No description available.

Social fobi är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Rädsla och oro i sociala situationer och prestationsrelaterade dito är utmärkande för dessa individer. Social fobi tenderar, om den inte behandlas, att bli kronisk och det finns indikatorer på att tillståndet förvärras över tid. Idag finns behandlingar som ger goda utfall direkt efter avslut, men huruvida behandlingseffekterna håller i sig över längre tid är mer höljt i dunkel. Internetadministrerade självhjälpsbehandlingar har en möjlighet att öka tillgängligheten för denna klientgrupp och det är då av vikt att den är av god kvalitet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlingseffekterna 30 månader efter avslutad Internetadministrerad KBT inom ramen för SOFIE (SOcial Fobi behandling via Internet i kombination med Exponering) projektet (n = 54), samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan att få tillägget telefonkontakt (n = 28) med sin terapeut eller ej (n = 26). Via internet genomfördes uppföljningsmätningar med SPSQ (Social Phobia Scale Questionnaire), SPS (Social Phobia Scale), SIAS (Social Interaction Anxiety Scale), LSAS-SR (Liebowitz Social Anxiety Scale - Self Rated), QOLI (Quality of Life Inventory), MADR-S (Montgomery Åsberg Depresssion Rating Scale), BAI (Beck Anxiety Inventory), samt att en telefonadministrerad SCID-intervju (Structured Clinical Interview for DSM-IV) för att fastställa diagnos och samtidig CGI-skattning (Clinical Global Improvment) genomfördes. Data beräknades med upprepade ANOVA och efterföljande t-test. Samtliga resultat baserades på intention-to-treat värden. Medelvärdet av inomgruppseffektstorlekarna för samtliga utfallsmått är stor, med telefonkontakt (SOFIE 2), d = 0.93, utan telefonkontakt (SOFIE 2.5), d = 1.52, vid jämförelsen mellan förmätning och 30-månadersmätning. Direkt efter avslutad behandling i SOFIE 2.5 uppfyllde, 31 % av deltagarna inte längre diagnosen social fobi, för SOFIE 2 var andelen 38 %. I föreliggande mätning uppfyller 56% inte längre diagnosen social fobi enligt DSM-IV, om beräkning sker konservativt (annars 84%). CGI visade att procentandelen som förbättrats stort sedan behandlingens påbörjande var 66.7% för SOFIE med telefonkontakt, respektive 70% för SOFIE utan telefonkontakt. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna, men SPSQ visade på en fördel för gruppen som inte erhöll telefonkontakt med sin terapeut. Slutsatsen blir att deltagarnas förbättring håller i sig över tid samt att de fortsatt att förbättras oavsett grupp.

The aim of the present study is to examine a self-help group on facebook for people with social phobia as to organization and content, but also to analyze how its function is related to the characteristics of traditional self-help groups. The study is based on a qualitative case study design in the context of internet research and it consists of two parts: a document analysis and an interview study. The empirical material is based on documents about how the group is presented online and the interviews are conducted with people active in a closed support group on facebook for people with social phobia. By means of analytical concepts from previous research on traditional self-help groups it seems likely that self-help online also can be characterized by mutual aid and experiential knowledge. However, as self-help online is not limited as to geographical or cultural aspects, it opens up a chance to receive help and support for people who experience social phobia in countries where social phobia is not an acknowledged phenomen. It is interesting to note that the findings seem to suggest that the size of the group does not play a particular role in the participants' sense of trust and experience of intimacy. The study overall suggests that self-help online can have a function of both compensation and complement to the ordinary health care system as well as to traditional self-help groups. Key concepts: self-help, mutual aid, experiential knowledge, social phobia / Syftet med studien är att undersöka självhjälp på facebook för personer med social fobi med avseende på organisation och innehåll samt analysera hur fenomenet förhåller sig till traditionell självhjälp.  Det är en kvalitativ studie som består av två delar, en dokumentanalys och intervjuanalys. Forskningsdesignen utgörs av en fallstudie i kontexten e-forskning. Det empiriska materialet består av en textanalys av hur gruppen presenteras online samt av intervjuer med personer som är aktiva i en sluten stödgrupp på facebook för personer med social fobi. Med hjälp av analytiska begrepp som tidigare forskning om traditionella självhjälpsgrupper genererat så kan konstateras att självhjälp på facebook också kännetecknas av ömsesidig hjälp och erfarenhetsbaserad kunskap. Det framkommer dock till skillnad från självhjälp face to face att självhjälp online inte är begränsad utifrån geografiska eller kulturella aspekter. Det innebär att personer som upplever social fobi trots att social fobi inte är ett accepterat fenomen/tillstånd i det land där personen bor kan finna både stöd och hjälp genom självhjälpsgruppen på facebook. Anmärkningsvärt är att storleken på gruppen inte verkar spela någon roll när det gäller deltagarnas känsla av tillit och upplevelse av intimitet. Självhjälp på nätet som studien visar har funktionen av både ersättning och komplement till hälso- och sjukvårdssystemet samt till traditionella självhjälpsgrupper.   Nyckelbegrepp: självhjälpsgrupp, ömsesidig hjälp, erfarenhetsbaserad kunskap, social fobi, facebook.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

