<p>Old/New - Mauricio Kagel</p><p>Légende - Georges Enescu</p><p>Konsert för trumpet och orkester - Charles Chaynes</p><p>Two Ballads - Sofia Gubaidulina</p><p>Song Without Words - Sofia Gubaidulina</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Chiara Re - Trumpet</p><p>Martin Re - Trumpet</p><p>Georg Öquist - Piano</p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och analysera samband mellan prestation och självkänsla hos operasångare. För att konkretisera syftet har två forskningsfrågor utarbetats. De problematiserar sambanden mellan prestation och självkänsla hos operasångare samt hur operasångare kan öka sin prestation och självkänsla. Således utgår studien från självkänslans innebörd och betydelse, dess konsekvenser och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen är ambitionen att studien skall kunna erbjuda kulturella verktyg och förståelseramar till unga sångare för att hjälpa dem i sin mentala och konstnärliga utveckling. Metodologiskt bygger undersökningen på hermeneutisk texttolkning av relevant litteratur som berört ämnet i triangulering med kvalitativa intervjuer som genomförts med tre olika informanter med professionell sakkunskap och ämneserfarenhet. Forskningsresultaten från studien påvisar att kopplingen mellan prestation och självkänsla är stark. Vidare finns det en komplexitet med en rad faktorer som samspelar. Några av dessa faktorer är att vara medveten om betydelsen av att vara mentalt och musikaliskt förberedd och framförallt ha kunskapen om hur dessa förberedelser bör genomföras. Andra viktiga faktorer som framkommit i studien är att förstå betydelsen av att behålla lekfullheten, passionen och nyfikenheten för yrket samt betydelsen av hårt arbete.

Att uppträda på konsert är en stor del av att vara musiker. Det är därför viktigt att kunna hantera en sådan situation utan att nerverna tar över, men det är inte alltid självklart hur detta ska gå till. Jag har själv upplevt situationer där min nervositet har varit ett problem, därav valde jag att i detta arbete utforska denna problematik. I det här arbetet har jag testat olika övningsmetoder avsedda att förebygga uppkomsten av nervositet under konsert. Jag har arbetat med två sonater av W. A. Mozart och Sergei Prokofiev som utgångspunkt. Jag har därefter spelat in dessa i olika sammanhang under arbetets gång. Detta för att kunna mäta och reflektera över de olika övningsmetodernas effekt.  Resultatet blev att jag hittade många bra metoder som effektiviserade min övning och gjorde att jag i slutet av arbetets gång kände mig mer säker och därav mindre nervös. Jag har också upptäckt att det finns många olika sätt att arbeta på och att det finns mycket kvar som jag kan fördjupa mig i.

Detta utvecklingsarbete handlar om att skapa en förståelse för vad som ligger till grund för presta- tionsångest och scenskräck och hur man kan använda sig av olika fysiska och verktyg för att mot- verka sådana känslor. Under höstens VFU-period så har en ensembleklass bestående av elever från årskurs 2 och 3 haft undervisning där fokuset har legat på att implementera diverse övningar för att lära åstadkomma en större fysisk och psykisk förståelse och kontroll över sin kropp och psyke. Ge- nom en kvalitativ undersökning och analys i form av enkätundersökningar och fokusgruppsintervju så visade det sig att eleverna initialt bl.a. upplevde en relativt hög grad av stress och nervositet i samband med ensemblemusicerande vid repetition/konsert. De hade inte heller en speciellt hög tro på att mentala och fysiska övningar kan åstadkomma en förbättring i det avseendet. Efter 10 veckor av verksamhetsförlagd utbildning visade resultatet att eleverna genomgått en positiv progression där de har fått en större förståelse för hur psyke, kropp och musikutövande lever i symbios och hur det kan kontrolleras.

Detta arbetes syfte är att fördjupa kunskapen om den mentala förberedelsens betydelse inför musikaliska framträdanden bland konstmusikaliska blåsmusiker. Genom att undersöka hur professionella musiker agerar mentalt före, under och efter konserter är avsikten att isolera framgångsrika tankemönster och mentala strategier. I sökandet efter tidigare forskning och böcker fann jag att inte mycket forskning bedrivits på området. Jag har läst och sammanfattat ett antal böcker om vad nervositet beror på, samt olika mentala strategier för att hantera problematiken. Därefter har jag med kvalitativ intervju som metod intervjuat fyra professionella blåsmusiker i den konstmusikaliska genren.Ingen av de intervjuade ansåg sig använda några speciella mentala knep. Musikerna har i huvudsak lärt sig själva hur de ska förbereda sig på det mentala planet. Dock fann jag tydliga likheter mellan de tankar informanterna begagnade sig av inför musikaliska framträdanden, och de mentala strategier som presenteras i litteraturen på området.Studien är inte tillräckligt omfattande för att dra några generella slutsatser på området. Den visar dock på att mental förberedelse inte måste vara något främmande eller ”hokus-pokus” utan handlar om att tänka tankar som främjar individens musikaliska förhållningssätt. Den mentala förberedelsen är dessutom så välintegrerad i musikerns dagliga övande att det ibland kan vara svårt att skilja dem åt. / This work aims to increase knowledge of the mental preparation before important musical performances amongst art musical wind musicians. By examining how professional musicians operate mentally before, during and after the concerts, the intention is to isolate successful thought patterns and mental strategies. In the search for previous research and books, I discovered that little research has been conducted in this particular area. I have read and summarized a number of books that discuss the nature of being nervous, and various strategies that can be applied to deal with nervousness.Proceeding, while using the qualitative interview as a method, I interviewed four professional wind musicians in the art musical genre.None of those interviewed claimed to use any special mental tricks. The musicians have essentially taught themselves how to prepare on a mental level. However, I found a clear parallel between the thoughts respondents took advantage of before the musical performances, and the psychological strategies presented in the literature in the field.3The study is not extensive enough to draw any general conclusions in the field, yet indicates that mental preparation is not to be viewed as something alien, but rather a strategy in promoting the individual's musical approach. The mental preparation is so well integrated into the musician's daily practicing that it can sometimes be difficult to distinguish between them.

