen, surfa och ägna sig åt sociala medier.   Varför våra respondenter utför privata angelägenheter är dels för att få ihop arbete och fritid, alltså att ha ett fungerade work life-balance, för att det är okej inom organisationen och för att de behöver en paus i arbetet. Vidare visar det sig att respondenterna använder sig av olika tekniker för att rättfärdiga sitt beteende kring utförandet av privata angelägenheter. Vissa respondenter tycker att de förtjänar att ägna sig åt annat än arbete för de jobbar så hårt, andra förhåller sig till hur mycket kollegorna arbetar och gör inte mer eller mindre och då kan utrymme för privata angelägenheter finnas.   Respondenterna berättar även att de utför privata angelägenheter framför gäster. De använder mobil och dator framför gäster men i kontrast till det beteendet vill respondenterna även agera professionellt i yrkesrollen och framför gästen.   Slutsatserna som kunde dras var bland annat att mobilen är den absolut största faktorn till att privata angelägenheter utförs. Vanligt förekommande var att datorer och annan elektronisk utrustning användes för att svara på privata samtal, spela spel eller skicka e-mail. Det framkom att organisationskultur, sättet att leda personalen samt work life balance var faktorer som svarade på varför privata angelägenheter utförs. Det framkom även att medarbetarna rättfärdiga sitt beteende genom att förminska, normalisera eller jämföra arbetsprestationer sinsemellan.