<p>Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness. Different nonparametric tests were used. No correlation between social fear and educational choice was found. However, significant correlations between social fear and internet use and between the sexes were found for certain items. Social fear is a subject which can be seen from different perspectives, but, in order to achieve a greater depth of knowledge, more extensive research is required.</p>

Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness. Different nonparametric tests were used. No correlation between social fear and educational choice was found. However, significant correlations between social fear and internet use and between the sexes were found for certain items. Social fear is a subject which can be seen from different perspectives, but, in order to achieve a greater depth of knowledge, more extensive research is required.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 3 uppsatser.

Social fobi är vanligt förekommande och tenderar att föregå andra diagnoser såsom depression. Huvudsyftet med föreliggande studie är att utvärdera KBT-behandling baserad på Clark och Wells (1995) förklaringsmodell för social fobi, genom att pröva behandlingsresultatet från en öppenpsykiatrisk klinik gentemot randomiserade kontrollerade studier. Studien baserades på data från 36 tidigare patientbehandlingar utförda av psykologer vid WeMinds specialistklinik. Som huvudutfallsmått användes förändringspoäng på skalor för social fobi som visade stark effekt, i nivå med jämförda studier. Därutöver uppnådde totalt 78 procent av patienterna kliniskt signifikant förbättring och 75 procent bedömdes vara i remission efter behandling. Studien undersökte även prediktorer såsom subtyp av social fobi, komorbid depression och grad av initial social fobi, men utan signifikanta resultat. Begränsat deltagarantal och begränsningar i analysmetoden påverkade studiens generaliserbarhet. I uppsatsen diskuteras om det skulle medföra ett värde för patienter och forskare om formulär för social fobi infördes i standardbatterierna på psykiatriska mottagningar.

Syftet med undersökningen var att uppnå en djupare förståelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet på kort och lång sikt. Vidare var syftet att närmare förstå hur mobbningen påverkar offrets studiesituation på gymnasiet. Utifrån det just nämnda utvecklades tre frågeställningar där svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen påverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktär. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård; en skolsköterska, en kurator och två psykologer på barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog på ungdomsmottagningen. Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret är otroligt jobbig. Personen känner skam och upplever ett socialt trauma. Trots att offret genomlider detta väljer det att kämpa och inte berätta sanningen. Vuxenvärlden är ofta inte medveten om mobbningen utan får reda på det först när de psykosomatiska symptomen skapas. Efter att mobbningen upphört utvecklas olika effekter hos mobbningsoffret. Hur de ser ut påverkas av de ärftliga faktorerna hos personen. Följderna delas in i två grupper, de psykosociala och psykiska. I den förstnämnda ingår social fobi samt social försiktighet, och i den sistnämnda depression och destruktivt beteende med självskadelse och självmordstankar. Genomsyrande i båda kategorierna finns en dålig självkänsla. Studiesituationen påverkas starkt av mobbningen eftersom arbetssinnet störs. Fokus läggs inte på skolarbetet utan på vad som kommer hända ute på rasten. Har offret bra stöd hemifrån kan mycket av arbetet tas igen och gymnasietiden behöver inte påverkas markant. Om offret får allvarliga studieproblem finns det oftast andra svårigheter saåsom dyslexi. Att förhindra mobbning på skolorna är ett av skolans uppdrag och att skapa goda förutsättningar för lärande ska därför stå i centrum.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling. I denna studie bekräftas inga kopplingar mellan social fobi och skam vilket motsäger tidigare forskning. Resultaten indikerar att en förbättring i social fobi leder till minskning av skam, och implikationer av detta diskuteras. Studiens generaliserbarhet begränsas av kontrollgruppens demografiska snedfördelning, och framtida studier bör inkludera en jämförelsegrupp som är matchad med avseende på demografiska faktorer.

<p>Behandlingsstudien gällande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gällande individuella skillnader. Mätningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvärderingsmått har använts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gällande diagnostisk bedömning har använts ADIS-IV. Samtliga mått visar på en statistiskt signifikant förbättring. Studien påvisar att KBT-behandlingen för social fobi för de aktuella individerna ledde till en markant förbättring av deras socialfobiska besvär.</p>

No description available.

<p>Social fobi är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Rädsla och oro i sociala situationer och prestationsrelaterade dito är utmärkande för dessa individer. Social fobi tenderar, om den inte behandlas, att bli kronisk och det finns indikatorer på att tillståndet förvärras över tid. Idag finns behandlingar som ger goda utfall direkt efter avslut, men huruvida behandlingseffekterna håller i sig över längre tid är mer höljt i dunkel. Internetadministrerade självhjälpsbehandlingar har en möjlighet att öka tillgängligheten för denna klientgrupp och det är då av vikt att den är av god kvalitet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlingseffekterna 30 månader efter avslutad Internetadministrerad KBT inom ramen för SOFIE (SOcial Fobi behandling via Internet i kombination med Exponering) projektet (n = 54), samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan att få tillägget telefonkontakt (n = 28) med sin terapeut eller ej (n = 26). Via internet genomfördes uppföljningsmätningar med SPSQ (Social Phobia Scale Questionnaire), SPS (Social Phobia Scale), SIAS (Social Interaction Anxiety Scale), LSAS-SR (Liebowitz Social Anxiety Scale - Self Rated), QOLI (Quality of Life Inventory), MADR-S (Montgomery Åsberg Depresssion Rating Scale), BAI (Beck Anxiety Inventory), samt att en telefonadministrerad SCID-intervju (Structured Clinical Interview for DSM-IV) för att fastställa diagnos och samtidig CGI-skattning (Clinical Global Improvment) genomfördes. Data beräknades med upprepade ANOVA och efterföljande t-test. Samtliga resultat baserades på intention-to-treat värden. Medelvärdet av inomgruppseffektstorlekarna för samtliga utfallsmått är stor, med telefonkontakt (SOFIE 2), d = 0.93, utan telefonkontakt (SOFIE 2.5), d = 1.52, vid jämförelsen mellan förmätning och 30-månadersmätning. Direkt efter avslutad behandling i SOFIE 2.5 uppfyllde, 31 % av deltagarna inte längre diagnosen social fobi, för SOFIE 2 var andelen 38 %. I föreliggande mätning uppfyller 56% inte längre diagnosen social fobi enligt DSM-IV, om beräkning sker konservativt (annars 84%). CGI visade att procentandelen som förbättrats stort sedan behandlingens påbörjande var 66.7% för SOFIE med telefonkontakt, respektive 70% för SOFIE utan telefonkontakt. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna, men SPSQ visade på en fördel för gruppen som inte erhöll telefonkontakt med sin terapeut. Slutsatsen blir att deltagarnas förbättring håller i sig över tid samt att de fortsatt att förbättras oavsett grupp.</p>

Behandlingsstudien gällande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gällande individuella skillnader. Mätningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvärderingsmått har använts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gällande diagnostisk bedömning har använts ADIS-IV. Samtliga mått visar på en statistiskt signifikant förbättring. Studien påvisar att KBT-behandlingen för social fobi för de aktuella individerna ledde till en markant förbättring av deras socialfobiska besvär.