The purpose of the study was to investigate the relationship betweensocial anxiety disorder and problematic internet use. Individuals withsocial anxiety disorder might prefer online interaction compared toface-to-face interaction. This could develop into problematic internetuse (PIU). PIU is when an individual uses the internet to the degreethat it negatively affects the individual’s life, based on Davis’ (2001)model of problematic internet use. The data was collected using anonline survey. There was a total of 484 participants in the finalanalyses, with 26.1% males, 71.5% females (Mage=27.99, SD= 10.1).First, a correlation analysis was done between social anxiety and PIU.The results showed that there was a positive correlation between socialanxiety and problematic internet use (r=.53). We then used age as amoderator to investigate if age had a moderating effect on socialanxiety and problematic internet use, using a moderation analysis. Theanalysis revealed a significant moderation effect of age, but a low leveloverall of PIU in the sample. This meant that even at high levels ofsocial anxiety, the sample did not display PIU-behaviors. Furtherresearch is needed to investigate the relationship between socialanxiety, PIU and what it looks like for different age groups. / Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan social fobioch problematisk internetanvändning och hur detta modererar medålder. Individer med social fobi kan uppleva det mer bekvämt attinteragera genom internet i jämförelse med i verkligheten. Detta kanleda till att individen utvecklar problematiskt internetanvändande(PIU). PIU innebär att en individ använder internet på ett sätt somnegativt påverkar individens liv, utifrån Davis (2001) modell förproblematiskt internetanvändande. Datainsamlingen skedde genom enwebbenkät. Totalt var det 484 deltagare i studien (Målder=27.99,SD=10.1), med 26.1% män och 71.5% kvinnor. Först genomfördes enkorrelationsanalys mellan social fobi och PIU. Resultaten visar att detfinns en positiv korrelation mellan social fobi och problematisktinternetanvändande (r=.53). Vi använde ålder som en variabel i vårforskning för att undersöka om ålder har en moderationseffekt påsocial fobi och problematiskt internetanvändande. För att undersökadetta genomförde vi en moderationsanalys. Resultaten visade att ålderhar en signifikant effekt på social fobi och PIU, men att det inte fannsen särskilt hög nivå av PIU hos deltagarna. Detta innebar att även vidhöga nivåer av social fobi uppvisade inte deltagarna PIU-beteenden.Framtida forskning är nödvändigt för att etablera hur förhållandetmellan social fobi och problematiskt internetanvändande ser ut mellanolika åldrar.

<p>The aim of this study is to gain an increased knowledge and deeper understanding of compulsive gambling and its consequences in today‟s society. Gambling addiction will be described and analysed by a selection of experts, therapists and people with an addictive gambling background. The basis of the empirical research has been undertaken by a qualitative design with interviews consisting of three fundamental themes. The research group of eight participants included four gamblers, two therapists and two specialists. The knowledge perspective focused on the entire „hermenuetisk‟ circle - before, during and after a gambling period. The entry phase into a gambling game showed the reality in which the gambler could feel alive and excited. When participating in gambling, addicts are mentally active and engaged. Therefore, they often experience a sense of being good at what they are doing, which provides them with a purpose. However, the post gambling period sees this sense of meaningfulness dissolve into feelings of guilt, anxiety and failure. During the rehabilitation gamblers experienced anxiety and a powerful lure to play, but if these feelings are conquered they finally feel a sense of release and freedom from gambling. The psychological study showed that the power of gambling provided addicts with a short-term feeling of strength and belonging, as their gambling experiences created an identity. A social study focuses on the gambler‟s own interpretations of their gambling experiences. This provides an insight into the gamblers reality that governs the behavioural patterns of an addict. According to a cognitive perspective, various emotional events provide gamblers with fulfilment during the gambling and then either euphoria from winning or disillusionment from losing.