Global ETD Search

41	Skiljer sig gymnasieelevers uppfattningar om andra? : En experimentell vinjettstudie om huruvidauppfattningar skiljer sig beroende på ifall karaktärer beskrivs som socialt fobiska eller blyga, och beroende på kön. Englund, Sandra January 2022 (has links) Studiens syfte var att undersöka huruvida gymnasieelevers uppfattningar skiljde sig baserat på ifall en karaktär beskrevs ha den psykiatriska diagnosen social fobi, eller som blyg; ifall uppfattningar skiljde sig baserat på ifall karaktären beskrevs som en kille eller tjej; samt ifall deltagarens kön hade en påverkan på utfallet.Studien utfördes med en experimentell mellangruppsdesign, och inkluderade totalt 461 elever från 4 olika gymnasieskolor och 23 klassrum. Deltagarna fördelades digitalt till fyra olika versioner av korta beskrivningar som antingen framställde en karaktär som kille med social fobi; tjej med social fobi; kille som blyg; eller tjej som blyg. Efter att ha läst den tilldelade vinjettbeskrivningen tog deltagarna ställning till 20 påståenden om den beskrivna karaktären. Mellangruppsanalyser indikerade att elevernas uppfattningar skilde sig beroende på ifall karaktären beskrevs som socialt fobisk eller blyg, och som kille eller tjej. Mer specifikt verkar det som att eleverna hade ett mer negativt förhållningsätt gentemot blyghetsversionerna än gentemot social fobi-versionerna, samt gentemot killar än tjejer. Därutöver påvisades det även att deltagarens kön kan påverka utfallet: tjejer verkar ha haft ett mer accepterande förhållningssätt gentemot vinjettbeskrivningarna än vad killar hade, medan killarna verkar ha haft ett mer negativt förhållningssätt än vad tjejerna hade. Dessutom verkar eleverna ha haft en mindre förståelse för karaktären som beskrevs som blyg, än för karaktären som beskrevs ha social fobi, vilket är intressant eftersom tidigare forskning generellt belyser att de som beskrivs ha en psykisk problematik också tenderar att vara mindre omtyckta och accepterade av andra. Effekterna som uppmättes var dock svaga, vilket innebär att det bör tolkas med försiktighet. Resultatet belyser att det kan vara av betydelse för framtida studier att undersöka ungas uppfattningar experimentellt, och då också involvera problemtyp, kön på karaktärsbeskrivning, och kön på deltagare som faktorer. Social ångest Social fobi Experiment Blyg Vinjettstudie ungdomar gymnasie förutfattade meningar fördomar kön
42	"Hen vill ju bara inte prata" : En kvalitativ studie kring förskollärares metoder i arbetet med selektiv mutism i förskolan / “They just don’t want to talk” : A qualitative study on preschool teachers' methods whilst working with selective mutism in preschool. Eriksson, Sandra, Johansson Hellström, Ida January 2022 (has links) Denna studie tar sin grund i fyra förskollärares erfarenheter av selektiv mutism i förskolan. Studiens syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares metoder i arbetet med selektiv mutism i förskolan. Föreliggande studies metod tar sin grund i ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fenomenologisk inriktning. Empiriinsamlingen grundas i semistrukturerade intervjuer med de fyra utvalda förskollärarna. Resultatet av studien påvisar att förskollärarnas upplevelser i arbetet med selektiv mutism är ytterst likvärdigt, både när det kommer till fördelaktiga arbetsmetoder samt den bristfälliga samverkan som bedrivs i detta arbete. Resultatet påvisar även att intervjuade förskollärare upplever att det finns en utbredd okunskap om selektiv mutism inom både förskolan och hälso- och sjukvården, förskollärarna förtydligar att det krävs utveckling inom detta område. Selective mutism preschool preschool teacher approach method children with anxiety children with social phobia Selektiv mutism förskola förskollärare förhållningssätt metod ångest hos barn social fobi hos barn Pedagogy Pedagogik
43	Social ångeststörning (SAD) och beteendeinhibering som barn – en psykometrisk och jämförande studie Håkansson, Anders January 2014 (has links) Social ångeststörning (SAD) är ett ångestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. I föreliggande studie presenteras förklaringsmodeller till SAD med fokus på temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i frågeformuläret ”Hur man var som barn” (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246). Faktoranalysen extraherade två faktorer som döptes till beteendeinhibering (BI) respektive beteendeaktivering (BA). Ett andra syfte var att jämföra den kliniska populationen med kontrollgruppen avseende de extraherade faktorerna. Resultaten visade att HMVSB uppvisade god intern konsistens och tillfredsställande instrumentell reliabilitet. Vissa signifikanta korrelationer mellan HMVSB och jämförda skattningsformulär vid SAD erhölls. Gruppjämförelserna visade att den kliniska gruppen var signifikant mer beteendeinhiberad och mer beteendeaktiverad som barn. En subgrupp med generaliserad SAD var både signifikant mer beteendeaktiverad och beteendeinhiberad som barn. Subgruppen med specifik SAD skilde sig ej signifikant från kontrollgruppen. Studien manar till att beakta temperamentala faktorer vid SAD där kombinationen hög BI och hög BA skulle kunna korrelera med allvarligare klinisk bild. Social ångeststörning BI BA temperamentsegenskaper FFFS BIS BAS behavioral inhibition system behavioral activation system KBT kognitiv beteendeterapi SAD performance SAD social fobi principal komponentanalys social inhibering prinicpal axis factoring temperamentsdrag DSM DSM-IV mini-SPIN kovariansanalys intern konsistens Liebowitz social anxiety scale LSAS LSAS-SR temperamentsforskning reinforcement sensitivity theory beteendeinhibering beteendeaktivering explorativ faktoranalys faktoranalys ANCOVA blyghet social ångest

Page generated in 0.0624 seconds