Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier? För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts. Detta för att ge en fördjupad bild av det statistiken visar. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och neutraliseringstekniker samt tidigare forskning. Slutsatser som dras i detta arbete är att internetbedrägerier är ett brott som uppkommit genom en samhällsförändring; internets centrala roll i dagens samhälle. Bedrägeriet i sig är inget nytt fenomen, det handlar om ett traditionellt bedrägeri med ett nytt tillvägagångssätt. För att bryta den ökade trenden av internetbedrägerier behöver privatpersoner, företag och banker få en förståelse för vad det egentligen handlar om. Ett kollektivt ansvarstagande och kollektiva insatser för att förhindra och försvåra internetbedrägerierna är att eftertrakta, likaså att privatpersoner får en ökad medvetenhet för den egna utsattheten och tar ett eget ansvar för sitt internetanvändande.

Syftet med rapporten är att ge svar på hur de IT-relaterade bedrägeribrotten utvecklatsunder perioden 2006 tom 2015, ge förklaringar till orsaker och vilka förutsättningar somligger bakom. Samt ge svar på om det föreligger en skillnad i antalet lagförda IT-relate-rade bedrägeribrott, jämfört med bedrägeribrott i övrigt, och orsak till detta. Jag har ihuvudsak begränsat mig till ett fåtal väldokumenterade källor, och utifrån dessa tagitfram statistik som bearbetats. Materialet redovisas i tabeller och diagram. Utifrån dessahar därefter jämförelser gjorts mellan de IT-relaterade bedrägeribrotten och de totalt an-tal handlagda bedrägeribrotten för 2015 för att kunna påvisa en eventuell skillnad. Re-sultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och inom kriminilogin erkända te-orier. Vi kan konstatera utifrån denna studie, att de IT-relaterade bedrägeribrotten haften makalös utvecklingskurva, och det finns inget som tyder på att denna kurva håller påatt mattas av. Antalet anmälda brott i dessa kategorier följer den upplevda utsatthetenför brott, så man kan på goda grunder konstatera att det föreligger en faktisk ökning.Dessvärre finns det ett stort mörkertal då endast var 4:e brott uppges anmälas. De fak-torer som kan antas ligga bakom denna ökning är flera. Svenskarnas tillgång till och an-vändning av internet är en förklaring, då tillgången till dator, internet och bredband lig-ger på en hög nivå på 90 procent eller över. Vi har anammat den nya tekniken till attförenkla vår vardag och utför därför allt fler tjänster och hanterar allt mer känslig in-formation över internet. Här finns bland användare en okunskap om de risker man utsät-ter sig för men även en övertro till säkerheten över internet. Incitamenten för att somkriminell befinna sig i detta forum är flera. Den ökade användningen har resulterat i flerlättillgängliga brottsofferkandidater, samt att det är stora värden som hanteras via inter-net i form av handel, spel mm. Avsaknaden av en kapabel väktare miskar risken att bliupptäckt, och kombinationen av myndigheters kompetens- och resursbrist att handläggaärenden, gör sannoliketen att tilldelas en fällande dom mycket liten, då antalet fällandedomar är lägre i dessa brottskategorier än för övriga. Anledningen till att utvecklingenhar tagit denna riktning kan i sin tur härledas till flera orsaker. Polis och rättväsendet iövrigt hinner inte med i den takt ökningen sker, men då det inte är ovanligt att dessabrott utförs på en internationell arena, försvåras också utredning och åtkomst till bevis.Det framkommer i utredningar från såväl Rikspolisstyrelsen och Riksrevisionen, att detråder en tydlig kompetensbrist i området, men också det faktum att man ännu inte lyck-ats enas om definitionen om vad ett IT-brott faktiskt är. Språket i sig är också en viktigfaktor i hur väl myndigheterna lyckas i sitt uppdrag. Allt detta sammantaget får så långt-gående konsekvenser som att svensk polis klarar upp allt färre brott. Detta i sin turruckar förtroendet för berörda myndigheter och rättsväsendet som helhet. Det finns yt-terligare ett scenario, att om dessa brott fortsätter att ligga på höga nivåer eller öka i nu-varande takt, riskerar vi också att tappa tilltro till att utföra och använda oss av alla defantastiska tjänser som vi nu vant oss vid.