Ämnet prestationsångest attackeras från många vinklar och är något som de allra flesta kan känna igen sig i. I denna studie fördjupar jag mig i förhållandet mellan prestationsångest och individens upplevelse av hur det är att musicera med andra. Studien inriktar sig mot musikstudenters relation till prestationsångest i undervisning och ensemblespel, med syftet att belysa begreppet Music Performance Anxiety (MPA). Genom fokusgruppsintervju och deltagarobservation har jag tagit fram underlag samt kartlagt hur deras upplevelse av MPA ter sig i musikämnet och i ensemblesammanhang. Hur skiljer sig upplevelsen av detta i ensemblesammanhang från individuella sammanhang och hur skiljer sig känslan av MPA i undervisning i jämförelse med andra musikutövande sammanhang? Genom kvalitativ data och analys av deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser har studien lett fram till en djupare inblick i hur dessa individer upplever prestationsångest i musiksammanhang, samt hur den sociala aspekten av att musicera får en betydande roll när ämnet ska belysas. Generellt uppnådde samtliga deltagare kriterierna för en mer eller mindre utvecklad form av MPA och den generella uppfattningen var att de inte fått några verktyg eller arbetat med ämnet prestationsångest kontinuerligt i sina pågående eller föregående studier. Min uppfattning är därför att vidare forskning kring detta ämne behövs för att konkretisera, och på ett ett bättre sätt, kartlägga känslor och sociala strukturer som hämmar studenters musikaliska utveckling såväl som det konstnärliga uttrycket.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning. </p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Titel: </strong><strong>Ishockeypublikens påverkan – ”När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!” (</strong>Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6)</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan.</p><p>Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var <em>att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar.</em> Metoden som användes för att uppfylla detta syfte var en kvalitativ intervju. De som deltog i studien var sju stycken (ålder 19-34 år) manliga elitseriespelare i ishockey från två olika lag. Lagen som valdes ut är båda framgångsrika och har starka traditioner inom svensk ishockey. För att analysera intervjuerna så har dessa transkriberats. Resultatdelen presenterades i tre olika delar utifrån de tre teman som intervjuerna utgick ifrån. Det visade sig att alla de tillfrågade spelarna tycker att det är som roligast med ishockey när det är fullsatt i arenan. Då blir det en extra laddning i luften och spelarnas motivation höjs. Samtidigt bildas en form av nervositet hos spelarna eftersom de då förstår att matchen betyder något extra. En viss nervositet innan match gör oftast att spelarna presterar bättre. I diskussionen kopplades tidigare forskning ihop med studiens resultat och flera av dem styrktes då med hjälp av de tidigare studierna. Vi analyserade och använde egna reflektioner för att verkligen fördjupa vår förståelse för hur elitishockeyspelare påverkas av publiken.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att få insikt i hur några högskolestuderande på klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en konsertsituation. Huvudfrågorna har varit: Vad känner de? Har de några problem/svårigheter och i så fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar på att samtliga informanter upplever att de delvis påverkas negativt av nervositet i samband med en konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjärilar i magen", svettningar och negativa tankar innan konserten som handlar om att man inte är tillräckligt förberedd, att det kommer gå dåligt och att man skall spela fel. Under en konsert upplever de att de ibland har svårt att behålla koncentrationen och tankar på annat än musiken får fokus, t.ex. vilka som lyssnar, vad publiken tycker eller vad de skall äta till kvällsmat. Endast en av de fem intervjuade uttryckte att hon kände någon sorts glädje innan ett framträdande.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how university music students, playing classical guitar and classical piano, feel about a public performance. The main questions have been: What do they feel? Do they experience any difficulties and if so, how do they describe this? This has been examined by five interviews with music students at a university in Sweden.The results highlight that all of the informants feel that they are affected in a negative way by their nervousness. Signs of nervousness are butterflies in one's stomach, perspiration and negative thoughts prior to the actual concert situation. Those symptoms may deal with the idea of not being adequately prepared, a disastrous performance in general or simply playing wrong notes.During a performance they occasionally find it hard to stay concentrated, and thoughts about other things tend to get more focus: who is listening, what the audience will think or perhaps something as irrelevant as what the performer wants to eat for supper. Only one of the informants expressed that she felt a certain type of positive excitement about getting on stage before a concert.</p>