1 |
"Är det ens en privat angelägenhet?" : En studie om utförande av privata angelägenheter under arbetstid inom restaurangbranschen / “Is it even a personal business?” : A study about personal business at work during working hoursSandberg, Elin, Spännar, Evelina January 2018 (has links)
Vår studie handlar om utförandet av privata angelägenheter under arbetstid. Syftet med studien är att skapa en förståelse för utförandet av privata angelägenheter under arbetstid inom restaurangbranschen. Frågor som vad de anställda sysslar med på arbetstid och hur de hanterar privata angelägenheter framför gäster kommer besvaras. Även varför respondenterna utför privata angelägenheter kommer att undersökas. Restaurangbranschen är speciellt intressant att undersöka då ständig kundkontakt förekommer. Servitriser och servitörer deltar i undersökningen då dessa har daglig kontakt med kunder och vi vill undersöka vilka och varför de utför privata angelägenheter dels framför gäster. Tidigare forskning har undersökt utförandet av privata angelägenheter i andra miljöer som kontor men vi anser att vidare studier om serviceyrken behövs.I teoriavsnittet finns relevanta teorier kopplade till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid. Teorier om work-life balance, digitalisering, organisationskultur och neutraliseringstekniker etc. Sex respondenter, blandat servitriser och servitörer från olika företag deltar i undersökningen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer som insamlingsmetod. Svar från intervjuer jämfördes med teorier och en analys växte fram. Analysen mynnade ut i svar till våra frågeställningar och det framkom att det vanligaste våra respondenter ägnar sig åt när det gäller privata angelägenheter under arbetstid är mobilen, dator och olovliga pauser. Det kan handla om sms, telefonsamtal, spel på mobilen, surfa och ägna sig åt sociala medier. Varför våra respondenter utför privata angelägenheter är dels för att få ihop arbete och fritid, alltså att ha ett fungerade work life-balance, för att det är okej inom organisationen och för att de behöver en paus i arbetet. Vidare visar det sig att respondenterna använder sig av olika tekniker för att rättfärdiga sitt beteende kring utförandet av privata angelägenheter. Vissa respondenter tycker att de förtjänar att ägna sig åt annat än arbete för de jobbar så hårt, andra förhåller sig till hur mycket kollegorna arbetar och gör inte mer eller mindre och då kan utrymme för privata angelägenheter finnas. Respondenterna berättar även att de utför privata angelägenheter framför gäster. De använder mobil och dator framför gäster men i kontrast till det beteendet vill respondenterna även agera professionellt i yrkesrollen och framför gästen. Slutsatserna som kunde dras var bland annat att mobilen är den absolut största faktorn till att privata angelägenheter utförs. Vanligt förekommande var att datorer och annan elektronisk utrustning användes för att svara på privata samtal, spela spel eller skicka e-mail. Det framkom att organisationskultur, sättet att leda personalen samt work life balance var faktorer som svarade på varför privata angelägenheter utförs. Det framkom även att medarbetarna rättfärdiga sitt beteende genom att förminska, normalisera eller jämföra arbetsprestationer sinsemellan.
|
2 |
Beyond the Pandemic: Exploring Quiet Quitting and Job Satisfaction : A qualitative research exploring job satisfaction in “the new workplace”Landin, Sara, Hadzic, Sanel, Biregeyi, Jonathan January 2023 (has links)
Background: The COVID-19 pandemic reshaped part of the labor market, causing an increase in remote work and consequently the rise of “quiet quitting”. Quiet quitting refers to when an employee does the bare minimum at work, and the specific reasons for its rise, vary, however, there is reason to believe that remote work can be a contributing factor due to its effect on social connections and motivation. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate the relationship between working from home and quiet quitting, and how digital leadership can affect job satisfaction. This is because employers need to recognize and address the contributing factors of quiet quitting to be able to keep job satisfaction. Method: This thesis is a qualitative study using an interpretivist method. The research has been performed though an inductive research approach. The primary data were gathered though 20 semi-structured interviews with 10 companies form various industries located in Småland Sweden. A person in a leading position and an employee were interviewed from each organization and a thematic analysis approach was used to analyze the data. Conclusion: The result from our findings showed that remote work has a significant impact on employee job satisfaction. Many employees experienced a lack of support and feedback from their managers and colleagues, as well as lower cohesion, which many perceived effected their motivation and increase the risk of quiet quitting. That is why managers should focus on creating “digital cohesion” by reworking their digital work, improving digital communication, and improving digital feedback. This may result in employees feeling more appreciated and committed to the organization, thus mitigating the risk of quiet quitting.
|
3 |
Vad kan kompetensutveckling ge? : - upplevelser av kompetensutveckling på individnivå / What can training and development provide? : - Perceived effects of training and development on an individual levelÅhs, Daniel, Nyman, Emma January 2021 (has links)
Det upplevs bristande forskning om kompetensutvecklingens effekter, specifikt de effekter som sker på individnivå (Ellström & Kock, 2008; Jönsson & Schölin, 2013). Därför är syftet med den här studien att få en fördjupad förståelse för hur individen upplever vad kompetensutveckling kan ge. Studien utfördes på ett stort företag som tillämpar ett brett kompetensutvecklingsutbud för sina anställda med både kravsatta och frivilliga kompetensutvecklingsmöjligheter. Därför är studiens andra syfte att tolka och förstå individens upplevelse om vad kompetensutvecklingen kan ge utifrån tankar om tvingande eller frivillig kompetensutveckling. För att nå kunskap och insikt kring ämnet antar studien därför en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanfattningsvis upplevde intervjupersonerna att kompetensutveckling bidrog med en identifikation med företaget, förändrad identitet, personliga inställningar, kontroll, gemenskap, välmående, en attraktionskraft och karriärmöjlighet. Upplevelserna kring vad kompetensutveckling kan ge förändrades inte om kompetensutvecklingsaktiviteten var tvingande eller frivillig. Intervjupersonernas upplevelser var att företagets ledarstil genomsyrades av öppenhet och medbestämmande och att de tydliggjorde sina motiv för utbildningarna och därmed var en anledning till varför dessa inte upplevdes som ett krav. / <p>Ledning och strategiskt personalarbete (LOSP) 3, 30 hp</p>
|
Page generated in 0.0565 seconds