<em></em></p> / <p>Studiens syftet var att få ökad kunskap och förståelsen kring spelberoende i dagens samhälle samt följder därav. Följande övergripande frågeställning var i fokus: Hur beskriver och kommenterar ett urval av experter, behandlare samt personer med spelberoendebakgrund sina erfarenheter av spelproblematiken idag? Forskningsunderlagets empiriska material har bearbetats utifrån en kvalitativ design med intervjuer bestående av tre grundläggande teman på åtta deltagare varav fyra brukare, två behandlare och två specialister. Det epistemologiska synsättet fokuserades på helheten av karakteriserande tolkning utifrån en hermenuetisk cirkel samt tematisering före, under och efter en spelperiod. Vägen in i spel visade den faktiska verkligheten som innebar att få uppleva sig själv som existerande. Att spela innebar att vara duktig, aktiv och engagerande men att spela i ett senare skede innebar att meningsfullhet förbyttes mot skuldkänslor, ångest och misslyckande. Vägen ut ur spel visade en falsk känsla av beständighet, att må dåligt under behandlingstiden, känna ångest och ha spelsug men som förbyttes till befrielse efter behandlingen. I existentialistiskt perspektiv visade resultatet att makten över spelet innebar kraft och styrka genom att spelaren byggde upp sin identitet på optimala upplevelser. Utifrån socalkonstruktivistisk perspektiv speglades omgivande faktorer genom spelarens egen tolkning, och upplevelsen var att verkligheten utgjorde den kunskap som styrde beteendet. Enligt kognitivt perspektiv var strukturer sammankopplade i en process som innebar en positiv förankring men som i ett senare skede innebar lust eller olustkänslor.</p>

The aim of this study is to gain an increased knowledge and deeper understanding of compulsive gambling and its consequences in today‟s society. Gambling addiction will be described and analysed by a selection of experts, therapists and people with an addictive gambling background. The basis of the empirical research has been undertaken by a qualitative design with interviews consisting of three fundamental themes. The research group of eight participants included four gamblers, two therapists and two specialists. The knowledge perspective focused on the entire „hermenuetisk‟ circle - before, during and after a gambling period. The entry phase into a gambling game showed the reality in which the gambler could feel alive and excited. When participating in gambling, addicts are mentally active and engaged. Therefore, they often experience a sense of being good at what they are doing, which provides them with a purpose. However, the post gambling period sees this sense of meaningfulness dissolve into feelings of guilt, anxiety and failure. During the rehabilitation gamblers experienced anxiety and a powerful lure to play, but if these feelings are conquered they finally feel a sense of release and freedom from gambling. The psychological study showed that the power of gambling provided addicts with a short-term feeling of strength and belonging, as their gambling experiences created an identity. A social study focuses on the gambler‟s own interpretations of their gambling experiences. This provides an insight into the gamblers reality that governs the behavioural patterns of an addict. According to a cognitive perspective, various emotional events provide gamblers with fulfilment during the gambling and then either euphoria from winning or disillusionment from losing. / Studiens syftet var att få ökad kunskap och förståelsen kring spelberoende i dagens samhälle samt följder därav. Följande övergripande frågeställning var i fokus: Hur beskriver och kommenterar ett urval av experter, behandlare samt personer med spelberoendebakgrund sina erfarenheter av spelproblematiken idag? Forskningsunderlagets empiriska material har bearbetats utifrån en kvalitativ design med intervjuer bestående av tre grundläggande teman på åtta deltagare varav fyra brukare, två behandlare och två specialister. Det epistemologiska synsättet fokuserades på helheten av karakteriserande tolkning utifrån en hermenuetisk cirkel samt tematisering före, under och efter en spelperiod. Vägen in i spel visade den faktiska verkligheten som innebar att få uppleva sig själv som existerande. Att spela innebar att vara duktig, aktiv och engagerande men att spela i ett senare skede innebar att meningsfullhet förbyttes mot skuldkänslor, ångest och misslyckande. Vägen ut ur spel visade en falsk känsla av beständighet, att må dåligt under behandlingstiden, känna ångest och ha spelsug men som förbyttes till befrielse efter behandlingen. I existentialistiskt perspektiv visade resultatet att makten över spelet innebar kraft och styrka genom att spelaren byggde upp sin identitet på optimala upplevelser. Utifrån socalkonstruktivistisk perspektiv speglades omgivande faktorer genom spelarens egen tolkning, och upplevelsen var att verkligheten utgjorde den kunskap som styrde beteendet. Enligt kognitivt perspektiv var strukturer sammankopplade i en process som innebar en positiv förankring men som i ett senare skede innebar lust eller olustkänslor.