I detta arbete rapporteras hur vanligt det är att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs även den hjälp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lärare bemöter dessa elever. För formulering och utvärdering av enkäterna har den inom psykiatrin använda definitionen av social fobi, DSM-IV, använts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi känner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnå kriteriet för social fobi. Social fobi är dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar. Trots detta, uteblir pojkar oftare från redovisningar i skolan. Social fobi är likaså vanligare bland elever på yrkesinriktade program. Resultaten visar att social fobi är minst lika vanligt bland gymnasieelever som bland vuxna. Det finns ett stort behov, både bland lärare och elever, av kunskap för att komma tillrätta med oro och obehag vid sociala situationer i skolan.

<p>Psykometriska egenskaper presenteras från en nyöversatt självskattningsskala för funktionsnedsättning vid social fobi. Liebowitz Self-Rated Disability Scale (LSRDS) avser att undersöka hur ångestproblem kopplade till olika funktionsområden hindrat normal funktion dels de senaste två veckorna och dels när det varit som värst i livet. LSRDS har acceptabel test-retest reliabilitet och god intern konsistens. Den diskriminativa valideten i LSRDS är god i jämförelse mellan normalgrupp och klinisk grupp. I samband med en kognitiv beteendeterapeutisk behandling av åtta individer med social fobi har skalan provats och förefaller fånga förändringar i funktionsförmåga. Skalan föreslås preliminärt som komplement till andra skattningsformulär vid utvärdering av behandling vid social fobi.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats var dels att psykometriskt utpröva en svensk översatt självskattningsskala för bland annat skam, Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) och dels att undersöka i vilken grad patienter, som får korttidsbehandling av social fobi med hjälp av kognitiv beteendeterapi upplevelse av skam förändras. För den psykometriska utprövningen utgjordes jämförelsegruppen av 72 st psykologstuderande vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den kliniska gruppen utgjordes av 8 st behandlingsdeltagare. Resultaten visar att TOSCA har en god intern konsistens och en hög test-retest relia¬bilitet. Dock kunde ej testets samtidiga validitet påvisas i denna studie. Behandlingen uppvisade ej effekt på behandlingsdeltagarnas upplevelse av skam. Studien visar således att TOSCA:s reliabilitet är god men att dess validitet behöver utredas vidare.</p>

<p>Föreliggande effektivitetsstudie med individuell KBT-behandling för 17 diagnostiserade socialfobipatienter genomfördes på två allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar under en period av 18 månader. Syftet med studien är att utvärdera effekten av en KBT-behandling. Alla patienter uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Patienterna erbjöds en behandling med upp till 14 sessioner plus möjlighet till tre uppföljningssamtal. KBT-behandlingen har varit tidseffektiv och deltagarna har framfört positiva synpunkter om samarbetet med terapeuten och de uppnådda målsättningarna i behandlingen. Resultaten visar statistiskt signifikanta förbättringar i samtliga använda mått; BAI, BDI, SPS, LSAS, SIAS. Resultaten visar också måttlig effektstorlek.</p>

Föreliggande effektivitetsstudie med individuell KBT-behandling för 17 diagnostiserade socialfobipatienter genomfördes på två allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar under en period av 18 månader. Syftet med studien är att utvärdera effekten av en KBT-behandling. Alla patienter uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Patienterna erbjöds en behandling med upp till 14 sessioner plus möjlighet till tre uppföljningssamtal. KBT-behandlingen har varit tidseffektiv och deltagarna har framfört positiva synpunkter om samarbetet med terapeuten och de uppnådda målsättningarna i behandlingen. Resultaten visar statistiskt signifikanta förbättringar i samtliga använda mått; BAI, BDI, SPS, LSAS, SIAS. Resultaten visar också måttlig effektstorlek.

Psykometriska egenskaper presenteras från en nyöversatt självskattningsskala för funktionsnedsättning vid social fobi. Liebowitz Self-Rated Disability Scale (LSRDS) avser att undersöka hur ångestproblem kopplade till olika funktionsområden hindrat normal funktion dels de senaste två veckorna och dels när det varit som värst i livet. LSRDS har acceptabel test-retest reliabilitet och god intern konsistens. Den diskriminativa valideten i LSRDS är god i jämförelse mellan normalgrupp och klinisk grupp. I samband med en kognitiv beteendeterapeutisk behandling av åtta individer med social fobi har skalan provats och förefaller fånga förändringar i funktionsförmåga. Skalan föreslås preliminärt som komplement till andra skattningsformulär vid utvärdering av behandling vid social fobi.