Internetbedrägerier är en välkänd problematik, men trots problematiken är bedrägeri med hjälp av internet den största bedrägeritypen med flest offer. På grund av att internetbrott är den mest dramatiska utvecklingstendensen inom kriminologin och en av den mest förekommande brottstyperna som inte uppklaras, är ämnet ett kriminologiskt relevant samhällsproblem. De nya tillvägagångssätten att begå bedrägerier på innebär att ytterligare kunskap om hur polisen och banken arbetar behövs eftersom dessa aktörer anses ha störst arbetsinverkan på samhällsproblemet. Målet med föreliggande uppsatsarbete har varit att studera hur polisen och banken arbetar mot internetbedrägerier genom att dels studera hur det förebyggande arbetet ser ut, men även undersöka om aktörerna erbjuder något stöd till de utsatta. Genom kunskap om förebyggande åtgärder kan individer förhindra sig själva från att bli ett potentiellt offer, men de kan även få kunskap om det stöd som aktörerna erbjuder. Även aktörerna kan få kunskap om arbetet i relation till internetbedrägeri och om det är ett fungerande arbetssätt. I studien undersöktes också om den aktuella Covid-19 pandemin har påverkat aktörernas arbete på något sätt. För att genomföra studien har en kvalitativ, semistrukturerad intervjumetod genomförts för att uppfylla syftet. Resultatet tydde på svårigheter för aktörerna med det preventiva arbetet mot internetbedrägeri av den orsaken att arbetet sker efter brottets gång. Det finns få preventiva åtgärder som implementerats för att förhindra individen att bli utsatt, vilket är ett problemområde som författarna anser bör uppmärksammas. Även stödet som aktörerna erbjuder kan ifrågasättas som otillräckligt och därmed har åtgärdsförslag framförts som en del av vidareutvecklingen. Pandemin ska inte ha påverkat brottsligheten i någon större utsträckning, utan förändringen har visats i gärningspersonens tillvägagångssätt. / Internet fraud is a well known problem, but despite the problem, fraud with the help of the internet is the largest type of fraud with the most victims. Due to internet fraud being one of the most dramatic trends within criminology and one of the most common types that is not cleared, the subject is a criminologically relevant societal problem. The new approaches to committing fraud mean that more knowledge about how the police and banks work is needed as these actors are considered to have the greatest work impact on the societal problem. The aim of the present thesis work has been to study how the police and banks work against internet fraud by partly studying what the preventive work looks like, but also examining whether the actors offer any support to the victims. Through knowledge of preventive measures, individuals can prevent themselves from becoming a potential victim, but they can also gain knowledge about the support that the actors offer. Even the actors can gain knowledge about the work in relation to internet fraud and whether it is a working way of working. The study also examines whether the current Covid-19 pandemic has affected development and the actor’s work in any way. To conduct the study, a qualitative, semi-structured interview method was conducted to fulfill the aim. The result indicated difficulties for both actors with the preventive work against internet fraud as the work takes place after the crime occured. There are few preventive measures that have been implemented to prevent the individual from being exposed which is a problem area that the authors believe should be addressed. The support offered by the actors can be questioned as insufficient and thus proposed measures have been put forward as part of the further development. The pandemic should not have affected crime to any great extent, but the change has been shown in the perpetrator’s approach.

Följande kriminologiska studie redogör för individers utsatthet och deras riskbeteende kring oron för kort- och/eller kreditbedrägerier. Syftet med undersökningen har varit att undersöka människors oro att bli utsatta för kort- och/eller kreditbedrägeri på internet, tidigare utsatthet för bedrägeri och riskbeteenden över internet. Material till studien har samlats in med hjälp av en digital enkät som varit tillgänglig i olika Facebook-grupper och för individer i författarnas närhet. Totalt har enkäten genererat 308 självrapporterade svar. Med hjälp av det statistiska dataprogrammet SPSS har studien kunnat genomföra statistiska metoder. Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan oro och den egna tidigare utsattheten samt utsattheten i närmaste krets. Sambanden är signifikanta i såväl den bivariata som den multipla analysen, även om den är starkast i den förstnämnda. Avseende sambandet mellan oro och riskbeteende föreligger en positiv riktning som i den multipla analysen inte kunde säkerställas statistiskt. Trots detta ger sambandet en indikation på hur riktningen ser ut. Samtliga samband har även försvagats i den multipla analysen, vilket kan bero på effekten av de oberoende variablerna samt att det kan finnas andra faktorer som förklarar sambanden. Studiens resultat kan vidare förstås utifrån teorin om risksamhället, rutinaktivitetsteorin och tidigare forskning. Trots att studien har en del begränsningar har den bidragit med kunskaper inom det kriminologiska fältet genom att ge en bättre uppfattning om oron kring brottstyperna kort- och/eller kreditbedrägeri samt faktorer som påverkar oron. Avslutningsvis har studien endast skrapat på ytan, vilket ger stöd åt att det finns behov att ytterligare studera ämnet. / The following criminological study describes individuals’ vulnerability and their risk behavior when it comes to card and/or credit fraud. The purpose of the study has been to investigate people's anxiety about being exposed to card and/or credit fraud on the internet, previous exposure to fraud and risky behavior over the internet. The data for the study has been collected through a digital survey which was shared in various Facebook-groups and distributed through individuals close to the authors. In total, the survey generated 308 self-reported responses. With the help of the statistical analysis software SPSS, the study has been able to implement statistical methods. The results show that there is a positive connection between anxiety and one's own previous exposure to fraud, as well as if persons in the immediate circle have been exposed. The correlation is significant in both the bivariate and the multiple analysis. Regarding the correlation between anxiety and risky behavior, there’s a positive direction that couldn’t be ensured in the multiple analysis. Despite this, the connection gives an indication of what the direction looks like. The relations are less strong in the multiple analysis, which may be due to the effect of the independent variables and that there may be other relevant factors. The results of the study can also be understood on the basis of the theory of the risk society, the routine activity theory and previous research. Although the study has some limitations, it contributes to the research in the criminological field as it provides a better understanding of individuals' concern related to card and/or credit fraud and factors affecting the perceived concern. In conclusion, the study has merely scratched the surface, and provides support for continued studies on the subject.